ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Världen blir grönare

  • SKIFTE. Den blå planeten håller på att bli alltmer grön. Växtligheten på jorden ökar på grund av högre CO2-halt, trädplantering och ett mer effektivt jordbruk.

Precis när växtsäsongen i Skåne tar sats och tjälen lossnar i den frusna Mälardalen kommer en fantastisk nyhet från Nature: hela världens lövmassa växer. Överallt, från Sibirien i öst till Alaska i väst, från Svalbard i norr till Australien i söder breder växtligheten ut sig.

Forskarna har uppmärksammat grön tillväxt förut, men bättre mätinstrument på satelliter dramatiserar nu bilden.

Mänskligheten sår och skördar, planterar och hugger ner i årliga och i många decennier långa cykler. Man kan säga att dessa kretslopp har fått större kraft. Från en satellit syns skördad åkermark och kalhyggen som ”bruna” och växande åkrar och nyplanterad och äldre skog som ”gröna”. Artikeln i Nature visar att 33 procent av världens bevuxna områden blir grönare och fem procent brunare, sett från rymden. Den globala växtlighetens lövyta ökar med 2,3 procent per decennium. Sedan år 2000 har jorden fått en ny grön yta lika stor som tio gånger Sveriges yta.

Effekten syns överallt, på alla kontinenter, men är särskilt stor i Kina och Indien, vilket är intressant eftersom en så stor del av mänskligheten bor där. Särskilt de kinesiska skogarna växer, men även de indiska, och åkerarealen får allt större lövyta i båda länderna. Åkerarealen ökar inte, men har mycket bättre produktivitet. Produktionen av säd, frukt och grönsaker har ökat med 35 procent i Kina och Indien sedan millennieskiftet.

Rapporten pekar ut människan som den starkaste gröna drivkraften. Ökad halt av koldioxid i atmosfären, som är en bristvara för växter, gödslar växtligheten, en effekt som forskarna menar är underskattad. Ett varmare klimat gör att det växer på nya ställen, något man märkt kring Arktis och på tundran där buskvegetationen har fått en tjockare lövmassa.

Den andra stora mänskliga påverkan är ett alltmer effektivt jord- och skogsbruk. Den gröna globala revolutionen beror i hög grad på att man odlat fram nya snabbväxande hybrider, växelbruk, bevattningssystem, gödsel, kontroll på skadeinsekter, bättre utsäde, hårt mekaniserat jordbruk och en finansiell marknad för jord- och skogsbrukare med lånemöjligheter och försäkringar.

Kinas stora skogstillväxt beror till exempel på att landet har anammat en mer modern skogsbruksteknik och börjat nyplantera enorma arealer och återplantera gamla.

EU får en stjärna i protokollet. Från rymden blir Europa snabbt grönare och ligger i topp vad gäller förgröning och i botten vad gäller bruna ytor. Europa har alltså mycket hög grön tillväxt, dels tack vare sitt högproduktiva jordbruk, dels på grund av återbeskogning av tidigare brukade marker. Sverige har till exempel en större och tätare skog i dag än förr eftersom man planterat dålig åkermark och lärt sig bruka skogen mer effektivt.

USA har också en positiv grön tillväxt. Brasilien ligger däremot i botten, här växer de bruna områdena nästan lika mycket som de gröna på grund av skogsavverkning. Det ökar vikten av grön tillväxt på andra ställen på jorden, men också att Brasilien inför ett modernt återplanteringsprogram så att avverkad skog ersätts med ny. (En annan rapport publicerad i Nature från 2016 visade att återplanteringspotentialen i regnskogsområden är hög och att regnskog återetablerar sig snabbare än man trott.)

Att jorden blir grönare är positivt av många skäl. Det finns uppenbara baksidor av ett modernt högeffektivt jord- och skogsbruk, men för att möta klimatkrisen måste mer koldioxid bindas i mer växtlighet. FN:s klimatpanel pekade i höstas på tillväxt av växtlighet som central för att lyckas med 1,5-procentsmålet. En yta lika stor som Indien bör återbeskogas, vilket är fullt möjligt om resten av världen får ett lika effektivt jordbruk som USA och EU.

Det andra skälet är livsmedelsförsörjningen för en befolkning som snart överstiger 10 miljarder. Då måste växtligheten öka, samtidigt som jordbruksarealen inte ökar.

Ett tredje skäl är att mikroklimatet blir bättre av växtlighet. Skog är bättre än slätt, växande säd eller grönsaker på en åker är bättre än halvöken.

Ett fjärde skäl är att just denna del av klimatarbetet passar mänskligheten. De flesta människor gillar att det växer. Återbeskogning är politiskt populärt. Förutsättningen för framgång är dessutom inte konservering och återgång till gamla tider utan tvärtom ny teknik, forskning, företag, växande och globala marknader.

Och ett femte skäl som är svårt att undvika för svenskar är att den typen av skogsbruk som finns i Sverige bör ut på världsexport. Nästan all skogsmark i Sverige är brukad, det vill säga den har varit avverkad och planterad i omgångar. Ändå växer det mer än någonsin och binder mer kol än någonsin. Svenska skogsbolag kan något som världen behöver.

Upplysningstidens kanske finaste sammanfattning, Voltaires ”att man bör odla sin trädgård”, har således aldrig varit mer dubbeltydigt aktuell. Erfarenheter, kunskap och hårt arbete är den enda möjligheten att vinna över lättsinne och ansvarslöshet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies