1515
Annons

Kampen mot fattigdom kräver kunskap

Man skulle kunna tro att hungriga barn utan läroböcker i Kenya skulle göra mycket bättre ifrån sig i skolan om de fick frukost och gratis läromedel.

Årets pristagare i ekonomi till Alfred Nobels minne Abhijit Banerjee och Esther Duflo.
Årets pristagare i ekonomi till Alfred Nobels minne Abhijit Banerjee och Esther Duflo.Foto:TT

Och man skulle också kunna tro att fast anställda lärare är grunden för en leveranssäker skola. Samt att mer resurser i sociala och utbildningspolitiska program generellt är bra för utvecklingsländernas mänskliga och ekonomiska utveckling. 

Riktigt enkelt är det inte, enligt årets pristagare i ekonomi till Alfred Nobels minne. Forskarna Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer har gjort sig kända för att använda metoder från naturvetenskaplig forskning för att ta reda på vad som mest effektivt minskar fattigdom. Med raka experiment har de bland annat undersökt vad som bäst höjer undervisningskvaliteten, sjukvården och jordbruket bland världens 700 miljoner fattigaste.

Resultatet är intressant, även för den rika delen av världen. De tre forskarna visar att incitament slår allt. Det är bra med frukost och skolböcker, men ensamt löser det inte skolbarnens problem. Det mest effektiva visade sig vara stödundervisning på individnivå samt lärare på korttidskontrakt som återanställs om resultaten är bra. Många skolor i fattiga regioner lider av skyhög frånvaro hos den fast anställda lärarkåren.

Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer kom fram till liknande resultat för förebyggande hälsovård som vaccin. Fattiga är extremt priskänsliga varför gratis vaccin är bra, men de är också känsliga för dålig service eftersom de ofta har lång väg till sjukstugorna. De står alltför ofta tomma då de har svårt att få fast anställd personal att komma till jobbet varför ambulerande vaccinteam hade klart bäst resultat.

I jordbruket visade pristagarna att bönder sällan ändrar sina vanor inför vårbruket på grund av permanenta subventioner, då är det säkrast att göra som vanligt. Men om det finns ett tillfälligt bud som inte kommer tillbaka är chansen större att man övergår till mer produktiva metoder.

Den viktigaste upptäckten, som priset belönar, är dock att egen undersökning och fältstudier leder till säkra undersökningsresultat även i humanvetenskapen, som så ofta lider av idéer och ideologier. Det manar till eftertanke. Om svenska skolpolitiker hade tvingats prova sina idéer i fältstudier skulle svensk skola ha stått stadigare i de ideologiska kastvindarna.


Säg ja till Bidens globala super-Nato

Över 1000 bolag har hittills valt att antingen lämna eller begränsa sin verksamhet i Ryssland sedan kriget inleddes. 

Nu börjar allt fler bolag även lämna Kina med hänvisning till den ökade politiska risken.

NYA VÄNNER. Vid sidan av Ukrainakriget fortsätter USA att knyta allt tätare band med länder i Stillahavsregionen, med syfte att minska Kinas regionala inflytande. I veckan träffade Joe Biden ledarna för de övriga länderna inom Quad-samarbetet: Australien, Japan och Indien.
NYA VÄNNER. Vid sidan av Ukrainakriget fortsätter USA att knyta allt tätare band med länder i Stillahavsregionen, med syfte att minska Kinas regionala inflytande. I veckan träffade Joe Biden ledarna för de övriga länderna inom Quad-samarbetet: Australien, Japan och Indien.Foto:Zhang Xiaoyu

I veckan meddelade amerikanska Airbnb att man tills vidare lägger ned sin kinesiska verksamhet på grund av den drakoniska covid-politiken. 

Hela 23 procent av bolagen som tillhör Europeiska handelskammaren i Kina uppger att man är beredd att flytta investeringar till andra länder, enligt en färsk rapport

Även Apple, som i dag har 90 procent av produktionen i Kina, planerar att flytta verksamhet till Indien och Vietnam, enligt WSJ. Förutom covid-nedstängningarna uppges teknikjätten vara oroad över motsättningarna mellan Kina och USA.

