Kampen mot fattigdom kräver kunskap

Man skulle kunna tro att hungriga barn utan läroböcker i Kenya skulle göra mycket bättre ifrån sig i skolan om de fick frukost och gratis läromedel.

Årets pristagare i ekonomi till Alfred Nobels minne Abhijit Banerjee och Esther Duflo.
Årets pristagare i ekonomi till Alfred Nobels minne Abhijit Banerjee och Esther Duflo.Foto:TT

Och man skulle också kunna tro att fast anställda lärare är grunden för en leveranssäker skola. Samt att mer resurser i sociala och utbildningspolitiska program generellt är bra för utvecklingsländernas mänskliga och ekonomiska utveckling. 

Riktigt enkelt är det inte, enligt årets pristagare i ekonomi till Alfred Nobels minne. Forskarna Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer har gjort sig kända för att använda metoder från naturvetenskaplig forskning för att ta reda på vad som mest effektivt minskar fattigdom. Med raka experiment har de bland annat undersökt vad som bäst höjer undervisningskvaliteten, sjukvården och jordbruket bland världens 700 miljoner fattigaste.

Resultatet är intressant, även för den rika delen av världen. De tre forskarna visar att incitament slår allt. Det är bra med frukost och skolböcker, men ensamt löser det inte skolbarnens problem. Det mest effektiva visade sig vara stödundervisning på individnivå samt lärare på korttidskontrakt som återanställs om resultaten är bra. Många skolor i fattiga regioner lider av skyhög frånvaro hos den fast anställda lärarkåren.

Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer kom fram till liknande resultat för förebyggande hälsovård som vaccin. Fattiga är extremt priskänsliga varför gratis vaccin är bra, men de är också känsliga för dålig service eftersom de ofta har lång väg till sjukstugorna. De står alltför ofta tomma då de har svårt att få fast anställd personal att komma till jobbet varför ambulerande vaccinteam hade klart bäst resultat.

I jordbruket visade pristagarna att bönder sällan ändrar sina vanor inför vårbruket på grund av permanenta subventioner, då är det säkrast att göra som vanligt. Men om det finns ett tillfälligt bud som inte kommer tillbaka är chansen större att man övergår till mer produktiva metoder.

Den viktigaste upptäckten, som priset belönar, är dock att egen undersökning och fältstudier leder till säkra undersökningsresultat även i humanvetenskapen, som så ofta lider av idéer och ideologier. Det manar till eftertanke. Om svenska skolpolitiker hade tvingats prova sina idéer i fältstudier skulle svensk skola ha stått stadigare i de ideologiska kastvindarna.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?