ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Löfven har gett SD ett formidabelt utrymme

  • Foto: TT
  • Foto: Erik Simander / TT

Den första juli i år förenklas tillståndsprocessen för att bygga altaner i anslutning till bostadshus. Eller för att vara exakt: 3,6 meter från ett bostadshus och inte närmare än 4,5 meter från tomtgränsen.

Nu har det sedan tidigare varit fritt fram att bygga altaner, så skillnaden är inte så stor. Egentligen handlar det slopade bygglovet om höjden, där det nu finns en begränsning för att slippa bygglov. Men tro inte att svenskarna kommer att få full frihet att bygga det mest åtråvärda som finns i skandinavisk sommar, det inglasade uterummet med infravärme. Nix, det nya förslaget gäller max 1,8 meters höjd och där slår de flesta huvudet i reglerna.

Att slopa bygglov är en välgärning, inget fel i det. Felet är tonaliteten när regeringen presenterar slopat bygglov för altaner under 1,8 meters höjd och 3,6 meter från huset men 4,5 meter från grannen. Tonen är outhärdlig:

”I sommar kan det bli lättare att gå från tanke till handling för de som drömmer om en altan till huset. Byggreglerna ska inte sätta käppar i hjulet för den villaägare som vill njuta av en kopp kaffe i solen på en egen altan”, säger ansvarig minister, Per Bolund (MP).

Det är stora och allvarliga ord. Han avslutar stolt med att frihetsreformen är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Man kan undra om representanter för S, C, L, MP och särskilt den arme Per Bolund sett sitt land de senaste decennierna. Trädäcken, vilket är det nya namnet på altan då tryckimpregnerat är så billigt och bra, är nästan lika stora som gräsmattorna. Den kanske vanligaste semesterkvällen i nusvensk sommar tillbringas på däck. Folk har inte stått handfallna i väntan på att slippa bygglov, de har skruvat trall på i stort sett varje tomt som finns att uppbåda. Att slopa bygglov för trädäck högst 3,6 meter från huset och max 4,5 meter från grannen är välkommet, men krävs det en fyrpartiöverenskommelse för det?

Detta är januariöverenskommelsens öde. Den spänner över stora och små och viktiga frågor, tjälsäkring av väg är till exempel utomordentligt viktigt, men framför allt frågor som ingen pratade om i valet och som få definierar som vår tids frågor och som inte motiverar de enorma förskjutningarna och politiska riskerna.

Man skulle ha kunnat motivera Januariöverenskommelsen med någon av de stora frågorna. Vi har tio år på oss att klara 1,5-gradersmålet och Sverige har gjort mycket stora och resoluta åtaganden. Det skulle kunna kräva en bred blocköverskridande regering som orkar lägga ny och rak räls, förbjuda diesel, rädda kvar reaktorer och rulla ut cykelvägar. Vi har ännu kortare tid för att säkra rättsstat, trygghet och liv i socialt utsatta områden, samt att få kontroll på migrationen. Man skulle till och med ha kunnat ta de årliga och numera chockartade rapporterna från Säkerhetspolisen som underlag för nationell samling och storsatsning på inre och yttre säkerhet. Terrorhotet är exceptionellt stort och Ryssland behöver möta resolut motstånd och starka försvarsmakter.

Varje regeringsperiod innehåller en mängd altan-beslut men varje lyckad regeringsperiod har ett huvudtema. Bildts var avreglering och frihetsreformer. Perssons var ekonomisk stabilitet och värn av välfärdsstaten. Reinfeldts var att arbete ska löna sig.

Därefter ändrade berättelsens karaktär dramatiskt. Löfven I handlade inte om den egna politiken utan om att stänga ute Sverigedemokraterna, inom ramen för Decemberöverenskommelsen. Löfven II handlar också om att stänga ute Sverigedemokraterna, nu inom ramen för Januariöverenskommelsen.

Som väntat har det gett SD ett formidabelt utrymme, vilket de har förvaltat väl och alltmer professionellt.

När författaren Lena Andersson i förra veckan presenterade sin bok ”Om falsk och äkta liberalism”, utgiven av Liberal Debatt, varnade hon i slutet för att SD har börjat få rollen som det sunda förnuftets representanter. De ger begripliga svar på frågor som folk tänker på. IS-krigarna ska ut. Försvarsanslagen ska fördubblas. Staten ska understödja en enhetskultur för att öka sammanhållningen mellan nya och gamla svenskar (för övrigt ett ledtema även hos Angela Merkel). Ingen kan beskylla SD för att vara profilerade klimatpolitiker, men det kan svänga när som helst. En bra början är att de i likhet med L är för kärnkraft av uttalade klimatskäl.

DÖ hamnade i vanrykte när de inblandade partierna i opposition upptäckte att de inte kunde tala med trovärdighet då de frivilligt gett bort makten till S. Det skadade framför allt M. När DÖ föll förklarade partierna snabbt att pakten var ett misstag.

JÖ kommer att falla på ett annat sätt, men troligen av samma orsak. C och L kommer att upptäcka att de är bakbundna i alla frågor och att de har noll trovärdighet när de skäller på nästa ministerskandal. Och det kommer att bli uppenbart pinsamt att behöva slita åt sig äran för formuleringar i utredningsdirektiv, lagrådsremisser och till slut förslag om en liten frihetskorridor mellan 3,6 meter från huset och 4,5 meter till grannen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer