Annons

Världen blir grönare

Precis när växtsäsongen i Skåne tar sats och tjälen lossnar i den frusna Mälardalen kommer en fantastisk nyhet från Nature: hela världens lövmassa växer. Överallt, från Sibirien i öst till Alaska i väst, från Svalbard i norr till Australien i söder breder växtligheten ut sig.

SKIFTE. Den blå planeten håller på att bli alltmer grön. Växtligheten på jorden ökar på grund av högre CO2-halt, trädplantering och ett mer effektivt jordbruk.
SKIFTE. Den blå planeten håller på att bli alltmer grön. Växtligheten på jorden ökar på grund av högre CO2-halt, trädplantering och ett mer effektivt jordbruk.

Forskarna har uppmärksammat grön tillväxt förut, men bättre mätinstrument på satelliter dramatiserar nu bilden.

Mänskligheten sår och skördar, planterar och hugger ner i årliga och i många decennier långa cykler. Man kan säga att dessa kretslopp har fått större kraft. Från en satellit syns skördad åkermark och kalhyggen som ”bruna” och växande åkrar och nyplanterad och äldre skog som ”gröna”. Artikeln i Nature visar att 33 procent av världens bevuxna områden blir grönare och fem procent brunare, sett från rymden. Den globala växtlighetens lövyta ökar med 2,3 procent per decennium. Sedan år 2000 har jorden fått en ny grön yta lika stor som tio gånger Sveriges yta.

Effekten syns överallt, på alla kontinenter, men är särskilt stor i Kina och Indien, vilket är intressant eftersom en så stor del av mänskligheten bor där. Särskilt de kinesiska skogarna växer, men även de indiska, och åkerarealen får allt större lövyta i båda länderna. Åkerarealen ökar inte, men har mycket bättre produktivitet. Produktionen av säd, frukt och grönsaker har ökat med 35 procent i Kina och Indien sedan millennieskiftet.

Rapporten pekar ut människan som den starkaste gröna drivkraften. Ökad halt av koldioxid i atmosfären, som är en bristvara för växter, gödslar växtligheten, en effekt som forskarna menar är underskattad. Ett varmare klimat gör att det växer på nya ställen, något man märkt kring Arktis och på tundran där buskvegetationen har fått en tjockare lövmassa.

Den andra stora mänskliga påverkan är ett alltmer effektivt jord- och skogsbruk. Den gröna globala revolutionen beror i hög grad på att man odlat fram nya snabbväxande hybrider, växelbruk, bevattningssystem, gödsel, kontroll på skadeinsekter, bättre utsäde, hårt mekaniserat jordbruk och en finansiell marknad för jord- och skogsbrukare med lånemöjligheter och försäkringar.

Kinas stora skogstillväxt beror till exempel på att landet har anammat en mer modern skogsbruksteknik och börjat nyplantera enorma arealer och återplantera gamla.

EU får en stjärna i protokollet. Från rymden blir Europa snabbt grönare och ligger i topp vad gäller förgröning och i botten vad gäller bruna ytor. Europa har alltså mycket hög grön tillväxt, dels tack vare sitt högproduktiva jordbruk, dels på grund av återbeskogning av tidigare brukade marker. Sverige har till exempel en större och tätare skog i dag än förr eftersom man planterat dålig åkermark och lärt sig bruka skogen mer effektivt.

USA har också en positiv grön tillväxt. Brasilien ligger däremot i botten, här växer de bruna områdena nästan lika mycket som de gröna på grund av skogsavverkning. Det ökar vikten av grön tillväxt på andra ställen på jorden, men också att Brasilien inför ett modernt återplanteringsprogram så att avverkad skog ersätts med ny. (En annan rapport publicerad i Nature från 2016 visade att återplanteringspotentialen i regnskogsområden är hög och att regnskog återetablerar sig snabbare än man trott.)

Att jorden blir grönare är positivt av många skäl. Det finns uppenbara baksidor av ett modernt högeffektivt jord- och skogsbruk, men för att möta klimatkrisen måste mer koldioxid bindas i mer växtlighet. FN:s klimatpanel pekade i höstas på tillväxt av växtlighet som central för att lyckas med 1,5-procentsmålet. En yta lika stor som Indien bör återbeskogas, vilket är fullt möjligt om resten av världen får ett lika effektivt jordbruk som USA och EU.

Det andra skälet är livsmedelsförsörjningen för en befolkning som snart överstiger 10 miljarder. Då måste växtligheten öka, samtidigt som jordbruksarealen inte ökar.

Ett tredje skäl är att mikroklimatet blir bättre av växtlighet. Skog är bättre än slätt, växande säd eller grönsaker på en åker är bättre än halvöken.

Ett fjärde skäl är att just denna del av klimatarbetet passar mänskligheten. De flesta människor gillar att det växer. Återbeskogning är politiskt populärt. Förutsättningen för framgång är dessutom inte konservering och återgång till gamla tider utan tvärtom ny teknik, forskning, företag, växande och globala marknader.

Och ett femte skäl som är svårt att undvika för svenskar är att den typen av skogsbruk som finns i Sverige bör ut på världsexport. Nästan all skogsmark i Sverige är brukad, det vill säga den har varit avverkad och planterad i omgångar. Ändå växer det mer än någonsin och binder mer kol än någonsin. Svenska skogsbolag kan något som världen behöver.

Upplysningstidens kanske finaste sammanfattning, Voltaires ”att man bör odla sin trädgård”, har således aldrig varit mer dubbeltydigt aktuell. Erfarenheter, kunskap och hårt arbete är den enda möjligheten att vinna över lättsinne och ansvarslöshet.


Innehåll från PA ConsultingAnnons

PA Consulting ser stora möjligheter att införa hållbarhetskrav med en fortsatt strategisk förflyttning

Ett alltför ensidigt fokus på compliance är en av riskerna för finansmarknadens aktörer vid införandet av hållbarhetsskraven. Bakom risken tornar kraven upp sig på att kombinera allt fler regelverk, med hållbarhetsklassificeringar och redovisning av innehav. Tongivande konsultföretaget PA Consulting ser dock stor potential i att kombinera dessa complianceprojekt med att säkerställa att affärsmässiga och strategiska frågor drivs framåt med fortsatt hög ambition. 

Lan-Ling Fredell och Maria Gustavsson.
Lan-Ling Fredell och Maria Gustavsson.

– Hela finansbranschen kommer att påverkas av de nya regelverken som drivits fram inom EU och de flesta lär reagera kraftfullt för att efterleva dem. Hållbarhetsarbete innebär dock en enorm potential som kan medföra mervärde för både aktieägare, medarbetare och kunder, konstaterar Lan-Ling Fredell, expert inom Circular Economy och medlem i PA Consultings Sustainability-team. 

Den strategiska planen är A & O

Både Lan-Ling och hennes kollega, Maria Gustavsson, Partner inom den finansiella sektorn och medlem i PA Consultings Sustainability-team, betonar att de nya regleringarna är bra i grunden, då de säkrar en övergripande standard. De understryker dock att det är centralt att inte tappa den strategiska och kreativa plan som också finns inom företagen sedan flera år tillbaka.

– Det är viktigt att ha en kontinuerlig omvärldsbevakning och att se möjligheterna med cirkulär ekonomi. Det finns alltid en tanke bakom nya regelverk, vilken kan vara kritisk för affären. Det här kan man utnyttja för att vidareutveckla sin organisation, snarare än att bara pricka av specifika regelverkskrav, anser Maria Gustavsson. 

En såväl strategisk som operativ partner

PA Consulting har en oerhört bred kundbas och flera gedigna referenser och internationella nätverk inom Sustainability-området. Ellen MacArthur och  den Europeiska investeringsbanken är två konkreta exempel. Företaget kan både agera som en strategisk partner och som en operativ sådan inom exempelvis compliance, inte minst tack vare sin starka IT-kompetens.

– Utvecklingen inom cirkulär ekonomi går oerhört snabbt. Ju fler som driver dessa frågor desto bättre. Vi står inför en spännande tid med stora förändringar och PA Consulting kommer att befinna sig mitt i dem, tillsammans med våra kunder, avslutar Maria Gustavsson. 

FAKTA

PA Consulting är ett management-konsultföretag med fokus på innovation och transformation. I Sverige är vi en ledande rådgivare i transformationsprogram inom privat och offentlig sektor. Vårt kunnande sträcker sig från framtagande av strategi och design till genomförande av förändringen. PA sysselsätter 3 200 anställda globalt varav 100 i Sverige.

EXTERN LÄNK: Läs mer om PA Consulting 

Mer från PA Consulting

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med PA Consulting och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?