1515

Kabelnationalism löser ingen energikris

Energikrisen fortsätter med oförminskad styrka, med höga priser på både el, gas, kol, bensin och diesel runt om i Europa.

ENERGINATIONALISM. Enligt energiminister Anders Ygeman kan det finnas anledning att fundera över det svenska elnätets sammankoppling med övriga Europa. Det är en dålig idé. Sverige bör tvärtom öka vår sammankoppling med grannländerna.
ENERGINATIONALISM. Enligt energiminister Anders Ygeman kan det finnas anledning att fundera över det svenska elnätets sammankoppling med övriga Europa. Det är en dålig idé. Sverige bör tvärtom öka vår sammankoppling med grannländerna.Foto:Jessica Gow/TT

I Sverige har elpriset visserligen sjunkit tillbaka en del jämfört med rekordnivåerna härom veckan. Men lättnaden spås bara vara tillfällig. 

Enligt Vattenfall väntar en rekorddyr vinter.

Krisen, som är global, beror i allt väsentligt på att energibrist uppstått som en följd av den rejält ökade efterfrågan på el i pandemi-återhämtningens spår. 

Lösningarna som politikerna plockar fram skiljer sig dock åt. I Kina har elransonering införts i flera regioner. I Japan föreslås en återstart av landets kärnkraftverk. 

USA:s energiminister sägs överväga att återinföra exportförbudet av råolja och inom EU kräver flera länder lättnader av unionens klimatstrategi, bland annat utsläppshandeln.

Även den svenska regeringen tycks fundera på lösningar. I en DN-intervju pekar Anders Ygeman (S) ut elnätets sammankoppling med omvärlden som en bidragande faktor till de högre priserna. 

Enligt energiministern ”kan det finnas anledning att fundera” över strategin att koppla upp oss mot Europa där elpriserna är högre.

Där har han fel, väldigt fel.

Först och främst är vår uppkoppling mot omvärlden inte frivillig, vilket det låter som på Anders Ygeman. Enligt EU-lagstiftningen är vi tvärtom skyldiga att ha en viss uppkoppling mellan medlemsländerna.

För det andra är vår elförsörjning beroende av sammankopplingen. Stora delar av året har vi visserligen elöverskott och kan exportera, vilket är positivt ur klimatavseende då vår gröna el tränger ut den fossila elen på kontinenten. 

Men somliga vindstilla dagar ger sig den svenska sårbarheten till känna. Flaskhalsarna i stamnätet gör att vi behöver importera för att klara elförsörjningen i södra Sverige.

Hade vi haft ett bättre stamnät, med möjlighet att överföra effekt från norr till söder efter behov, hade vi alltså inte varit lika beroende av europeisk el. 

Regeringen prioriterar enligt egen utsago utbyggnaden, med målet att halvera ledtiderna. Ett antal utredningar har tillsatts, men det går på tok för långsamt enligt aktörer i branschen.

Ett annat alternativ vore att satsa på en större planerbar kraftproduktion. Med mer kärnkraft i södra Sverige hade vädret inte haft en så stor betydelse för vår energisäkerhet. Flaskhalsarna i stamnätet hade spelat mindre roll. 

Och vi hade kunnat bidra till en fossilfri energimix inom EU i ännu högre grad genom vår export.

Anders Ygeman förnekar dock att prishöjningen i Sverige har något med den förtida nedstängningen av kärnkraften att göra. I DN-intervjun säger han att ”prishöjningen drabbar ju hela Europa där många är framstående kärnkraftsländer”.

Det är sant. Energikrisen drabbar alla eftersom våra elsystem är sammankopplade. 

Energiministern verkar dock inte vilja kännas vid att lite mer tysk eller svensk kärnkraft hade bidragit till att pressa ned priserna i hela systemet, allt annat lika.

Ingen kärnkraft och minskad sammankoppling med Europa alltså, om S/MP-regeringen får välja. 

De tycks med andra ord föredra att Sverige blir allt mer beroende av reservkraftverket i Karlshamn, som bränner rysk olja vid behov.

I stället för att anamma den ygemanska energinationalismen bör Sverige vara rädd om sina samarbetspartners. Enligt Svenska Kraftnäts prognoser över framtidens elförsörjning väntas vi bli ännu mer beroende av import i elektrifieringens spår. 

Lägg till det att Norge i allt större skala börjat exportera el till Nederländerna och Storbritannien, som betalar bättre, varför vi sannolikt inte kan förlita oss på norsk vattenkraft i samma utsträckning som hittills.

Sverige är redan en stormakt när det gäller kablar till omvärlden. Men snarare än att vända oss inåt bör vi bygga fler elkablar till våra grannländer för att minska sårbarheten i systemet.

Näringslivet har redan drabbats av elransonering i krisens spår, då verksamheter och nya projekt inte kunnat starta på grund av elbrist. 

Snart kan även konsumenter tvingas till elransonering som på 1970-talet.

Det vore sorgligt på många sätt, men också ett symptomatiskt lågvattenmärke för regeringen.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?