1515
Annons

Januarisamarbetet glider vänsterut

Nyamko Sabuni har meddelat att L inte kan stödja regeringens förslag om en utvidgad humanitär grund i migrationsreglerna. Om regeringen lägger fram detta som en proposition upphör januarisamarbetet, så kan hennes besked sammanfattas.

POLITISKA DILEMMAN. Nyamko Sabunis eventuella avhopp kommer att föra Nooshi Dadgostar in i budgetsamarbetet. Om Annie Lööf inte accepterar det kommer regeringens budget att falla.
POLITISKA DILEMMAN. Nyamko Sabunis eventuella avhopp kommer att föra Nooshi Dadgostar in i budgetsamarbetet. Om Annie Lööf inte accepterar det kommer regeringens budget att falla.

När Migrationskommittén blev klar i somras fanns det majoritet för samtliga förslag, dock inte samma majoritet för varje förslag. Ett parti som stod utanför majoriteten i de flesta förslagen, alltså röstat nej, var Miljöpartiet. När utredningens förslag skulle sändas på remiss fanns ett tillägg med, ett förslag om ”särskilt ömmande omständigheter”. Denna nya regel går utöver vad kommittén hade tagit ställning för.

Tillägget har inom regeringen drivits fram av Miljöpartiet. Centerpartiet stöder det, men frågan tycks inte ha varit uppe i regelrätt förhandling i januarisamarbetet.

I januariavtalet står att partierna ska driva en ny humanitär skyddsgrund i Migrationskommittén. Det får man anta att de har gjort. En ny humanitär grund finns också med bland de förslag som utredningen har lagt fram. Att MP, som har misslyckats med att driva sitt mer långtgående förslag i Migrationskommittén, lägger till det efteråt är anmärkningsvärt. Det är fullt rimligt att L protesterar mot detta.

Migrationsreglerna är mer centrala än förändringen av anställningsskyddet (en punkt i januariavtalet som i sina detaljer visade sig både ogenomtänkt och oanvändbar).

Liberalerna är ett parti som är illa ute. Det är orimligt att bortse från regeringssamarbetet när man söker en förklaring till de katastrofala siffrorna i opinionsmätningarna. Partiet har alla skäl att söka sig bort från januariavtalet. 

Om detta sker och Liberalerna exempelvis hoppar av budgetförhandlingarna uppstår ett nytt läge. Kommentatorer har varnat för nyval, något som givetvis skulle vara livsfarligt för Liberalerna. Detta kan man dock ta med ro. Socialdemokraterna har inget intresse av ett nyval. Det uppstår alltså inte automatiskt en regeringskris, men regeringen kan ha svårt att få igenom sin budget. Regeringen har dock fått sin budget nedröstad två gånger och har ändå suttit kvar.

Detta måste rimligen leda till att Vänsterpartiet ska ingå i budgetunderlaget. Annars kommer Moderaternas skuggbudget att gå igenom (om Liberalerna exempelvis lägger ned sina röster i slutvoteringen). Januarisamarbetet glider oundvikligen vänsterut.

För Moderaterna skulle det givetvis vara av värde att få stöd från Liberalerna. Men ett sådant stöd är nog viktigast för Liberalerna själva, som måste få tillbaka sina förlorade väljare. För Moderaterna är det allra viktigaste att få stöd för sitt eget regeringsalternativ, något som torde vara inom räckhåll – om Liberalerna vacklar i sitt stöd för en borgerlig lösning klarar sig M ändå.

Om Liberalerna lämnar januarisamarbetet finns två scenarier. Antingen släpps V in i samarbetet vilket bör få stor betydelse för politikens innehåll. Eller så får regeringen inte igenom sin budget. Det kan, paradoxalt nog, utnyttjas av Socialdemokraterna. 

Vi vet från åren 2015 och 2019, då regeringen styrde med Moderaternas budget, hur S kommer att hantera det. 

Skillnaderna mellan en regeringsbudget och oppositionens budgetmotion är inte avgrundsdjupa. Oppositionen måste utgå från regeringens grunduträkningar, att få igenom en väsensskild finanspolitik är inte möjligt. Men S kommer att säga att M har trummat igenom en politik som är förödande för välfärden. Allt kommer att vara oppositionens fel samtidigt som regeringen behåller regeringsplattformen.

Liberalernas problem är besvärligt och självförvållat. Stannar man kvar i januarisamarbetet är Liberalernas framtid som riksdagsparti uppenbart hotad. Om man hoppar av är det inte säkert att man får något inflytande i längden i alla fall, om Moderaterna skulle vinna valet.

Allra mest handlar detta om fenomenet januariavtalet, som försökte upplösa gränsen mellan vänster och höger. I en konstruktion med bara en vinnare – Socialdemokraterna.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Schneider ElectricAnnons

Hållbar fastighetsautomation med människan i fokus

Allt fler fastighetsägare har idag ett stort fokus på hållbarhet. Med Schneider Electrics system för fastighetsautomation kan de enkelt övervaka och styra sina byggnader och snabbare uppnå hållbarhetsmålen.

Fastigheter står idag för omkring 30 procent av världens energianvändning och för nästan 40 procent av de årliga koldioxidutsläppen. För att uppnå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, måste 3 procent av byggnadsbeståndet i Europa renoveras varje år. Idag ligger renoveringstakten på endast 1-1,5 procent årligen och det största hindret för att investera i hållbara byggnader är finansiering. Lösningen för att säkerställa mer träffsäkra investeringar är att använda sig av digital teknik.

- En av våra lösningar för fastighetsautomation är digital tvilling, en spegling av en verklig fastighet, med vilken man kan skapa datadrivna insikter för att optimera energianvändningen i sina fastigheter. Man får här data i realtid, kan simulera energiflöden och modellera förändringar innan de tillämpas live i anläggningen. Den digitala tvillingen skapar mervärde för fastighetsägaren, som kan ta rätt beslut för att optimera driften, säger Tomas Bäckstadi, Service and Business Development Director , Schneider Electric.

En öppen plattform för byggnadens olika system

80 procent av 2050 års byggnader uppskattas redan idag vara byggda, vilket innebär att både det befintliga fastighetsbeståndet såväl som kommande byggnader behöver kunna hanteras för att uppnå hållbarhetsmålen. 

Med Schneider Electrics fastighetsautomationssystem EcoStruxure™ Building Operation (EBO) möjliggörs enkel och flexibel styrning och övervakning av fastighetens olika system i en plattform. Med systemet skapas förutsättningarna för att samla, strukturera, analysera och agera på byggnadens data. För att möjliggöra dagens och framtidens allt mer uppkopplade byggnader har systemet inbyggt stöd för effektiv hantering och lagring av stora mängder data.

- Vi ser att fyra grundpelare driver utvecklingen av dagens och framtidens byggnader och därmed våra lösningar för fastighetsautomation– de behöver vara drift-och energieffektiva, motståndskraftiga, hållbara och utformade med människan i fokus. I och med att vi tillbringar uppåt 90 procent av våra liv inomhus blir det tydligt att de byggnader som vi vistas i har en stor påverkan på vårt välmående och hälsa. Luftkvalité, temperatur och belysning är exempel på parametrar som är viktiga att ha i åtanke. Med EcoStruxure™ Building Operation kan fastighetens olika system integreras sömlöst i en framtidssäkrad och flexibel plattform och bidra till att möjliggöra en mer produktiv och hälsosam inomhusmiljö för byggnadens nyttjare, säger Linnea Lunnbäck, Offer Manager, Schneider Electric. 

”Med en digital tvilling kan man skapa datadrivna insikter för att minska sin miljöpåverkan”

Läs mer om framtidens fastigheter

Mer från Schneider Electric

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Schneider Electric och ej en artikel av Dagens industri

Hjälp Tyskland hålla värmen i vinter

Utsikterna för tysk ekonomi är bräckliga, enligt finansminister Christian Lindner. 

Att döma av färska ekonomiska indikatorer är det ingen överdrift.

ALLIERADE. På tisdagen besöker Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Stockholm och Magdalena Andersson. Att Sverige fortsätter att exportera el till kontinenten är ett sätt att hjälpa Tyskland i den svåra situation som landet befinner sig och en investering i europeisk sammanhållning.
ALLIERADE. På tisdagen besöker Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Stockholm och Magdalena Andersson. Att Sverige fortsätter att exportera el till kontinenten är ett sätt att hjälpa Tyskland i den svåra situation som landet befinner sig och en investering i europeisk sammanhållning.Foto:Jonas Ekströmer/TT

De inflationstyngda tyska konsumenterna har dragit ned kraftigt på sina inköp. Aktörer både inom den tyska industrin och finansmarknaden spår dystra tider när de tillfrågas av konjunkturinstitut. 

