1515
Annons

Kärnkraftens revansch

Sedan början av 2000-talet har Sverige blivit allt mer beroende av vind för elförsörjningen, som i dag står för cirka 17 procent av elproduktionen. Vinden har även blåst kärnkraften i ryggen under samma period, i alla fall opinionsmässigt.

Foto:John Thys
Foto:Duygu Getiren / TT
Foto:Joakim Goksör/TT
KÄRNKRAFTSVÄNLIG TRIO. Investors ordförande Jacob Wallenberg, Vattenfalls vd Anna Borg och Frankrikes president Emmanuel Macron är alla positiva till att bygga små modulära kärnkraftsreaktorer, SMR. I Sverige är en majoritet av befolkningen nu för att bygga ny kärnkraft.
KÄRNKRAFTSVÄNLIG TRIO. Investors ordförande Jacob Wallenberg, Vattenfalls vd Anna Borg och Frankrikes president Emmanuel Macron är alla positiva till att bygga små modulära kärnkraftsreaktorer, SMR. I Sverige är en majoritet av befolkningen nu för att bygga ny kärnkraft.

2003 ville hela 41 procent av svenskarna avveckla kärnkraften, medan bara 16 procent kunde tänka sig en utbyggnad, enligt Sifo

2019 var rollerna ombytta: 19 procent ville avveckla, medan 35 procent ville se en utbyggnad.

I dag är en majoritet, 51 procent, för att nya kärnkraftverk ska byggas i Sverige, enligt en mätning som Sifo gjort på uppdrag av Teknikföretagen.

Omsvängningen är sensationell. Men den är knappast förvånande med tanke på det växande motståndet mot vindkraft och alla rapporter om den gröna framtidens rejält ökade efterfrågan på el. 

I Teknikföretagens undersökning tror hela 70 procent att elsituationen kommer att ge negativa effekter för industrin. 

Vinterns rekordpriser tycks ha fått även krassa kärnkraftskeptiker att inse att kalkylen inte går ihop utan kärnkraft.

EU-kommissionen har nått samma slutsats. 

På nyårsaftonen kom beskedet att kärnkraften klassas som hållbar i taxonomin. Det innebär konkret att investerare uppmuntras satsa på kärnkraft, att pensionsfonder och kommuner kan vara med och finansiera forskning i den fjärde generationens kärnkraft och skryta om det i sina årsberättelser.

Det var ett ovanligt framsynt och klokt beslut från Bryssel.

Men alla håller inte med. Tyska miljöpartister har lett klagokören över EU-kommissionens beslut och kallar det ”greenwashing”, med starkt understöd från österrikiska ministrar. 

På den andra nöjda sidan finns bland andra Frankrike, som redan fattat beslut om att bygga nya minireaktorer i landet, utöver de 56 reaktorer som redan är i drift. 

Även Finland, som numera kan stoltsera med Europas färskaste och största kärnkraftverk, är också nöjd med beslutet. Olkilouto III ska börja producera el i slutet av januari.

Sverige återfinns tyvärr i den förvirrade mittfåran, vilket är absurt när kärnkraften står för nästan en tredjedel av vår elproduktion. 

Stefan Löfven ville inte driva den svenska EU-nämndens linje om att inkludera kärnkraften i taxonomin. Magdalena Andersson medgav på EU-toppmötet i december att kärnkraften kan taxonomiklassas som hållbar, men poängterade samtidigt att hon inte anser att kärnkraften är hållbar. 

Och nu har vi en energiminister som hävdar att regeringen under lång tid verkat för att den ska klassas som hållbar, men att den varken är ”grön eller förnybar”.

Förvirrat är bara förnamnet.

Energiminister Khashayar Farmanbar har dock sagt att det kan bli aktuellt att bygga ny kärnkraft i Sverige, även om han ifrågasätter om det finns aktörer som är villiga att finansiera sådana projekt. 

Uttalandet måste ses som ett framsteg för att komma från en socialdemokratisk minister.

Detsamma gäller miljöminister Annika Strandhälls besked om att ett beslut om slutförvaringen av kärnavfallet kommer den 27 januari. 

Efter 40 år av utredningar var det inte en dag för tidigt. En igångsatt slutförvaringsprocess är en förutsättning för att våra sex kvarvarande reaktorer ska kunna drivas fullt ut till sina planerade pensioneringar på 2040-talet.

Men det räcker inte. Sverige behöver ny kärnkraft – både för att ersätta pensionerade reaktorer men också för att balansera upp den alltjämt växande men oplanerbara vindkraften i närtid. 

Såväl Svenska Kraftnät som Energimyndigheten räknar redan med kärnkraft i sina framtidsscenarier för elförsörjningen.

Oppositionen har förstått vad som krävs. M, KD, SD och L vill alla att Sverige ska investera i ny kärnkraft, i de små modulära reaktorer som både Frankrike och Storbritannien satsar på. 

SMR bygger på samma teknik som dagens reaktorer, men är betydligt mindre, billigare och mer mobila. Enligt Vattenfall behöver en liten reaktor inte kosta mer än några miljarder att bygga. 

Företag som utvecklar SMR tror sig dessutom kunna massproducera reaktorer på ungefär ett år, och sedan transportera dem med lastbil till kunderna. 

Amerikanska General Electric och brittiska Rolls Royce är två av bolagen som kommit långt. Statliga bolag i Kina och Ryssland uppges ha kommit ännu längre.

Även i Sverige pågår forskning om SMR, vilket SvD beskrev i ett reportage på onsdagen. Tyska Uniper och svenska forskningsbolaget Blykalla siktar på att bygga en testreaktor vid kärnkraftverket i Oskarshamn. 

Blykalla forskar även om den fjärde generationens kärnkraft, som går ett steg längre genom att använda kärnavfall istället för uran som bränsle.

Näringslivets intresse för att investera i ny kärnkraft har av förklarliga skäl varit svalt. Sveriges långsiktiga energipolitiska mål är fortsatt att elproduktionen 2040 ska vara ”100 procent förnybar”, och inte ”fossilfri”, vilket inkluderar kärnkraft. 

Med tanke på resurserna och långsiktigheten som krävs för den typen av investering behövs politisk stabilitet.

Men som Jacob Wallenberg signalerade i SVT:s ”30 minuter” finns intresse att investera i små reaktorer, så länge politikerna kan garantera långa kontrakt. 

Att kärnkraft och vindkraft blir gröna jämlikar i taxonomin bör ses som en signal till den svenska regeringen om att göra dem till jämlikar även här. 

Ta bort alla befintliga investeringshinder för framtida kärnkraft och bana väg för företagare med visioner. 

Det är dessutom vad svenska folket vill.


Innehåll från MetaAnnons

Experterna: ”Annonsering måste utvärderas och utvecklas”

Fler och fler annonsörer tittar nu på hur man kan fasa ut eller förändra traditionella metoder som reklamblad i brevlådan, TV-reklam och printannonser. De kan fortfarande ge effekt, men nu finns mer prisvärda, mätbara och inte minst framtidssäkra alternativ. Meta, före detta Facebook, berättar här om de digitala lösningarna som ger resultat idag.

”Ingen reklam tack” är sannolikt ett vanligare begrepp på svenska brevlådor än både Svensson och Johansson. Och till de som inte fått upp någon skylt, men ändå inte vill ha reklam, skickas varje år tusentals ton reklamblad som åker direkt i pappersinsamlingen. Till samma plats förpassas ofta oöppnade gratistidningar fulla med annonser som förblir okonsumerade. Lägg därtill ett skenande pris på papper där Tidningsutgivarna väntar sig en 50-procentig ökning inom kort, vilket redan lett till nedläggning av flera tidningar och tryckerier. Så nog hopar sig argumenten mot printlösningarna.

Johnas Liljegren är ansvarig för retail i Sverige för Meta, före detta Facebook. Han ser ofta exempel på företag som gör sina val av marknadsföring av gammal vana.

– All annonsering och kommunikation bör utvärderas och utvecklas med tiden, så även dessa printkanaler. Men det räcker inte med att bli digital och ”posta” ett reklamblad på Facebook. Man bör bygga automation och ny typ av reklamproduktion som effektivt kan skala över många butiker, säger han.

Framtiden finns online – och i butiker

Det nya digitala ekosystemet är mer komplext för annonsörer – på gott och ont. Den digitala kunden är ofta mer flyktig, oförutsägbar och lättdistraherad. Samtidigt finns fler möjligheter än någonsin att kommunicera direkt med kunden och att bygga lojalitet över tid. Men varför välja mellan online och offline när båda har sina uppenbara fördelar? De flesta kundresor har både analoga och digitala inslag, det är därför viktigt att hitta sätt att leda kunden till beslut eller köp på flera sätt.

– Jag har förståelse för att enskilda marknadsföringsaktiviteter är en del av ett större sammanhang där till exempel reklamblad är en del i ett maskineri där man också jobbar med POS (försäljning i butiken), leverantörsavtal och så vidare, säger han och fortsätter:

– Tyvärr har vi en tendens att sätta kanaler i fack där de spelar olika roller för att vi intuitivt tror att det är rätt. När vi utmanar oss och förändrar kanalmixen får vi ofta en förbättrad effekt. 

Eftersom Meta har appar som fyller olika syften för konsumenter så finns stora möjligheter att som varumärke möta kunderna där de befinner sig. Kunden kan till exempel inspireras och upplysas på Instagram och sedan bearbetas på Messenger eller Whatsapp för lojalitet, merförsäljning och kundnöjdhet. 

Hur kan det se ut i praktiken?

– Jag kan till exempel mötas av ett samarbete mellan COOP och mästerkocken ”matfashionistan” på Instagram stories, skicka det som ett direktmeddelande till min fru som skickar det till COOPs bot i Messenger där varorna läggs till i vår gemensamma inköpslista. Jag checkar ut på COOP.se och plockar upp varorna i ”click and collect” på väg hem från jobbet. På vägen dit får jag ett erbjudande från en leverantör i samarbete med COOP på Facebook. Väl på plats går jag in i butiken och kompletterar mitt köp med självscanning via mobilapp. I framtiden kanske jag med hjälp av AR lagar maten tillsammans med matfashionistan i mitt kök tillsammans med min bror i en annan del av landet, säger Johnas Liljegren.

City Gross växer med digitala kuponger

Bekvämlighet, närhet till hemmet och pris är parametrar som påverkar konsumenters val av fysisk butik. I takt med ett accelererat digitalt beteende utmanas dessa parametrar genom teknikutveckling och leveransformat där aktörer inom dagligvaruhandeln behöver ta hänsyn till ytterligare en konkurrensdimension. För kunder som redan befinner sig i butik är rabattkupongen ett vanligt inslag på hyllkanten för att driva försäljning. Genom att också erbjuda kuponger digitalt öppnar de en värld av möjligheter för riktad annonsering (i Metas kanaler) utanför den fysiska butiken, individanpassade erbjudanden och framför allt betydligt mer mätbara resultat.

– Vi har lärt oss att vi kan driva försäljning i butik genom digitala annonser och att de flesta är positiva till att få digitala kuponger via sociala medieplattformar, berättar Jonas Gunnarsson, mediestrateg på City Gross.

Insikterna som Jonas Gunnarsson hänvisar till kommer från ett omfattande test som de gjorde 2020 och 2021 för att få mer kunskap om hur annonser med digitala kuponger påverkar målgruppens shoppingbeteende. Testet utfördes tillsammans med ansedda Retail Academics som med rötter i världsledande forskning inom detaljhandeln och shoppingbeteende är specialiserade på att koda av köpbeteenden för att utveckla försäljning och kundupplevelse. Resultaten från kampanjer med digitala kuponger i utvalda butiker analyserades noggrant. De digitala annonserna ledde till en säljökning på 12 procent och hela 87 procent av den potentiella målgruppen nåddes konsekvent under kampanjperioden.

– Utbudsannonseringen behöver utmanas datamässigt då mycket sker av gammal vana. Med Metas möjlighet att geostyra sin kommunikation skapas unika möjligheter att följa upp kampanjen från traditionella räckviddsmått hela vägen till vad som faktiskt säljs ur hyllan. säger Patrik Thulin, vd på Retail Academics.

Samtidigt fick målgruppen i en enkät svara på hur de ville få sin information från City Gross. Svaren visade att 70 procent tyckte att annonsering via sociala medier var ett bra sätt att få erbjudanden och kuponger.

– Samarbetet gav en bred inblick i försäljningseffekten och kundernas åsikter baserat på de val av produkter och erbjudanden vi gör, berättar Jonas Gunnarsson.

Johnas Liljegren fyller i:

– Meta har lösningar för att visa hur kundresan ser ut oavsett om försäljning sker i butik, app eller på webb och sociala medier. För att få tillgång till verktygslådan och för att tillfredsställa konsumenternas krav på både personalisering och integritet så behöver annonsörer göra en del tekniska implementationer. Det kan krävas en liten investering men med det på plats kan man följa kunderna i den beteendeförändring de går igenom, avslutar han.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?