Annons

Kandidaten Joe Biden är ett barn av sin tid

LEDARE. I dagarna skulle Demokraterna ha hållit partikonvent i Milwaukee, Wisconsin. Där skulle den tidigare vice presidenten Joe Biden officiellt ha nominerats till presidentkandidat, han skulle ha presenterat sin vice presidentkandidat, det skulle ha hållits tal och partiet skulle ha antagit en valplattform innehållandes partiets politiska prioriteringar och reformer inför valet 2020. Sedan kom coronapandemin och konventet sköts upp till i augusti. Biden, däremot, tog tillfället i akt att lägga fram sin politik i ett tal på en stålfabrik i Dunmore, Pennsylvania. Den ekonomiska politiken närmare bestämt. ”Build Back Better” – en politik för framtiden, men med tydliga förtecken av 1900-talet. 

STÅLVERKET. Presidentkandidaten Joe Biden vände hem till sin födelsedelstat Pennsylvania för att hålla valtal. Platsen belyser Bidens arbetarbakgrund och det faktum att han vill satsa på den amerikanska arbetaren och industrin för att komma ut ur krisen.
STÅLVERKET. Presidentkandidaten Joe Biden vände hem till sin födelsedelstat Pennsylvania för att hålla valtal. Platsen belyser Bidens arbetarbakgrund och det faktum att han vill satsa på den amerikanska arbetaren och industrin för att komma ut ur krisen.Foto:Matt Slocum

Den ekonomisk-politiska plan Biden presenterade förra veckan innehåller både ett stort mått av ekonomisk nationalism och protektionism – i likhet med president Trumps ekonomiska politik – samt av idéer byggda på en naiv och romantiserad bild av 1900-talets starka fackförbund i USA. Biden står alltså med vartdera benet i olika tider. Ett ben i mitten av 1900-talet, då han som 40-talist bara var några år gammal, och ett ben i 2020-talet där nationalism är på modet igen.

Enligt Biden börjar USA:s ekonomiska återkomst i starka fackförbund, höjd minimilön, tvingande regler om inhemsk produktion och nationella produktionskedjor samt krav på och investeringar i amerikanska varor, producenter och utförare i statliga upphandlingar. Vägen ut ur krisen är en stor satsning på infrastruktur, och om denna infrastruktur inte är byggd av amerikanska arbetare, som är medlemmar i ett fackförbund, med amerikanskt producerat stål, cement och annat byggmaterial som fraktats av amerikanska rederier eller lastbilsförare är det en kapitulation av amerikanska värderingar gentemot den amerikanska arbetaren, enligt Biden. Biden drar det hela till sin spets genom att hävda att hade det bara funnits starka fackföreningar i USA hade industrijobb inte försvunnit som en effekt av automatisering och robotisering. 

Att blunda för teknikutvecklingens positiva kraft är farligt, det skapar en öppning för en uppfattning och kritik mot att politiker och näringsliv gör för lite för att hålla kvar jobb som marknaden tappat efterfrågan på och som modern teknik egentligen har sorterat bort som obsoleta. Ett annat problem med den naiva hållningen är att det inte heller fungerar. Teknikutveckling har förvisso även en disruptiv kraft, som drabbar enskilda människor, men starka fackförbund kan inte ändra på det. Det är som entreprenören Jan Stenbecks gamla devis ”teknik slår politik”.

Bidens syn på USA:s integrering i världsekonomin är inte riktigt lika dålig som Trumps, men den är ändå en fortsättning på USA:s tillbakadragande från världsscenen. Att fortsätta president Donald Trumps världsfrånvända handelspolitik och ekonomiska nationalism, i stället för president Barack Obamas världstillvända handelspolitik och ekonomiska globalisering är dessutom både märkligt och negativt. USA behöver snarare mer handel och Biden skulle göra rätt i att återuppta förhandlingarna med EU om TTIP-avtalet och att återföra USA till det Sydostasiatiska handelsavtalet TPP.

Ljusglimten i Bidens ekonomiska plan är dock den stora investeringen i forskning och utveckling. 300 miljarder dollar ska en Bidenadministration investera i modern och grön teknikutveckling och forskning. Stora delar föreslås också gå till små och medelstora företag, vilket är bra, till skillnad från Trumps initiativ som för det mesta riktas mot stora företag. De två delar dock samma grundproblem. De är huvudsakligen ”pro-business”, alltså riktade stöd till enskilda företag, och inte ”pro-market”, där regelförenklingar och skattelättnader står i fokus. Biden vill i stället höja den bolagsskatt som Trump sänkte, å andra sidan var den skattesänkningen inte finansierad med vare sig motsvarande utgiftsminskningar eller ökade skatteintäkter så den bidrar till att öka landets underskott, vilket skapar problem för framtiden.

Bidens ekonomiska politik lämnar mycket att önska. Den genomsyras av opportunism och är otidsenlig. Förhoppningsvis tvingas en president Biden till förhandlingar om den ekonomiska politiken med mittenorienterade republikaner i kongressen, som kan trycka på för mer marknadsekonomi.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?