Lägg till det den pågående torkan som orsakat sjunkande vattennivåer och framkomlighetsproblem på floden Rhen – en viktig komponent i den tyska industrins transportnät – vilket förvärrar problemen i logistikkedjorna.

Men den stora boven i dramat heter Vladimir Putin. Risken är påtaglig att den ryska presidenten helt vrider av gaskranarna till grannlandet i vinter. 

Om inte tyskarna lyckas dra ned på gaskonsumtionen rejält väntar elransonering.

Runt om i Europa anas viss skadeglädje. Bland sydeuropéer tycks bittra minnen från finanskrisen ha väckts till liv. Men också i Sverige mumlas det om att tyskarna får skylla sig själva som försatt sig i den här situationen. Merkel-regeringen borde ha insett att det var naivt att göra sig så beroende av rysk energi.

Det kan man absolut tycka. 

Angela Merkel fattade ett antal beslut under sina år som förbundskansler som med facit i hand har visat sig vara olyckliga – inte minst att stänga ned kärnkraftverken i förtid. 

Samma sak gäller beslutet av förbjuda inhemsk fracking, en metod för att utvinna naturgas, till förmån för att bygga gasledningar till Ryssland.

Samtidigt var det inte den tyska förbundskanslers naivitet som orsakade kriget i Ukraina. Angela Merkel investerade i tron att täta affärsförbindelser och handel med Ryssland skulle förhindra framtida konflikter. Hon investerade i freden, men det räckte inte.

Men dagens Europa har varken råd med efterklokhet eller skadeglädje. Tvingas tyskarna till elransonering kommer den tyska ekonomin att drabbas hårt, vilket betyder stora problem för hela kontinenten med tanke på Tysklands roll som industriell motor. Drygt 10 procent av Sveriges export går exempelvis dit. 

De skyhöga elpriserna som lär följa kommer heller inte att stanna i Tyskland. Hela EU kommer att drabbas, inte minst södra Sverige, vilket riskerar att förvärra krisen. 

Det hotar i sin tur det folkliga stödet för EU:s styrande politiker, sammanhållningen inom EU, våra sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina – en ond spiral där endast Putin står som vinnare.

Ett sådant mardrömsscenario måste till varje pris undvikas. Ett viktigt steg på vägen är att inse att Tysklands sak är hela Europas.

För svenskt vidkommande är relationen med Tyskland extra viktig, och inte bara på grund av handeln. Som ny Nato-medlem kommer Sverige att vara i behov av en trygg och stark nordeuropeisk allierad inom försvarsalliansen att ta rygg på. Detsamma gäller vår tillvaro inom EU efter britternas sorti. 

Därför är det positivt att Magdalena Andersson får besök av just förbundskansler Olaf Scholz på tisdagen. De ska bland annat diskutera klimatomställningen och besöka Scania i Södertälje för att provköra ellastbilar.

Det är viktigt att komma ihåg att Tyskland tillhör den goda sidan inom europeisk klimatpolitik, trots att rubrikerna numera mest handlar om återstartade kolkraftverk och fiskdöd. Utan den tyska regeringens stöd hade EU:s klimatambitioner knappast varit så höga som de är i dag. 

De återstartade kolkraftverken, bygget av fem LNG-terminaler, gasavtal med Qatar och planerna på att förlänga kärnkraftverkens livslängd ska snarare ses som utslag av politisk realism – inte minst av regeringspartiet Die Grünen – för att klara landets energiförsörjning på kort sikt.

Förhoppningsvis inser Scholz & Co att kärnkraftverken bör drivas vidare också på längre sikt. Magdalena Andersson skulle annars kunna berätta om de dyrköpta svenska lärdomarna av att stänga ned fullt fungerande verk av ideologiska skäl. 

Tyskarna bör också ompröva frackingförbudet för att i framtiden minimera risken att behöva använda kolkraft eller göra sig beroende av gasproducerande diktaturer.

Men i närtid är det framför allt viktigt att EU-länderna håller ihop och samarbetar – att alla gör sitt för att nå EU-kommissionens mål om att minska gaskonsumtionen med 15 procent till i vinter. 

Detsamma gäller möjligheten att dela med sig av el- och gasresurser om något land drabbas av brist, snarare än att göra som Norge som nu hotar med att begränsa elexporten. 

I förlängningen är det en investering i Europas välstånd, och i freden.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera