1515
Annons

Johansson går fel i sin klassanalys

LEDARE. Morgan Johansson ser klass som orsaken till allt ont. Men ideologin lyckas inte förklara varför ett av världens mest jämlika länder sticker ut i brottsstatistiken.

Foto:Anders Wiklund/TT

När Brottsförebyggande rådets rapport om invandrares överrepresentation bland misstänkta brottslingar kom i onsdags hade justitieminister Morgan Johansson sin bild klar direkt. ”Det här är ett resultat av ökade klassklyftor och minskad social jämlikhet. Ska man motverka detta så handlar det om att gå in med stora insatser i socialtjänsten, skola och fritidsverksamhet för att minska klassklyftorna” sa han i diverse intervjuer.

Men den förklaringen håller inte. För som Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg skriver (26/8) så är Sverige fortfarande ett av världens mest jämlika länder. Visst, klyftorna har ökat sedan 1980-talet därför att kapitalvinsterna stigit. Men hur man än mäter, relativ eller absolut fattigdom, så ligger Sverige bland de fem OECD-länder som har bäst värden. Samtidigt har vi rekord när det gäller skjutningar. Så låg materiell standard duger inte som huvudförklaring.

Sådana insatser som Johansson talar om har gjorts i stor omfattning under lång tid. Men de institutioner han räknar upp står maktlösa inför det fenomen som gjort att kriminaliteten fått växa. De som har mest våldskapital vinner, och det är gängen.

Högre skatter på kapital - de rika - hade inte förändrat detta. Det är inte ökningen av svenska miljardärer som skapar utanförskapet. Det som har betydelse är att i de 130 områden i Sverige där utanförskapet bedöms som särskilt stort arbetar färre än hälften i arbetsför ålder. Ökade bidrag förbättrar livet på marginalen, men de ökar inte klassresorna.

Och i områden där gängen besitter, och använder, sitt våldskapital så minskar ungdomarnas valmöjligheter radikalt. Det är alltså i stor utsträckning den sviktande rättsstaten som ligger bakom urspårningen.

Medan Morgan Johansson fortsätter att tala om klass har han dock bidragit till att driva igenom ett antal straffskärpningar och ökade möjligheter för den underdimensionerade poliskåren att skaffa bevis mot brottslingar. Men reaktionen är för sen för dem som redan fallit offer för gängen. Och det är också i första hand invandrare.

Morgan Johansson och en del andra vänsterdebattörer använder klasskampen som förklaring, därför att den är deras livsluft, och enligt dem svaret på alla frågor. Men verkligheten har sprungit förbi deras ideologi.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Schneider ElectricAnnons

Hållbar fastighetsautomation med människan i fokus

Allt fler fastighetsägare har idag ett stort fokus på hållbarhet. Med Schneider Electrics system för fastighetsautomation kan de enkelt övervaka och styra sina byggnader och snabbare uppnå hållbarhetsmålen.

Fastigheter står idag för omkring 30 procent av världens energianvändning och för nästan 40 procent av de årliga koldioxidutsläppen. För att uppnå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, måste 3 procent av byggnadsbeståndet i Europa renoveras varje år. Idag ligger renoveringstakten på endast 1-1,5 procent årligen och det största hindret för att investera i hållbara byggnader är finansiering. Lösningen för att säkerställa mer träffsäkra investeringar är att använda sig av digital teknik.

- En av våra lösningar för fastighetsautomation är digital tvilling, en spegling av en verklig fastighet, med vilken man kan skapa datadrivna insikter för att optimera energianvändningen i sina fastigheter. Man får här data i realtid, kan simulera energiflöden och modellera förändringar innan de tillämpas live i anläggningen. Den digitala tvillingen skapar mervärde för fastighetsägaren, som kan ta rätt beslut för att optimera driften, säger Tomas Bäckstadi, Service and Business Development Director , Schneider Electric.

En öppen plattform för byggnadens olika system

80 procent av 2050 års byggnader uppskattas redan idag vara byggda, vilket innebär att både det befintliga fastighetsbeståndet såväl som kommande byggnader behöver kunna hanteras för att uppnå hållbarhetsmålen. 

Med Schneider Electrics fastighetsautomationssystem EcoStruxure™ Building Operation (EBO) möjliggörs enkel och flexibel styrning och övervakning av fastighetens olika system i en plattform. Med systemet skapas förutsättningarna för att samla, strukturera, analysera och agera på byggnadens data. För att möjliggöra dagens och framtidens allt mer uppkopplade byggnader har systemet inbyggt stöd för effektiv hantering och lagring av stora mängder data.

- Vi ser att fyra grundpelare driver utvecklingen av dagens och framtidens byggnader och därmed våra lösningar för fastighetsautomation– de behöver vara drift-och energieffektiva, motståndskraftiga, hållbara och utformade med människan i fokus. I och med att vi tillbringar uppåt 90 procent av våra liv inomhus blir det tydligt att de byggnader som vi vistas i har en stor påverkan på vårt välmående och hälsa. Luftkvalité, temperatur och belysning är exempel på parametrar som är viktiga att ha i åtanke. Med EcoStruxure™ Building Operation kan fastighetens olika system integreras sömlöst i en framtidssäkrad och flexibel plattform och bidra till att möjliggöra en mer produktiv och hälsosam inomhusmiljö för byggnadens nyttjare, säger Linnea Lunnbäck, Offer Manager, Schneider Electric. 

”Med en digital tvilling kan man skapa datadrivna insikter för att minska sin miljöpåverkan”

Läs mer om framtidens fastigheter

Mer från Schneider Electric

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Schneider Electric och ej en artikel av Dagens industri

Bankekonomerna har fel – värna skuldankaret

De senaste åren har flertalet bankekonomer ansett att staten borde låna mer. Logiken har varit enkel: med negativ ränta borde storskaliga investeringar genomföras. I teorin låter det bra, men i praktiken tjänar skuldankaret vårt land väl.

INTERNATIONELLA KRISER. En låg statsskuld är en viktig stötdämpare när ekonomin vänder nedåt.
INTERNATIONELLA KRISER. En låg statsskuld är en viktig stötdämpare när ekonomin vänder nedåt.Foto:Richard Drew

Sveriges samlande statsskuld, om man även inkluderar kommunernas och regionernas skulder, uppgår till drygt 30 procent av BNP. Det är en lägre skuld än många andra industrialiserade länder har. Den låga statsskulden ska ses i ljuset av skuldankaret, en del av vårt finanspolitiska ramverk. Skuldankaret innebär att den offentliga sektorns skuld (staten, regioner, och kommuner) över tid ska ligga på 35 procent av BNP. Är avvikelsen mer än fem procent åt något av hållen, behöver regeringen svara inför riksdagen vad avvikelsen beror på och hur den ska hanteras.

En låg statsskuld är en viktig stötdämpare vid ekonomiska kriser, där statens utgifter kan finansieras utan att behöva chockhöja skatterna. Historiska genomgångar visar att större finanskriser ökar de offentliga skulderna med 86 procent, alltså nästan en dubblering av statsskulden. Anledningen till att skulderna växer så kraftigt är flera: utgifterna ökar (t.ex. arbetslöshetsersättning), skatteintäkterna minskar (eftersom färre jobbar och företagen har mindre vinster), räntorna stiger, BNP faller och bankerna kan behöva räddningspaket.

Sveriges bankkris på 1990-talet innebar stora budgetunderskott, och statsskulden steg på några år från 40 procent av BNP till runt 75 procent. Flera forskningsstudier visar även på en tröskeleffekt vid en skuldkvot på runt 90 procent av BNP, där länders tillväxt efter denna nivå påverkas negativt. När skulden väl blivit ordentligt hög, tar det dessutom ofta lång tid, inte sällan över ett decennium, att få ned den igen. För att behålla krockkudden i kris, bör därför inte statsskulden vara högre än att den klarar av att dubbleras utan att påverka den långsiktiga tillväxten.

Det motsatta förhållandet, en för låg skuld, är heller inte optimalt för ett litet land. 2014 beskrev tidigare vice riksbankschef Kerstin Hessius i en utredning risken, nämligen att den etablerade marknaden kan försvinna. När Sverige väl behöver pengar, kan den finansiella infrastrukturen saknas.

Att med negativa räntor finansiera investeringar med positiv samhällsnytta inom exempelvis infrastruktur och klimat är lättare sagt än gjort. Bankekonomerna tycks nämligen inte förstå den politiska dynamiken i beslutsfattandet. Ministrar föredrar stora prestigeprojekt där de kan klippa band och få mediegenomslag, framför mer vardagliga upprustningar till störst samhällsekonomisk vinning. 

Regeringens omfattande infrastrukturplan för de kommande tolv åren är ett sådant exempel. Planen omfattar investeringar på 800 miljarder, men innebär en sammantagen samhällsekonomisk förlust enligt Trafikverket. Politikerna har bortsett från den prioriteringslista expertmyndigheten föreslagit, och i stället gjort egna bedömningar om geografi och transportslag.

Större, offentliga, klimatinvesteringar nämns även de ofta i debatten. Problemet är att de i huvudsak är ineffektiva. Regeringens satsning Klimatklivet har hittills fördelat 9 miljarder av skattebetalarnas pengar till en marginalkostnad på uppemot 4 200 kronor per ton koldioxid. I vissa fall mer än så – enligt Riksrevisionen har stödet till biogas skett till en kostnad om 6 600 kronor per ton. Dessa siffror går att jämföra med EU:s utsläppshandel där ett ton koldioxid kostar runt 800 kronor, eller internationella klimatinvesteringar på 67 kronor. Koldioxidutsläpp bekämpas bäst internationellt, och med effektiv politik på hemmaplan, men även här bortser politikerna från grundläggande fakta.

En kraftig ökning av statliga lånefinansierade investeringar skulle därför inte bara försämra Sveriges förmåga att möta en kris, utan sannolikt också utföras på ett ineffektivt sätt. Därtill ökar statens räntekostnader som det är nu. Förra året fick vi drygt en miljard betalt för våra lån, men i år är prognosen att räntekostnaderna ökar till 16 miljarder.

Det finanspolitiska ramverket kommer under nästa mandatperiod att ses över. Då behöver skuldankaret fortsatt värnas.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera