Kina fortsätter att växa sig ekonomiskt starkare. Fjärde kvartalets BNP ökade med 4 procent jämfört med motsvarande period 2020, meddelade landets statistikbyrå på måndagen. Reuters prognos låg på 3,6 procent. För helåret 2021 blev tillväxten 8,1 procent, klart över regimens försiktigt satta mål på över 6 procent.
Handeln med utlandet är stark. AB Kina hade ett rekordstort handelsöverskott i fjol, enligt siffror som kom i fredags. I förhållande till USA, som försöker bromsa importen från Kina med tariffer och handelshinder, ökade handelsöverskottet till 396,5 miljarder dollar från 316,9 miljarder när hemmajobbande amerikaner bland annat köpte datorer och annan elektronik som var Made in China.
Men gårdagens siffror rymmer också oroväckande signaler för Kinas styrande.
Året avslutades med en uppförsbacke. Tillväxten under fjärde kvartalet var lägre än den under tredje kvartalet. Och detaljhandeln, ett mått på kinesernas konsumtion, ökade ”bara” med 1,7 procent under december i fjol, att jämföra med förväntade 3,7 procent.
Att utfallet togs på allvar illustreras av att Kinas centralbank svarade med att oväntat sänka två nyckelräntor med tio räntepunkter vardera – första sänkningen på nästan två år.
Någon snar förändring av Kinas strategi att ha nolltolerans mot covid är inte i sikte - först ska landet hålla vinter-OS i februari och Paralympics och en nationell folkkongress i mars.
Men nedstängningar av fabriker, städer och regioner samt drakoniska krav på karantän har ett högt pris - bland annat i form av i minskad konsumtion och risk för att utländska företag med verksamhet i Kina ska flytta till ett annat land.
Att upprätthålla nolltoleransen håller på att bli för dyrt, även för Kina.
