ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Jorden kan lära av rymden igen

  • RYMDEN ÄR NÄRMRE OSS ÄN VAD VI TROR. Den 20 juli är det 50 år sedan människan landade på månen, men rymdteknologi är ständigt närvarande i våra vardagliga liv. Foto: Neil Armstrong

LEDARE. Under sitt första år som president, 1961, sätter John F. Kennedy ett mål om att innan decenniet är slut ha landat en människa på månen och fört honom säkert hem till jorden.

Den 20 juli 1969 landade besättningen med farkosten Apollo 11 på månen och Neil Armstrong tog det som för alltid kommer vara känt som ett gigantiskt kliv för mänskligheten, även om presidenten inte fick leva för att beskåda det.

På lördag är det 50 år sedan rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet kulminerade i mänskliga fotavtryck på månen. Som en del av det kyliga, kalla kriget var det en kamp mellan olika ideologiers styrka. Demokratisk kapitalism mot totalitär kommunism. Framgångarna i rymden var ett medel för de båda stormakterna att visa såväl sin militära som teknologiska styrka.

I dag ser vi de utomjordiska framgångarna i slutet av 1950-talet och under 1960-talet som en stor mänsklig framgång, men inte mycket mer än så. Ändå är rymden och forskning som tagits fram i dess avseende högst närvarande i våra vardagliga liv.

En liten och effektiv bildsensor som utvecklades av en NASA-ingenjör på 1990-talet har letat sig in i mer eller mindre alla människors liv i form av kameran i våra mobiltelefoner.

Termometrar som använder infraröd strålning för att mäta kroppstemperaturen när vi är sjuka användes ursprungligen för att mäta himlakroppars temperaturer. Filtreringssystem från rymden kan återfinnas i vanliga vattenflaskor. Experiment för att klara långa rymdresor resulterade i tillsatser som finns i spädbarnsmat. Dagens trådlösa hörlurar bygger på samma teknologi som tillät jorden höra Armstrong uttala de välkända orden vid månlandningen.

De framgångar som görs i rymden i nutid får lite uppmärksamhet. Ny forskning handlar om odling i rymden och tåligheten hos sådant som utgör mänsklig föda, exempelvis svampar. Det kan vara ett steg i riktningen mot längre rymdresor och i förlängningen kolonisering av andra planeter.

Vi har kommit en bra bit på vägen i vår kunskap om rymden under de 50 år som passerat sedan den första människan satte foten på månen. Mer finns att lära. Men innan det är tid för första människan att sätta foten på Mars, hoppas vi att ny rymdteknologi kan ge oss nytta här på jorden så länge.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies