1515
Annons

Kina inte råd med nolltolerans mot covid

Med bara veckor kvar till vinter-OS har Peking rapporterat sitt första fall av omikron, vilket ökar pressen på myndigheterna att vidta ännu tuffare åtgärder för att förhindra smittspridning. Men frågan är hur länge Kina kan hålla fast vid sin nolltolerans mot covid. Som så ofta i Kina är det ekonomiska realiteter som styr.

Att upprätthålla nolltoleransen håller på att bli för dyrt, även för Kina.
Att upprätthålla nolltoleransen håller på att bli för dyrt, även för Kina.

Kina fortsätter att växa sig ekonomiskt starkare. Fjärde kvartalets BNP ökade med 4 procent jämfört med motsvarande period 2020, meddelade landets statistikbyrå på måndagen. Reuters prognos låg på 3,6 procent. För helåret 2021 blev tillväxten 8,1 procent, klart över regimens försiktigt satta mål på över 6 procent.

Handeln med utlandet är stark. AB Kina hade ett rekordstort handelsöverskott i fjol, enligt siffror som kom i fredags. I förhållande till USA, som försöker bromsa importen från Kina med tariffer och handelshinder, ökade handelsöverskottet till 396,5 miljarder dollar från 316,9 miljarder när hemmajobbande amerikaner bland annat köpte datorer och annan elektronik som var Made in China.

Men gårdagens siffror rymmer också oroväckande signaler för Kinas styrande.

Året avslutades med en uppförsbacke. Tillväxten under fjärde kvartalet var lägre än den under tredje kvartalet. Och detaljhandeln, ett mått på kinesernas konsumtion, ökade ”bara” med 1,7 procent under december i fjol, att jämföra med förväntade 3,7 procent.

Att utfallet togs på allvar illustreras av att Kinas centralbank svarade med att oväntat sänka två nyckelräntor med tio räntepunkter vardera – första sänkningen på nästan två år. 

Någon snar förändring av Kinas strategi att ha nolltolerans mot covid är inte i sikte - först ska landet hålla vinter-OS i februari och Paralympics och en nationell folkkongress i mars.

Men nedstängningar av fabriker, städer och regioner samt drakoniska krav på karantän har ett högt pris - bland annat i form av i minskad konsumtion och risk för att utländska företag med verksamhet i Kina ska flytta till ett annat land.

Att upprätthålla nolltoleransen håller på att bli för dyrt, även för Kina.


Hög tid att ta Klarna på allvar

Länge var allt ”smooth” med Klarna. Att betala var smooth, att shoppa var smooth. Hela Klarna var smooth. Smidigt, enkelt, snyggt och lite skojigt – en skarp kontrast till de tråkiga traditionella bankerna. 

INTE BARA SMOOTH. Att FI tar riskerna med Klarnas verksamhet på allvar är bra.
INTE BARA SMOOTH. Att FI tar riskerna med Klarnas verksamhet på allvar är bra.Foto:Carl-Olof Zimmerman

Klarna är tveklöst en fantastisk framgång. Vd:n och medgrundaren Sebastian Siemiatkowski har revolutionerat betalningarna inom e-handel. I stället för att fippla med bankkort och cvc-koder behöver kunden bara trycka ”köp” och legitimera sig med bank-id.

Hur smooth som helst.

Klarna har haft en stor betydelse för digitaliseringen av den traditionella banksektorn. Utan Klarnas framfart hade säkert bankerna inte varit så snabba på att ta fram nya tjänster med användarvänliga gränssnitt. Klarna är också ett av skälen till att Stockholm är ett av världens mest intressanta fintech-kluster.

Klarnas framgångar har lockat kapital. Investerarna har stått på kö. När Softbank klev in som delägare i fjol värderades Klarna till 390 miljarder kronor, i klass med Nordens största bank, Nordea. Det är klart att bankdirektörerna var avundsjuka.

Men nu har värderingsyran lagt sig. Enligt uppgift till Di har Klarnas värdering sjunkit till 300 miljarder, fortfarande högt men lägre än i fjol. Under första kvartalet hade Klarna rörelseintäkter på 3,6 miljarder kronor. Förlusten blev 2,5 miljarder, varav kreditförlusterna utgjorde 1,2 miljarder. Nu måste bolaget spara. 10 procent av personalstyrkan, 700 tjänster, ska bort.  

Klarnas snabba expansion har väckt Finansinspektionens intresse. Di avslöjade i höstas att Klarna fått ett nytt och väsentligt högre kapitalkrav från tillsynsmyndigheten. Klarna protesterar och har överklagat FI:s beslut. I ett yttrande till förvaltningsrätten upprepar nu FI sitt motiv till att kraven på Klarna måste skärpas. 

”Risknivån i den bankrörelse som Klarna driver är hög… Klarnas utpräglade tillväxtstrategi har sedan 2019 medfört återkommande årliga förluster”, skriver FI och hänvisar till att kreditförlusterna för banken stigit till 7,3 procent av utlåningen. 

FI:s agerande är klokt. Klarna är en bank. Och banker kräver tillsyn. Klarna är i kraft av sin storlek, sin växande ut- och inlåning till allmänheten, en aktör vars väl och ve är av vikt för samhället i stort. Det är dags att ta Klarna på allvar – för en bank kan allt inte vara smooth.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?