1515
Annons

Kärnkraften kan bli bästa valfrågan

M, SD, KD och L har gjort gemensamt utspel i SvD om att kärnkraften bör utvecklas, bland annat med kravet att slopa begränsningen av antalet reaktorer. I TV4-debatten på måndagskvällen blev också kärnkraften ett viktigt ämne.

BLOCKSKILJANDE. Kärnkraften och energipolitiken var ett tema i TV4:s debatt på måndagskvällen. Skiljelinjen i den frågan går längs med skiljelinjen mellan de nya fyrpartiblocken.
BLOCKSKILJANDE. Kärnkraften och energipolitiken var ett tema i TV4:s debatt på måndagskvällen. Skiljelinjen i den frågan går längs med skiljelinjen mellan de nya fyrpartiblocken.Foto:Fredrik Sandberg

Energipolitiken är brännande just nu, med tanke på vinterns höga el- och bränslepriser. Men när våren kommer bör man inte låta regeringen komma undan energidebatten genom att bara betala ut sin elpriskompensation.

Om de fyra partierna till höger vill, så kan kärnkraften bli en kraftfull valfråga. Det är nämligen inte vilken fråga som helst i svensk politik. Den har spräckt en regering. Den har föranlett en folkomröstning. Den har starkt bidragit till uppkomsten av ett nytt parti. Den har paralyserat energipolitiken i flera regeringar.

De partier som är principiella motståndare till kärnkraft har i praktiken blivit fler, inte färre. Förutom C, V och MP måste S sedan rätt länge räknas in i gruppen. Problemet är att dessa partier har enats runt en vilseledande beskrivning av sina ståndpunkter: Det går inte att bygga ny kärnkraft, det tar för lång tid och det är för dyrt och ingen vill betala. Dessa argument är praktiska eftersom alla fyra motståndarpartier kan hålla med. Just för Socialdemokraterna är det särskilt viktigt att kunna använda denna retorik. S har pressats till sin ståndpunkt av två omständigheter – dels opinionsförskjutningen inom partiet som inleddes på 1980-talet och dels den maktpolitiska kapitulationen inför nödvändiga samarbetspartners.

I det här läget kan de fyra maktskiftespartierna (som Moderaterna kallar dem) trappa upp kärnkraftsfrågan. Inget av dessa har några problem med kärnkraften till att börja med, och kan därför gå till val på att kärnkraften bör byggas ut, inte enbart kompletteras.

Opinionen för att kärnkraften långsiktigt ska ”användas” (i stället för ”avvecklas”) har ökat de senaste åren, även om den har legat högre tidigare, enligt den fråga som Göteborgs universitet har ställt årligen sedan lång tid. Dock är det en mycket tydlig vänster–höger-fråga, vilket visar sig när de tillfrågade får svara på om de är ”klart till vänster” eller till höger, samt vilket parti de sympatiserar med.

Kärnkraftsfrågan följer också den nya parlamentariska gränslinjen. Det är en fråga där M–SD–KD-L är överens om kärnkraften och där S–C–V–MP är överens om att inte vara överens med de andra.

Inte många valfrågor kan vara mer tydliga och viktiga för framtiden än kärnkraften.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från VerizonAnnons

Ny studie: Strategisk osäkerhet efter pandemin

Arbetslivet blir sig antagligen aldrig mer helt likt efter pandemin. För att kunna stå stark även framöver krävs flexibla och robusta företag, enligt en färsk studie.

Ta del av hela rapporten ”Business, reimagined” här.     

Sett i backspegeln gick övergången från kontors- till hemarbete under pandemin förvånansvärt smidigt. En studie från telekomjätten Verizon visar att 70 procent av tillfrågade tjänstemän ansåg att de var mer effektiva när de arbetade hemifrån. Även en majoritet av cheferna kände sig bättre rustade att fatta snabba och strategiska beslut och införa ny teknik som en följd av nyordningen på arbetsmarknaden.

Trots att pandemisituationen för tillfället är mindre akut än tidigare, har i stället en känsla av strategisk osäkerhet börjat infinna sig. Två tredjedelar av företagsledarna, 66 procent, hävdar att pandemin har blottlagt svagheter i deras strategi, medan 60 procent säger att de har svårt att hitta ett tydligt förhållningssätt till nya marknadsmöjligheter.

– Osäkerheten är inte förvånande. De flesta företagsledare såg inte pandemin komma, vilket påverkar människors förtroende. Men svaret är inte att eliminera osäkerhet – om det ens vore möjligt. I stället måste företagsledare bygga robusta organisationer som kan anpassa sig för att hantera chocker och överraskningar, säger entreprenören, CEO:n och managementprofessorn Margaret Heffernan, i rapporten.

”Många företag är lyckligt ovetande”

Teknik är viktigt för att skapa motståndskraft i en organisation som inte bara kan ta smällar, utan som kan blomstra och komma tillbaka ännu starkare. Molnbaserade lösningar har varit avgörande för att göra det möjligt för företag att snabbt bli mer flexibla – oavsett om de vill ta tillvara en möjlighet eller möta ett hot.

Rita McGrath, professor vid Columbia Business School, menar att företagsledare måste ställa sig ett antal frågor kring hur tekniken stödjer kundupplevelsen: 

– Var förbättrar den här tekniken upplevelsen för kunderna - och var gör den inte det? Problemet är att många företag implementerar teknik via dåligt designade system, samt att även om teknik kan erbjuda effektivitet, så fokuserar företag ofta mest på kostnadsbesparingar.

Negativa upplevelser, exempelvis utdragna supportsamtal och osmidig samtalshantering, kan tära ordentligt på kundlojaliteten.

– Många företag är lyckligt ovetande om vilken frustration de orsakar sina kunder. Här tror jag att företag helt enkelt gör felbedömningar. De vet inte ens om när de har förlorat en kund, säger Rita McGrath.

Företag står inför utmaningar som innefattar nya konsumentbeteenden, kompetensbrist och förändrade förväntningar från de anställda. Därtill tillkommer ekologiska omställningar, nya politiska riktlinjer samt den ständigt ökande takten av teknisk innovation.

I stället för att sticka huvudet i sanden menar Rita McGrath att ledare måste övervinna trögheten och påskynda sina organisationers transformationstakt. På så sätt det kan de definiera framtiden istället för att vänta på att framtiden ska definiera dem.

Här kan du ladda ner hela rapporten för att läsa mer    

Vill du veta mer? Följ Verizon Business på LinkedIn och Twitter:

VBG LinkedIn

VBG Twitter 

 

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Till slut möts våldsspiralen av riktig politik

Fyra skjutningar på åtta dagar.  Två döda. En invånare säger till SVT att hon inte ens går ut med soporna fast klockan bara är fem på eftermiddagen.

Foto:Christine Olsson

De fyra partierna i det vinnande regeringsunderlaget gör nu upp om sitt politiska program. Centralt i denna förhandling är kriminalpolitiken.

Skillnaden mot regeringsuppgörelsen 2019 är stor. Kriminalpolitiken satte inte något som helst avtryck i Januariavtalet, men mycket tid i förhandlingarna ägnades åt för många väljare perifera ämnen som skogspolitik, strandskydd och fri hyressättning. Detta trots att gängvåld och skjutningar var ett akut problem även då, låt vara att det har eskalerat ännu mer sedan dess. Löfvenregeringen tillsatte ”gängsamtal” med oppositionen för att komma överens om åtgärder mot den grova brottsligheten. Men regeringen bestämde att Sverigedemokraterna inte fick vara med (enligt inrikesminister Mikael Damberg därför att SD har ”en annan värdegrund” och en ”för grund förklaringsmodell”). Sedan havererade samtalen.

Eftersom de fyra partierna på högersidan i huvudsak har en likartad syn på brottsbekämpningen finns flera åtgärder som kan genomföras, som har betydelse för medborgarnas trygghet. 

En sådan är möjligheten till anonyma vittnen. I dag är ett stort antal grova våldsbrott ouppklarade eftersom det helt saknas avgörande vittnesmål. Det är rimligt att pröva denna möjlighet i ett läge då många allvarliga brott inte kan utredas, och förändringen efterfrågas av polis och åklagare. Att lämna ett offentligt vittnesmål om allvarlig kriminalitet är otänkbart för många personer.

Visitationszoner är en annan betydelsefull åtgärd. I debatten har det framställts som om sådana zoner skulle hota rättssäkerheten, och man frammanar bilden av en trakasserande poliskår som gör livet svårt för vanligt folk.

Men det är tvärtom, det handlar om att vanligt folk ska känna sig trygga. Tanken är att man ska kunna räkna med att beväpnade människor inte finns i det aktuella området, eftersom polisen har rätt att genom stickprovskontroller, alltså utan specifik misstanke, genomföra kontroller.

Till saken hör att i Danmark, som har visitationszoner sedan nästan 20 år, är det inte tillåtet att söka efter annat än just vapen.

När invånare i en utsatt stadsdel ber om trygghet måste politiken svara upp mot det. Att så långt det är möjligt säkerställa att människor inte är beväpnade är en del av samhällskontraktet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera