1515
Annons

Investor sviker sig självt

Varför fick Sverige så många framgångsrika stora företag under 1900-talet? SKF, Volvo, Ericsson, Electrolux, Atlas Copco, Sandvik, Scania, Astra, överallt, från Ystad till Haparanda, slog ett från början mycket fattigt folk världen med häpnad. Varför just här?

BÖRDSSAMHÄLLE. Vd Johan Forssell på Investor har bestämt sig för att börja fråga både sina anställda och blivande anställda om deras börd.
BÖRDSSAMHÄLLE. Vd Johan Forssell på Investor har bestämt sig för att börja fråga både sina anställda och blivande anställda om deras börd.Foto:Jonas Ekströmer/TT

Man brukar peka på en strävsam protestantism, det tidiga genombrottet för folkskolan, en hård och framgångsrik kamp för frihandel, folkliga kontakter med USA, att vi slapp de två världskrigen, att kommunismen aldrig fick ett grepp om arbetarrörelsen och en klassutjämnande högre utbildning.

En annan viktig faktor var att den gamla överklassen inte inkluderade sina söner i bolagsledningarna utan lät meritokratin avgöra vem som var bäst lämpad för jobbet.

Svensk industrihistoria är i hög grad en berättelse om unga män från enkla förhållanden som pluggar och arbetar hårt och tar ansvar för stora företag. Porträttsamlingar över vd:ar i de klassiska bolagen är nästan helt fria från adelsnamn. Påfallande många kommer från jordbrukar- eller arbetarfamiljer.

Särskilt Wallenbergsfären har gjort en dygd av att inte fråga om folks börd. Med en dubbelexamen från Chalmers kunde du gå hur långt som helst. Leif Östling, Percy Barnevik, Börje Ekholm, Lars Ramqvist, Håkan Mogren, Conni Jonsson och många fler är alla exempel på hur Wallenbergföretagen vuxit med hjälp av meritokrati och svensk social rotation.

För en vecka sedan presenterade Investors vd Johan Forssell årets tredje kvartalsrapport. Substansvärdet ökade. Mölnlycke hade problem. Riktkursen höjdes av marknadsbedömare.

Vad han inte berättade var att Investor bestämt sig för att börja fråga både sina anställda och blivande anställda om deras börd. Investor är inte ensamt om det. Att fråga anställda och blivande anställda om börd sprider sig som en löpeld i näringslivet och är en internationell trend. Den går under namnen mångfald och inkludering. Om man ska klara sig på bolagsstämmorna numera och ha rätt svar när Blackrocks stränga advokater ställer frågor måste man ha en policy för mångfald och inkludering. Därför har Investor det.

I sina oskyldiga former är begreppen självklara självklarheter. Investor och andra företag ska inte diskriminera och inte vara rädd för att anställa personer med annorlunda bakgrund. Rätt individ är det viktiga. Kön, könsidentitet, etnicitet, religion, handikapp, sexualitet eller ålder ska inte spela någon roll när Investor anställer.

Problemet är att arbetet med mångfald och inkludering inte slutar där, inte i den internationella trenden och inte hos Investor. Om man är chef i ett företag som ägs av Investor och har personalansvar ska man inte leta efter rätt individ utan att ta hänsyn till kön, könsidentitet, etnicitet, religion, handikapp, sexualitet eller ålder. Man ska istället aktivt se till att alla arbetsgrupper på alla nivåer och i alla dimensioner innehåller personer med en mångfald vad gäller kön, könsidentitet, etnicitet, religion, handikapp, sexualitet och ålder. 

Det är en helt annan sak.

När en chef i Investorsfären ska rekrytera ska hen sträva efter att nå en balans vad gäller mångfald hos kandidaterna, hos de som intervjuar kandidaterna och hos de som till slut anställs. För att säkra att mångfaldsarbetet i sfären följer plan har Investor utsett en Mångfalds&Inkluderings-grupp som representerar olika kön, könsidentiteter och nationaliteter.

Vad betyder det egentligen?

I bästa fall inte så mycket. En klok chef ser till att inte diskriminera i rekryteringen och upprätthåller en öppen och tolerant kultur på arbetsplatsen.

Men det är lätt hänt att även kloka chefer tar centrala företagsdokument på allvar, upprättar handlingsplaner och gör som den yttersta ledningen säger. Alla vill vara duktiga, till och med kloka chefer på Investor.

Det som då händer i Investorsfären, det vill säga i företag som Atlas Copco, ABB, Astra Zeneca, SEB, Epiroc, Ericsson, Nasdaq, Husqvarna, Saab och Electrolux är att cheferna börjar kartlägga de anställdas könsidentitet, etnicitet, religion, handikapp och sexuella läggning. Annars vet man ju inte om man har en balans vad gäller mångfaldsvariablerna. Därefter låter man dessa variabler styra i rekryteringen, det vill säga man låter olika typer av börd spela stor roll, kanske huvudrollen. Investor har ju sagt att man vill ha det så, samt slagit fast att man är övertygad om att en mångfald är bra för företaget. Man har ett kollektivt mått, inte ett mått på att individer känner sig fria att vara sig själva.

Mångfalds- och inkluderingsplanen på Investor är ett tidsenligt opportunistiskt dokument som nog inte är grundat i ett större tänkande. Man får hoppas att bolagen i sfären anställer personer utifrån kompetens och inte börd.

Men det kollektivistiska tänkande som Mångfalds- och inkluderingsplanen representerar har på kort tid förstört den friska kulturen på tidigare stadigt meritokratiska amerikanska universitet. Det har snabbt tagit sig in i EU-kommissionen och erövrat stora maktägande fonder.

Tänkandet är totalitärt till sin natur och måste möta motstånd. Västerlandets kanske viktigaste institution, meritokratin, att inte fråga efter börd utan efter talang, är distinkt hotad. En klok ägare till Investor bör slå vakt om sitt vackra arv och se till individens egenskaper, inte vad hon representerar i andras ögon.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från AccountorAnnons

Planering minskar fastighetsägares administration

Fastigheter med många bolag i koncern har ofta kapacitetsutmaningar på våren. Kompetenskraven för att hantera ränteavdragsbegränsningar eller skatteoptimera fastigheterna är höga. Har du haft det tufft i vår, börja planera hösten redan nu.

Anna Rosengren, Senior advisor på Accountor där hon hjälper många fastighetsbolag med ekonomiarbetet, har följande tips för din planering.

– Se över kompetensbehovet för administrationen under året. Utöver det vanliga ekonomiarbetet, planeras förvärv, omstruktureringar eller fusioner? Kartlägg företagets tillgängliga resurser och kompetens. Komplettera dina resurser med experthjälp vid tillfälligt svårare transaktioner. Se över dina ekonomiska flöden. Automatisera de ekonomiska flödena. Säkerställ att företaget gör rätt gällande hanteringen av moms och ränteavdragsbegränsningar, skatteoptimeringen av fastigheterna eller Inkomstskattprocessen. Här kan fastighetsbolaget och koncernen spara mycket pengar, så är du osäker kan det vara kostnadseffektivt att ta hjälp. 

Rätt kompetens för alla tillfällen är en utmaning för många

– Att ha en egen momsspecialist, en skattespecialist och en koncernspecialist går oftast inte att motivera för ett fastighetsbolag. Men vi har det på Accountor. Jag och mina kollegor gör endast detta för olika fastighetsbolag, vi är därmed spetsigare i vår kunskap än personer som är allmänkunniga inom ekonomi. Det är vårt jobb att alltid vara uppdaterade på alla nya regler inom t ex momsområdet och se till att våra kunder använder reglerna på det för dem mest förmånliga sättet, säger Anna. 

Accountor försöker ständigt förändra processerna till det bättre och ligger i framkant gällande automatisering av flöden. De ser till så man arbetar effektivt med sin ekonomi. 

– Många företag tycker att de har en effektiv process och är ganska digitala. Men jag har sett att vi ofta kan göra stor skillnad genom att göra ytterligare effektiviseringar. Många fastighetsbolag är dessutom för små för att ha både de effektivaste processerna och de bästa systemen. När vi samarbetar kan de följa med på våra system och utarbetade processer och får på så sätt en liknande position som större fastighetsbolag. Vi har specialistkompetens och ger gärna råd och stöd till våra kunder i komplexa frågor. Vi är t ex bra som stöd vid förvärv och försäljningsprocesser. Till de fastighetsbolag som haft det svårt att hinna med årshanteringen på våren vill jag avsluta med att säga: Oavsett om det är för ett specifikt tillfälle, eller en större del av arbetet, lämna bort dessa arbetsuppgifter till experter, så kan du ägna er åt annat. 

Läs Accountors information till fastighetsägare här. 

Om Accountor:
Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR. I Sverige stöttar 300 anställda på 8 orter företag med tjänster som innebär trygghet, avlastning, rådgivning, långsiktighet och tillfälle att utvecklas. Accountor har specialistkompetens inom fastighetsekonomi och hjälper företag till en mer effektiv ekonomi och effektivare processer.

Läs mer om Accountors tjänster här. 

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

S och M slår sönder prismekanismen

Elpriserna har de senaste veckorna skenat. Aldrig någonsin tidigare har priset varit så högt under en sommar. Till vintern kan läget förvärras ytterligare när de ryska gaskranarna till Europa helt kan vridas av. Energifrågan seglar därför upp i valrörelsen.

ELEFANTEN I RUMMET. Pressträffen handlade inte om hur Sverige ska få ny elproduktion och bättre överföringskapacitet.
ELEFANTEN I RUMMET. Pressträffen handlade inte om hur Sverige ska få ny elproduktion och bättre överföringskapacitet.Foto:Lars Schröder/TT

Under onsdagen släppte Socialdemokraterna ett förslag om ett högkostnadsskydd för elpriset. Moderaterna var i förra veckan inne på samma linje. S-förslaget går ut på att använda flaskhalsintäkter hos Svenska kraftnät, totalt 60 miljarder, för att skicka tillbaka till hushåll och företag. Exakt hur konstruktionen ska se ut och när i tid det börjar gälla lämnades inga besked om.

Flaskhalsintäkter uppstår när el transporteras över elprisområden. Ett kraftverk i Hälsingland som säljer el i Uppland, betalar mellanskillnaden i elpris till Svenska kraftnät. Desto större prisskillnaderna är, desto mer får Svenska kraftnät. Tanken är att dessa intäkter sedan ska användas för att bygga ut överföringskapaciteten och att prisskillnaden därigenom blir mindre.

Den viktigaste invändningen mot både S- och M-förslagen är att man sätter prismekanismen ur spel. Med ett elpristak kommer hushåll och företag inte ha incitament att se över sin elkonsumtion. Villaägare får sämre drivkrafter att energieffektivisera eller investera i solenergi, värmepumpar eller fjärrvärme med liten nytta i plånboken. Sänkningar av energiskatten, vilket bland annat Liberalerna och Sverigedemokraterna föreslagit, är därför att föredra. Prissignalen finns då kvar, men bördan blir lättare för hushåll och företag.

Elefanten i rummet adresserades aldrig under Magdalena Anderssons presskonferens. Hon skyller på Putin, men nämner inte att S och MP med politiska beslut försämrat elsystemet. Redan 2015 varnade Svenska kraftnät för att höjd effektskatt, en särskild skatt på kärnkraft, skulle leda till nedlagd kärnkraft i södra Sverige. Kort därefter hände just det: två reaktorer i Oskarshamn och två i Ringhals togs ur bruk. 

S försöker nu genom överbudspolitik vinna väljarnas förtroende. Grundproblemet kvarstår dock. Det saknas elproduktion och överföringskapaciteten i elnäten är för låg. Långa tillståndsprocesser gör att ny vindkraft tar cirka tio år att få fram. Och ny kärnkraft vill vänstersidan inte ens kännas vid. Då är det svårt att långsiktigt få ned priserna.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera