1515
Annons

Kanske är Trump mer amerikan än fascist

LEDARE. En utbredd uppfattning just nu är att fascismen uppstår som en följd av populism, som i sin tur uppstår därför att marknadsekonomin och liberalismen misslyckats. 

”Albright kallar inte Donald Trump fascist. Men hon anser att han utgör "en risk", och att han är USA:s minst demokratiska president”.
”Albright kallar inte Donald Trump fascist. Men hon anser att han utgör "en risk", och att han är USA:s minst demokratiska president”.Foto:Manuel Balce Ceneta
Foto:Chien-Min Chung

Den synen stöds inte av liberalen och tidigare amerikanska utrikesministern, Madeleine Albright, i hennes hyllade ”Fascism En varning” som nu översatts till svenska. Men hon har ingen alternativ teori, och tillför inte diskussionen något nytt. Ansatsen är för bred, och analysen för grund. 

Madeleine Albright föddes som Marie Jana Korbelova i Prag 15 maj 1937. Med sitt judiska ursprung har hon en personlig koppling till andra världskriget. Familjen flydde från nazisterna till London, flyttade tillbaka efter krigets slut men tvingades ge sig av igen, denna gång till USA, när kommunisterna tog makten. 

Fascism är ett ofta missbrukat ord med många definitioner både i folkmun och hos etablerade debattörer. Svenska Akademiens ordbok säger att innebörden är ”en av Mussolini ledd diktatorisk och nationell rörelse”. Wikipedia lägger till att "fascismen förknippas ofta med en massrörelse, elitstyre och meningen är att individen är underställd statens behov."

Den brittiska forskaren Roger Griffin anser att fascismens ideologiska kärna är nationens återfödelse, med löftet att medborgarna ska återfå något som tagits ifrån dem. Författaren George Orwells definition var "översittare". Albrights skrivning är mer generell ”en person som påstår sig tala för ett helt land eller grupp, som är ointresserad av andra människors rättigheter och är beredd att ta till vilka medel som helst, även våld, för att uppnå sina syften”. 

Den tidigare ministern skildrar Stalins maktövertagande i Ryssland, Mussolinis i Italien, Hitlers i Tyskland och general Francos i Spanien. Men om man förbigår att Hitler var nazist, en ideologi baserad på antisemitism, och Stalin kommunist, så blir den röda tråden framväxten av envåldshärskare snarare än fascism. Det är problematiskt om syftet är att hitta gemensamma drag och ett recept för att stoppa återväxten av just fascism. 

Hon går sedan vidare till vår tid, och radar upp Chávez, Erdogan, Putin och Orbán. De är alla nationalister, men av olika slag. Chavez (som dog 2013) ville minska västvärldens ekonomiska makt i Venezuela och Latinamerika. Erdogan dolde länge sin religiös-politiska agenda eftersom turkiska statens sekulära karaktär vaktas av militären. Men han ville gå med i EU. Putin försöker återta Rysslands plats som stormakt. Orbán vill rensa ut gamla kommunister och misstror liberaler. Ungern har, liksom Polen som också nämns, en färsk historia av ockupation som gör att de hyllar styrka och är känsliga för överstatlighet.

Albright diskuterar även utifrån sin karriär de från exemplen ovan väsenskilda Iran, Filippinernas Duterte, Egypten och Nordkorea. Hon slår fast att despoter sällan avslöjar sina planer, ledare som sitter länge vid makten blir successivt mer auktoritära, samt att fascismen ofta kommer smygande i små steg och underblåser fördomar. Sant. Men de historiska, politiska orsakerna till de nämnda despoternas framväxt är helt olika.

Det enda länderna som författaren räknar upp har gemensamt är att de saknar en historia av stabil demokrati. Den viktigaste slutsatsen man kan dra av det är att demokratier byggs långsiktigt sten för sten, år för år. Ju längre tid som går desto mindre risk för bakslag.

Albright kallar inte Donald Trump fascist. Men hon anser att han utgör ”en risk”, och att han är USA:s minst demokratiska president. Det är ganska långtgående. Han är en olämplig ledare på många sätt, oförskämd, sexist, ljuger mer indiskret än sina företrädare och gör allt till personliga vendettor. Det mest allvarliga är att han försöker underminera den rättsprocess som drivs mot honom, men systemet håller emot med all kraft. 

Man bör samtidigt inse att USA:s presidenter speglar att USA är en maktfullkomlig stormakt, som Madeleine Albright själv varit en del av. Attityden är tydlig när hon beskriver utrikespolitiken. Först försöker man övertyga länder att ”göra det vi vill” med en ”artig anhållan”, sedan ”sätter man in marinkåren”. Kanske är Trump mer amerikan än fascist, och kanske är det politiska spelet i Washington mer likt tv-serien ”House of cards” än svenskar vill tro.

Diskussionen om fascism handlar i grunden om förtryck. Politiskt förtryck kan aldrig rättfärdigas och bör konsekvent motarbetas. Det gör man bäst genom att värna individens frihet och rättigheter mot staten. Sköter man det renhållningsarbetet är det betydligt svårare för förtryck att få fäste.


Innehåll från Lunds universitetAnnons

De tog sin cancerforskning från idé till verklighet

Lao Saal, en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB.
Lao Saal, en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB.Foto:André de Loisted

På Lunds universitet är cancerforskningen ett av akademins flaggskepp. I nära samarbete med vården och andra aktörer är målet att ta universitetets innovationer ut i den verkliga världen där den kan göra verklig skillnad. Ett lyckat exempel är SAGA Diagnostics AB – ett spinoff-företag som nu arbetar med bland annat AstraZeneca.  

Allt började 2009 när Lao Saal, idag universitetslektor på Lunds universitet, flyttade till Lund och startade en cancerforskargrupp. Forskargruppen fick finansiellt stöd av bland annat Cancerfonden och Vetenskapsrådet och studerade flera olika typer av behandlingssätt för cancersjukdomar. Men, ett område som fick dem att höja på ögonbrynen lite extra var vätskebiopsi.  

– Istället för att behöva göra ett större ingrepp på patienten där man tar ett vävnadsprov, som man vanligtvis gör, kan man genom vätskebiopsi ta ett prov baserat på vätska. Antingen blod, urin eller i vissa fall saliv, säger Lao Saal. 

Här kan du läsa mer om vätskebiopsi

Genom vätskebiopsi kan man mäta hur många cancerceller en patient har i kroppen och hur den förändras. Teknologin mäter nämligen en specifik biomarkör, så kallad cirkulerande tumör-DNA (ctDNA). 

– Det finns idag ett stort behov av förbättrade biomarkörer för att diagnostisera cancer, välja bäst behandling och övervaka hur patienten svarar. Genom ctDNA kan vi lösa de problemen på ett minimalt invasivt sätt, förklarar han. 

Från forskargrupp till spinoff-företag

Åren gick och cancerforskningen fortsatte att blomstra. Forskargruppen hade något stort på gång och en organisation på universitetet såg potential i att ta forskningen ett steg längre. Som en avknoppning bildades cancergenomikföretaget SAGA Diagnostics under 2015, som idag utvecklar ultrakänsliga flytande biopsitester för tidig upptäckt av canceråterfall och precisionsmedicin vid cancerbehandling.

– Vi hade egentligen inga planer på att starta ett företag, utan vi fokuserade bara på forskningen. Men när idén presenterades och chansen kom så tog vi den. Lunds universitet och Lunds universitets cancercentrum (LUCC) har spelat en stor roll för att kunna ta det här betydande steget, säger Lao Saal som är en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB. 

Läs mer om SAGA Diagnostics här 

Lunds universitet en möjliggörare

Sex år har passerat sedan företaget startades och idag har bolaget 20 anställda som strävar efter att förbättra vården med deras ultrakänsliga tjänster och produkter. Företaget finansieras av stora investerare såsom Segulah Medical Acceleration och samarbetar bland annat med läkemedelsjätten AstraZeneca och svenska Alligator Bioscience. 

– Jag är oerhört stolt att vår teknik har nått till vården och kan användas i praktiken. Vi är ett ungt företag som kommit långt på kort tid. Den utveckling och kommersialisering vi har gjort från Lund universitet till att faktiskt kunna göra skillnad för patient och samhälle betyder otroligt mycket, säger Lao Saal. 

Om Lunds universitet cancercentrum
LUCC samordnar cancerforskning vid Lunds universitet och startade under 2019. LUCC ska ge stöd till universitetsledning, fakultetsledning och Region Skånes ledning till att fatta välinformerade och strategiska beslut som rör cancerområdet inom verksamheterna forskning, utbildning, innovation och samverkan. Läs mer om LUCC här.

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?