Oron är dessvärre befogad. Joe Biden, som befinner sig på sin första Asien-resa som president, är uppenbart inte där för att mäkla fred med Peking. Tvärtom passade 79-åringen på att provocera kineserna där det svider som mest: Taiwan, som Peking ser som en del av Kina. 

Bidens uttalande om att USA kommer att försvara det lilla öriket med militära medel om Kina skulle anfalla tycks ha förvånat till och med presidentens egen stab, men lär inte göra det lättare att nå samförstånd med Peking framöver.

Detsamma gäller de allt tätare band som USA knyter till länder i Stillahavsregionen, som syftar till att begränsa Kinas inflytande. Det nylanserade handelsavtalet Indo-Pacific Economic Framework, som består av 13 länder som står för 40 procent av världens samlade BNP, är ett sådant exempel. 

Det allt mer operativa Quad-samarbetet ihop med Indien, Japan och Australien, som nu ska inleda gemensam havsövervakning med hjälp av satelliter, är ett annat. Sedan tidigare har Biden tagit initiativ till ”Aukus” med Australien och Storbritannien, en regional säkerhets- och teknologipakt.

Det ser ut som en strategi, en 2020-talets version av Obamas ”pivot to Asia”. Men faktum är att Biden-administrationen ännu inte har släppt någon formell handelsstrategi, och heller ingen Kinastrategi, som bolagen kan förhålla sig till. 

Vita huset har fortsatt på Trump-administrationens linje genom att behålla importtullarna på kinesiska varor och utöka exportrestriktionerna – en linje som går hem över partigränserna på hemmaplan.

Men bolagen som nu lämnar Kina tycks ha läst sin president rätt. Om Biden mildrar Kina-tullarna, vilket han har hintat om, kommer drivkraften snarare att vara inhemsk inflationsbekämpning inför det stundande mellanårsvalet än fredsmäklande gentemot Kina. 

Och USA:s nyvunna intresse för Europa ska inte ses som något annat än en framtvingad och tillfällig avvikelse från den långsiktiga planen om att ta sig an Kina. Kriget i Ukraina ses som ett regionalt problem som man hoppas ska ta slut så snart som möjligt, att döma av både uttalanden och det enorma stödet till Ukraina. 

Kriget är sannolikt också orsaken till att handels- och Kinastrategierna har dröjt, då Vita huset velat vänta och se hur Peking skulle agera i relation till Moskva.

Som bekant har Kinas svar inte varit särskilt konstruktivt. USA:s respons lär bli därefter. Utrikesminister Blinken väntas hålla ett linjetal om Kina så snart Biden kommit hem från sin asiatiska turné.

För europeiska bolag med verksamhet i Kina innebär detta ytterligare ett moln på en redan mörk himmel, även om hotet om en upptrappad handelskonflikt mellan stormakterna legat i korten ett tag.

Säkerhetspolitiskt innebär det att fransmännen tycks få som de vill med mindre amerikansk närvaro i Europa, eller ”strategisk autonomi”, som det kallas. 

Men framför allt är det en påminnelse om att Europa måste ta större ansvar för sin egen säkerhet. Utan USA måste andra aktörer ta på sig ledartröjan, förslagsvis Tyskland, och den upprustning som utlovats i en rad länder, som Sverige, måste bli av.

Men vi bör samtidigt uppmuntra att USA tar ett så tydligt initiativ för att ena den fria världen genom alliansbyggandet i Stillahavsområdet. Det bör inte ses som en konkurrent till Nato och transatlantisk säkerhet, utan som ett komplement. 

Biden bygger upp en global struktur av demokratier vars bolag i allt större omfattning kommer att handla med varandra. 

Genom Nato-medlemskapen blir Sverige och Finland en del av en struktur som bygger säkerhet, handel, teknologiutveckling och klimatåtgärder. 

Som gjort för svenska företag, med andra ord.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?