Annons

Jämlikhet nås inte med höga skatter

LEDARE. Hur ska samhället bli jämlikt? Och ska denna jämlikhet gälla bara livsförutsättningar, eller även ekonomiskt utfall i slutänden?

HÖGT VÄLSTÅND. Vilken är den värsta ojämlikheten? Att arbetande har olika inkomster även efter skatt? Eller att många står utanför arbetsmarknaden? Eller de olika villkoren mellan stad och land? All ojämlikhet bör man inte försöka ändra på. Och en del av den går inte att ändra på.
HÖGT VÄLSTÅND. Vilken är den värsta ojämlikheten? Att arbetande har olika inkomster även efter skatt? Eller att många står utanför arbetsmarknaden? Eller de olika villkoren mellan stad och land? All ojämlikhet bör man inte försöka ändra på. Och en del av den går inte att ändra på.Foto:Thomas Johansson

Svaret från den statliga Jämlikhetskommissionen är i stor utsträckning återgång till gammal politik, när det gäller skatter och bidrag, men också när det gäller samhällets organisering i stort.

Förslagen på det ekonomiska området kommer förhoppningsvis inte att genomföras.

Det finns en gammal tradition inom socialdemokratin att utreda klyftorna i samhället. I slutet av 1960-talet tillsattes Låginkomstutredningen, vars rapport blev en politisk jordbävning för det statsbärande partiet.

Det kunde väl inte stämma att det fanns så stora brister i det svenska mönstersamhället? Finns fattig- Sverige alltså kvar? Utredningen lades sedermera ned av regeringen Palme.

Sedan har utredandet fortsatt både inom staten och i LO:s regi, men man har tagit lärdom från Låginkomstutredningen och har inte låtit rapporterna fokusera på de stora politiska misslyckandena. I dagens Sverige handlar det rimligen om integrationsproblemen, utanförskapet, parallellsamhällen etc.

Jämlikhetskommissionen tillsattes av finansminister Magdalena Andersson under förra mandatperioden. När den nyligen avlämnade sitt betänkande skedde det till samma finansminister men i en annan parlamentarisk situation. Nu bör Centerpartiet och Liberalerna stoppa vänsterförslag i den ekonomiska politiken, åtminstone om de inte har tagits upp i januariöverenskommelsen. Å andra sidan kan utredningsförslaget öka trycket på Magdalena Andersson att kräva vänsterpolitik inom ramen för januarisamarbetet – det finns några punkter där som är allmänt hållna och kan fyllas med olika slags innehåll. Det finns alltså anledning att bevaka vad regeringen gör med Jämlikhetskommissionens idéer.

Den erfarne utredaren Per Molander var initiativtagare till det nya strama budgetsystemet som infördes efter 1990-talskrisen. Sedan dess har han skrivit böcker om samhällsfrågor och filosofi. Och nu har han lett Jämlikhetskommissionen och sett till att den spänner över de flesta samhällsområden, men de förslag som i stor utsträckning diskuteras är de som handlar om ekonomisk utjämning. Säkerligen kommer de att tas upp i en eventuell skattereform.

Förslagen är skärpt kapitalbeskattning, skärpta 3:12-regler, återinförd arvsskatt och förmögenhetsskatt. Det är verklighetsfrämmande förslag, eftersom kapitalskatterna redan är höga och internationellt konkurrensutsatta. Arvsskatten avskaffades av en enig riksdag på förslag från finansdepartementet där Magdalena Andersson då var statssekreterare.

Per Molander sa i SVT i förra veckan att det finns en bred enighet i ekonomkåren om att arvsskatten inte är skadlig. Det är inte sant. Det var en skatt som slog hårt mot familjeföretag och enskilda hushåll, särskilt de där dödsfallen var oväntade och man inte hade hunnit planera bort arvet. De enda vinnarna på arvsskatten och förmögenhetsskatten var de konsulter som hjälpte till med skatteplaneringen.

Igenom det tusensidiga betänkandet finns övertygelsen om att det är politiska beslut som har bidragit till ojämlikheten. Med det synsättet är det förstås politiska beslut som efterfrågas för att minska klyftorna. Och reformkraven handlar om återgång: Statlig hyrespolitik, inskränkning av friskolesystemet, nej till längre fängelsestraff, nej till vårdval, generösare a-kassa, mer utjämningspengar till fattiga kommuner, graviditet bör vara grund för sjukskrivning, slopat rot-avdrag.

Många tankegångar är kloka, och det är viktigt att jämlikhet bör handla mer om välfärdens tjänster, att det finns god tillgång på sjukvård och andra samhällsinsatser till alla. Därför är det synd att Jämlikhetskommissionen tycks tro att skatter är ett bra instrument för fördelningspolitik, när det är så uppenbart att de inte är det. Att skatten är 50 procent över en viss inkomstnivå bidrar ytterst lite till utjämning. Men påverkar negativt och allvarligt incitamenten till ekonomisk aktivitet.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?