1515

ISK är en ny egnahemsrörelse

När man träffar fondförvaltare med ansvar för mycket pengar märker man att de har en särskild sorts radar påslagen i huvudet. 

GLORY DAYS. Tillsammans med teknikutvecklingen har Anders Borgs ISK-reform skapat en ny stark sparkultur som ändrar allmänhetens utsikt över världen.
GLORY DAYS. Tillsammans med teknikutvecklingen har Anders Borgs ISK-reform skapat en ny stark sparkultur som ändrar allmänhetens utsikt över världen.Foto:HENRIK MONTGOMERY / TT

De är nyfikna på allt. Hur går det med urbaniseringen i Afrika? Nybilsförsäljningen i Kina? De tyska kommunpolitikernas syn på bilar? Utvecklingen av den senaste halvledartekniken? Principerna bakom den senaste alzheimermedicinen? Gängbrottsligheten i mellanstora städer? Tysklands relation med Ryssland? USA:s med Europa? Hur använder egentligen Seouls tonårsflickor sina mobiler? Och vilka jeans gillar de unga kvinnorna i Tokyo?

Bakom varje fråga finns minst en aktie och man måste ha koll. Varje populärkulturell trend har ett branschindex, varje storpolitiskt steg rymmer en sektorrotation.

Man skulle kunna kalla radarn för en världsbild, men den går djupare och är mer ett sinnelag, en blandning av ansvar, öppenhet för förändringar och känsla för fakta på marken. Man känner igen typen. De är roliga att prata med.

På 1990-talet slog äganderätten igenom som fattigdomsbekämpare nummer ett. Om fattigt folk får chansen att äga sin mark och sina hus ökar möjligheterna att ta ansvar, investera, köpa och sälja. Samma logik slog igenom i USA i en nygammal egnahemsrörelse, särskilt riktad till mindre bemedlade afroamerikaner. Rörelsen drabbades av ett svårt bakslag med subprimelånekrisen, men den bakomliggande ideologin är fortsatt stark. Om man öppnar fönstret i en bostad man äger får man en annan utsikt och en annan syn på världen och livet utanför. Ägande förändrar och förädlar människan.

I Sverige gjorde bostadsrätten revansch under samma period, vilket vitaliserade städerna, skapade stora värden, gjorde att fler fick chansen att flytta in och kapitaliserade miljoner privatpersoner då de fick del av städernas ekonomiska tillväxt. Utan 1990-talets snabbt ökande antal bostadsrätter hade det svenska stadslivets blomstring aldrig hänt. Men det fanns också ett politiskt syfte med reformerna. Om man äger får man andra intressen.

Under våren har skattefrågan återkommit i svensk politik, först i form av beskattning på fastigheter och sedan på investeringssparkontot, båda förslagen drivna av Socialdemokraterna. Båda förslagen möter ett likartat brett, folkligt och moraliskt intressant motstånd. Fastighetsskatten och ISK-skatten tycks röra djupare värderingar än den eviga frågan om var i landet man hittar stabila skattebaser.

Fastighetsskatten upplevs med all rätt inte vara en skatt på kapital utan på sitt hem som man själv underhåller och bygger med redan tungt beskattade pengar. Den är orättfärdig.

Har ISK-kontot börjat få samma moraliska betydelse? Varför är opinionerna så lika?

3,1 miljoner svenskar har ISK enligt Skatteverket. 2,9 miljoner av dem har tillgångar under 500 000 kronor. Här finns folk som sparar till insatsen till boende, till sin pension, för större privatekonomisk säkerhet eller för att de är intresserade av aktier. Dessa 2,9 miljoner personer förvaltar tillsammans värdepapper för 225 miljarder kronor, fyra gånger mer än sjätte AP-fonden och något mer än den uppmärksammade lilla skara ”riktigt rika” (Magdalena Andersson) på 20 000 personer som äger mer än 4 miljoner kronor på sina konton.

Personer med ISK är naturligtvis olika i sin syn på sitt sparande, men påfallande många har en fondförvaltarradar påslagen i huvudet. De letar efter trender som kan översättas till aktier, kollar hur New York-börsen öppnar på eftermiddagen, hur börserna i Asien gick i natt och om VW lyckas ingjuta förtroende för sitt elbilsprogram. De får och bedömer erbjudanden om nyemissioner och läser om småbolag i tidningarna. Engagemanget är något utöver ett sparande och dans kring guldkalven. Det är ett samhällsengagemang.

ISK och digitaliseringen av bank och finans har gjort det möjligt att vara en mycket aktiv förvaltare som småsparare. Det är lätt att flytta pengar, enkelt och billigt att köpa och sälja och om man handlar amerikanska aktier sträcks börsdagen ut till läggdags. Var och en är sin egen fondförvaltare och har i princip och i praktiken samma möjligheter.

Och man bygger och förvaltar med egna redan hårt beskattade pengar.

Arbetet man lägger ner på sitt ISK-sparande, och känslorna för det, kanske inte kan jämföras med ett hem men de skapar ett liknande djupare skattemotstånd. Det är som om Socialdemokraterna stöter på ett för dem okänt isberg i opinionen som är mycket större och farligare än de någonsin trodde.

Anders Borg visste kanske inte fullt ut vad han gjorde när han efter valet 2010 föreslog ett nytt sparande för aktier. Men tillsammans med teknikutvecklingen har reformen skapat en ny stark sparkultur som ändrar allmänhetens utsikt över världen och bidrar till att upprätthålla den ekonomiska vitaliteten.

Efter småhusexpansionen i Sverige efter kriget tvingades Gunnar Sträng 1962 konstatera att ”egnahemsägarna, de är vårt folk”. Hans nutida efterföljare bör förstå att det gäller även aktiespararna. De är inte någon annan och inte de rika. De är en folkrörelse som tar ansvar för sin egen framtid. Håll dem högt.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?