1515
Annons

Januariavtalet är förlorat

Alla val har sin egen musikalitet. Vi har ett resultat, mandatfördelningar och majoriteter, men val säger något mer som kloka politiker lyssnar till.

Efter riksdagsvalet 1994 erbjöd Folkpartiet samarbete med S. Ingvar Carlsson, som egentligen var för ett mittensamarbete, tackade nej med motiveringen att valvinden hade blåst åt vänster. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ökade stort, alla andra partier minskade, utom M som stod stilla.

I riksdagsvalet 2018 minskade regeringspartierna S och MP. Vinnarna var Vänsterpartiet och framför allt Sverigedemokraterna. Stefan Löfven tackade denna gång ja till mittensamverkan med det uttalade syftet att stänga ute de båda valvinnarna.

Man kan vända och vrida på mandat och majoriteter, men regeringsbildningens svagaste punkt är ändå dövörat och den bristande legitimiteten. Den kommer att spela en viktig roll framöver.

I portalparagrafen till Januariavtalet mellan S, MP, C och L skriver partierna att ”Denna överenskommelse innebär att Vänsterpartiet inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden.”

Detta syfte föll samman i förra veckan då oppositionen på Vänsterpartiets initiativ satte stopp för ”kaosprivatiseringen” av Arbetsförmedlingen. Ingen trodde att oppositionen till höger och till vänster kunde enas om att stoppa en högerreform, men det kunde de. Varje gång samma sak händer igen blir det tvärstopp för regeringen.

Här finns en intressant dynamik. V har i förväg lovat att fälla regeringen om den försämrar arbetsrätten samt inför marknadshyror. Men Vänsterpartiet ogillar en rad andra punkter som partiet rimligen kommer att försöka stoppa, bland dem etableringsjobben, ”ett oacceptabelt sätt att dumpa löner och villkor”, den stipulerade flexicurity-modellen med bortre parentes i a-kassan ”ett nyliberalt påhitt” och gårdsförsäljning av alkohol ”en attack mot Systembolaget”. Och frågan om arbetskraftsinvandring, ”människor utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare”.

I formell mening har Vänsterpartiet realiserat en vetorätt över allt som regeringen gör eftersom oppositionen till höger sagt att den kommer att fälla regeringen alla dagar i veckan. Så enkelt är det dock troligen inte. KD och SD är hårdföra oppositionspartier, men Moderaterna tycks vara beroende av att kunna motivera sina ställningstaganden i sak, varför regeringen kan fortsätta hoppas på att de flesta punkter ändå ska splittra oppositionen.

Men historien om Arbetsförmedlingen visade att legitimiteten, eller musikaliteten, spelar en större roll. M höll med om huvudinriktningen i reformen men det parlamentariska stödet kring detaljerna och processen var mycket svagt och då blev det stopp. Det var egentligen bara C som ville ha den föreslagna modellen och då föll den.

Om man läser Januariavtalet på det sättet har de avtalande partierna förlorat greppet om många hjärtefrågor. De trodde att de kunde låsa fast sina egna frågor men upptäcker nu att allt är förhandlingsbart eftersom M, KD, SD och V kan hitta gemensamma beröringspunkter i allt möjligt, och om inte i annat så i ren oppositionslusta.

Arbetsrätten är det mest uppenbara. Den är så känslig att åtta år av alliansstyre inte kom någonstans. Om Moderaterna inte vågade ta i frågan när de satt i regering, varför skulle de bidra till att försämra den i opposition? M kan hänvisa till parternas ansvar och till en försiktighetsprincip på arbetsmarknaden, eller ha invändningar till alla kringförslag som hör till samt i allmänhet vara njugga mot sådant som bara C vill ha. Det finns skäl till att lagen om anställningsskydd har överlevt fem borgerliga mandatperioder sedan den kom 1974. Och SD kommer att göra allt för att visa att de garanterar arbetarnas rättigheter.

Hyresregleringen är likadan. Den rör hushållsekonomin direkt och trots svåra konsekvenser på bostadsmarknaden har ingen regering, röd eller blå, tagit bort den. Istället har marknaden liberaliserats via bostadsrätter. Januariavtalets förslag på fri hyressättning är dessutom så komplicerat och motsägelsefullt med plötsliga inslag av statlig prissättningspolitik att alla oavsett politisk utgångspunkt kan hitta goda skäl att säga nej, särskilt vad gäller sådant som egentligen bara Centerpartiet vill ha.

Därtill kan V och högeroppositionen enas om att bryta ut delar av budgeten, till exempel stoppa alltför fördelningspolitiskt magstarka inslag i den gröna skatteväxling på 15 miljarder som är januariavtalat. De höjda skatterna riskerar att drabba fattigt folk mest eftersom miljöbilar, treglasfönster och solpaneler kräver lön över brytpunkten. Och det blir inte heller helt lätt för regeringen att få igenom en kraftigt förhöjd EU-avgift eller ett medlemskap i bankunionen.

Situationen för regeringen är mycket lik den som Reinfeldt II levde i mellan 2010 och 2014. Så fort oppositionen till höger och vänster enades blev det stopp, vilket hände ideligen. Slutsatsen av den mandatperioden blev Decemberöverenskommelsen, som alla i efterhand tyckte var misslyckad. Slutsatsen av DÖ blev Januariavtalet, som nu håller på att upplösas. Slutsatsen av de senaste tio åren är att man inte kan avtala bort riksdagen.


Innehåll från MetaAnnons

Experterna: ”Annonsering måste utvärderas och utvecklas”

Fler och fler annonsörer tittar nu på hur man kan fasa ut eller förändra traditionella metoder som reklamblad i brevlådan, TV-reklam och printannonser. De kan fortfarande ge effekt, men nu finns mer prisvärda, mätbara och inte minst framtidssäkra alternativ. Meta, före detta Facebook, berättar här om de digitala lösningarna som ger resultat idag.

”Ingen reklam tack” är sannolikt ett vanligare begrepp på svenska brevlådor än både Svensson och Johansson. Och till de som inte fått upp någon skylt, men ändå inte vill ha reklam, skickas varje år tusentals ton reklamblad som åker direkt i pappersinsamlingen. Till samma plats förpassas ofta oöppnade gratistidningar fulla med annonser som förblir okonsumerade. Lägg därtill ett skenande pris på papper där Tidningsutgivarna väntar sig en 50-procentig ökning inom kort, vilket redan lett till nedläggning av flera tidningar och tryckerier. Så nog hopar sig argumenten mot printlösningarna.

Johnas Liljegren är ansvarig för retail i Sverige för Meta, före detta Facebook. Han ser ofta exempel på företag som gör sina val av marknadsföring av gammal vana.

– All annonsering och kommunikation bör utvärderas och utvecklas med tiden, så även dessa printkanaler. Men det räcker inte med att bli digital och ”posta” ett reklamblad på Facebook. Man bör bygga automation och ny typ av reklamproduktion som effektivt kan skala över många butiker, säger han.

Framtiden finns online – och i butiker

Det nya digitala ekosystemet är mer komplext för annonsörer – på gott och ont. Den digitala kunden är ofta mer flyktig, oförutsägbar och lättdistraherad. Samtidigt finns fler möjligheter än någonsin att kommunicera direkt med kunden och att bygga lojalitet över tid. Men varför välja mellan online och offline när båda har sina uppenbara fördelar? De flesta kundresor har både analoga och digitala inslag, det är därför viktigt att hitta sätt att leda kunden till beslut eller köp på flera sätt.

– Jag har förståelse för att enskilda marknadsföringsaktiviteter är en del av ett större sammanhang där till exempel reklamblad är en del i ett maskineri där man också jobbar med POS (försäljning i butiken), leverantörsavtal och så vidare, säger han och fortsätter:

– Tyvärr har vi en tendens att sätta kanaler i fack där de spelar olika roller för att vi intuitivt tror att det är rätt. När vi utmanar oss och förändrar kanalmixen får vi ofta en förbättrad effekt. 

Eftersom Meta har appar som fyller olika syften för konsumenter så finns stora möjligheter att som varumärke möta kunderna där de befinner sig. Kunden kan till exempel inspireras och upplysas på Instagram och sedan bearbetas på Messenger eller Whatsapp för lojalitet, merförsäljning och kundnöjdhet. 

Hur kan det se ut i praktiken?

– Jag kan till exempel mötas av ett samarbete mellan COOP och mästerkocken ”matfashionistan” på Instagram stories, skicka det som ett direktmeddelande till min fru som skickar det till COOPs bot i Messenger där varorna läggs till i vår gemensamma inköpslista. Jag checkar ut på COOP.se och plockar upp varorna i ”click and collect” på väg hem från jobbet. På vägen dit får jag ett erbjudande från en leverantör i samarbete med COOP på Facebook. Väl på plats går jag in i butiken och kompletterar mitt köp med självscanning via mobilapp. I framtiden kanske jag med hjälp av AR lagar maten tillsammans med matfashionistan i mitt kök tillsammans med min bror i en annan del av landet, säger Johnas Liljegren.

City Gross växer med digitala kuponger

Bekvämlighet, närhet till hemmet och pris är parametrar som påverkar konsumenters val av fysisk butik. I takt med ett accelererat digitalt beteende utmanas dessa parametrar genom teknikutveckling och leveransformat där aktörer inom dagligvaruhandeln behöver ta hänsyn till ytterligare en konkurrensdimension. För kunder som redan befinner sig i butik är rabattkupongen ett vanligt inslag på hyllkanten för att driva försäljning. Genom att också erbjuda kuponger digitalt öppnar de en värld av möjligheter för riktad annonsering (i Metas kanaler) utanför den fysiska butiken, individanpassade erbjudanden och framför allt betydligt mer mätbara resultat.

– Vi har lärt oss att vi kan driva försäljning i butik genom digitala annonser och att de flesta är positiva till att få digitala kuponger via sociala medieplattformar, berättar Jonas Gunnarsson, mediestrateg på City Gross.

Insikterna som Jonas Gunnarsson hänvisar till kommer från ett omfattande test som de gjorde 2020 och 2021 för att få mer kunskap om hur annonser med digitala kuponger påverkar målgruppens shoppingbeteende. Testet utfördes tillsammans med ansedda Retail Academics som med rötter i världsledande forskning inom detaljhandeln och shoppingbeteende är specialiserade på att koda av köpbeteenden för att utveckla försäljning och kundupplevelse. Resultaten från kampanjer med digitala kuponger i utvalda butiker analyserades noggrant. De digitala annonserna ledde till en säljökning på 12 procent och hela 87 procent av den potentiella målgruppen nåddes konsekvent under kampanjperioden.

– Utbudsannonseringen behöver utmanas datamässigt då mycket sker av gammal vana. Med Metas möjlighet att geostyra sin kommunikation skapas unika möjligheter att följa upp kampanjen från traditionella räckviddsmått hela vägen till vad som faktiskt säljs ur hyllan. säger Patrik Thulin, vd på Retail Academics.

Samtidigt fick målgruppen i en enkät svara på hur de ville få sin information från City Gross. Svaren visade att 70 procent tyckte att annonsering via sociala medier var ett bra sätt att få erbjudanden och kuponger.

– Samarbetet gav en bred inblick i försäljningseffekten och kundernas åsikter baserat på de val av produkter och erbjudanden vi gör, berättar Jonas Gunnarsson.

Johnas Liljegren fyller i:

– Meta har lösningar för att visa hur kundresan ser ut oavsett om försäljning sker i butik, app eller på webb och sociala medier. För att få tillgång till verktygslådan och för att tillfredsställa konsumenternas krav på både personalisering och integritet så behöver annonsörer göra en del tekniska implementationer. Det kan krävas en liten investering men med det på plats kan man följa kunderna i den beteendeförändring de går igenom, avslutar han.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?