Annons

Investor måste skriva om sin mångfalds- och inkluderingsplan

I februari skrev vd:arna för Industrivärden, Lundbergs, Nordstjernan, Investor och Kinnevik ett skarpt brev till EU-kommissionen till försvar för privat äganderätt och fritt företagande.

ANSVAR. Alla med insikt i och ansvar för linjeverksamheter vet att Investors plan för mångfald och inkludering är helt orealistisk och riskerar att förstöra viktiga värden. Det inser rimligen även vd Johan Forssell.
ANSVAR. Alla med insikt i och ansvar för linjeverksamheter vet att Investors plan för mångfald och inkludering är helt orealistisk och riskerar att förstöra viktiga värden. Det inser rimligen även vd Johan Forssell.Foto:Jessica Gow/TT

De varnade för planerna i EU:s initiativ till Sustainable Corporate Governance som bland mycket annat öppnar för en övergång från ägarstyrning till intressentstyrning av företag.

Kommissions idé är inte helt olik de svenska löntagarfonderna från 1970-talet. Olika ”stakeholders” - intressegrupper i samhället - ska få legal rätt till inflytande över besluten i företag och helst plats i styrelsen.

Vd:arnas brev är ett friskt försvar för kärnvärden i den klassiska västerländska marknadsekonomin. Ägarna har den yttersta makten. Individen är det yttersta subjektet.

Samma anda återfinns i det svenska näringslivets breda arbete mot olika typer av kvoteringsregimer för att öka mångfald och inkludering i samhället. Även här är EU-kommissionen en ständig källa till oro, liksom stora amerikanska fonder som tvättar sina tvivelaktiga varumärken genom att anamma en mycket radikal agenda, prydd med fina certifieringsstämplar.

Här gäller det att vara på sin vakt.

Förenklat kan man säga att mångfalds- och inkluderingsarbetet i Sverige och internationellt följer två spår. Det liberala spåret är friskt och viktigt. Arbetsgivare ska säkra att ingen blir diskriminerad på grund av kön, nationalitet, religion, sexuell läggning, ålder eller handikapp, varken på arbetsplatsen eller vid rekrytering. Alla ska ha samma chans och alla ska inkluderas i en tolerant och öppen arbetsgemenskap.

De handlingsplaner som finns i svenska större företag och i ägarbolag domineras av den liberala linjen.

Den radikala linjen går mycket längre och har sitt ursprung på de amerikanska universiteten och i den amerikanska nutida medborgarrättsrörelsen. Här slår man fast att diskriminering på grund av kön, etnicitet (eller ras som amerikanerna säger), religion, sexuell läggning, ålder eller handikapp är omfattande och kräver tvingande program för att kompensera dessa grupper.

De program som förordas i den radikala linjen är påfallande likartade i sina formuleringar. De är totalitära då allt i företagen ska underställas målet om balans mellan olika grupper. Företagsledningen ska återkommande ställas till svars. Man använder kvotering och kvoteringsmål vad gäller styrelser, ledningsgrupper och arbetsgrupper. Man tar fasta på kollektiva grupper och lika utfall, inte individen och lika chanser. 

Radikaliteten lockar ofta folk på vänsterkanten och understödjer statliga interventioner med samma mål. Mångfalds- och inkluderingsradikalerna avfärdar meritokrati som anses vara privilegiesamhällets strategi för att behålla makt och positioner.

Denna linje är ovanlig i Sverige. Industrivärden, Lundbergs, Nordstjernan och Kinnevik går på den liberala linjen. Kinnevik går längst ut men inte över gränsen. Inte ens Axel Johnson-koncernen, som är bekant för kvantitativa mål för andel kvinnor och personer med utländsk härkomst, använder sig av den radikala linjens nyckelformuleringar.

Men Investor gör det.

Bolagets nya Diversity and Inclusion-plan innehåller friska delar som antidiskriminering och vikten av en öppen och tolerant arbetsplatskultur, men också formuleringar som tycks direkt kopierade från den aktivistiska radikala linjen. ”I rekryteringen till alla jobb-kategorier och alla nivåer ska Investor sträva efter en jämn balans vad gäller gender och mångfald.” ”Mångfald” definieras som ”Gender, transgender, etnicitet, religion, handikapp, sexualitet och ålder”. Alla portföljbolag uppmanas att göra likadant.

Detta är inte bra. Inte för Investor, inte för portföljbolagen och inte för Sverige. Den viktiga argumentation som vd:arna anförde i brevet till EU-kommissionen undergrävs om en central svensk ägarsfär internt inför regler som är i samma anda som de radikala strömningarna i kommissionen. Näringslivet generellt kommer att ha svårt att stå upp för meritokrati och en liberal linje om det mest symboliska ägarföretaget i Sverige ansluter sig till den radikala linjen och bejakar kollektiva identiteter.

Ledande personer i Investors tunga industribolag har i samtal med mig konstaterat att om de ska förverkliga Investors önskningar kan de inte rekrytera män under de närmaste 25 åren. Särskilt inte vita och i kyrkan döpta och konfirmerade män. Då blir det svårt att försörja verkstadsbolag med nyutexaminerade bergsingenjörer, maskiningenjörer och dataingenjörer. Och studenter på dessa utbildningar som är vita och i kyrkan döpta och konfirmerade unga män bör faktiskt fundera på att byta yrkesplaner.

HR-chefer i Investors portföljbolag som tar ägarbolagets uppmaningar på allvar bör också bekymra sig för utvecklingen på de juridiska enheterna, samt sina egna, som alltmer domineras av kvinnor, dessutom svenska kvinnor från svenska universitet.

Alla med insikt i och ansvar för linjeverksamheter vet att planen är helt orealistisk och riskerar att förstöra viktiga värden.

I debatten om sin mångfalds- och inkluderingsplan tycks Investor inte vilja kännas vid sina egna formuleringar. Det betyder förhoppningsvis att man inte har förstått vilket tankegods man tagit fasta på. Därmed bör det vara en enkel sak att skriva om.

Frågan är central inför den identitära våg som skapat så stor skada i USA och som nu rullar in över Europa. President Emmanuel Macron utnämnde i veckan trenden som ”ett hot mot Frankrike”. Han har rätt. Att ta fasta på kollektiva identiteter och egenskaper skapar ett rättighetstänkande som fråntar individerna eget ansvar för sin utveckling i arbetslivet. Det bäddar för ett evigt missnöje, offertänkande och maktlöshet hos individerna själva.

Alla goda krafter måste hjälpas åt för att värna den liberala marknadsekonomin och den västerländska traditionen av meritokrati, individuell frihet och ansvar.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Svensk FöretagsFörmedlingAnnons

Nya förväntningar gör förvärven mer komplexa

Digitalisering och fler krav på data, automatisering och hållbarhet gör företagstransaktioner alltmer komplexa. Peter Granborn, transaktionsrådgivare på Svensk FöretagsFörmedling, berättar om vikten av stöd och noggrannhet.

Peter Granborn, partner och transaktionsrågivare hos Svensk FöretagsFörmedling, förklarar att, utöver nya krav, så är fler företagare idag mer pålästa och konkurrensen vassare. Det gör att en försäljning snabbt kan bli ett svåröverskådligt pussel.

– Våra uppdragsgivare är mer pålästa, mer innovativa och vill göra fler affärer. Idag har många en egen, väloljad organisation med tydliga kriterier för förvärv och med korta beslutsvägar. Då gäller det för den andra parten att hänga med, säger han.  

Markus Brunskog, delägare och ordförande i Brunskoggruppen AB, håller med.

– Vi har provat att sköta transaktioner själva eller med stöd av enbart jurister, och det är svårt. Det behövs en professionell part som tar ett helhetsgrepp och sköter alla delar av processen när det gäller affären, men också det som rör kunder, leverantörer och andra som påverkas, säger han.

Att tänka på om du ska sälja ditt företag 

Helheten viktig i en transaktionsprocess

Brunskoggruppen AB överlät i uppdrag till Svensk FöretagsFörmedling att avyttra ett dotterbolag med tredjepartslogistik och tillhörande fastigheter.

– Transaktionen är en omfattande process med många viljor och förväntningar. Därutöver märker vi att det nu oftare uppkommer viktiga hållbarhetsdiskussioner och frågor om automatisering. Det behövs någon som håller i taktpinnen och sköter helheten, och det gjorde Svensk FöretagsFörmedling på ett mycket bra sätt, säger Markus Brunskog. 

Svensk FöretagsFörmedling tar sig an varje transaktion metodiskt och individanpassat, oavsett vilken typ av företag som förvärvas eller säljs. Ingen transaktion är den andra lik, förklarar Peter Granborn. Det finns fallgropar, som att inte hitta rätt köpare, att vänta för länge med beslut, att veta vilken information som är viktig, att missa synergier, att ge fel intryck och mycket mer. 

– Men viktigast är helt klart förtroendet och tilliten mellan samtliga parter. Där kan det ibland vara svårt att lita på sin känsla, tillägger han. 

Svensk FöretagsFörmedling fokuserar på medelstora kvalitetsbolag med god lönsamhet och erbjuder heltäckande lösning och stöd, från analys och värdering till förhandling och avtal. 

– Vi ger trygghet. Vi har ett mycket bra systemstöd och de olika kompetenser och den erfarenhet som finns i vår organisation är oerhört värdefull, säger Peter Granborn. 

Se våra senaste överlåtelser här  

Om Svensk FöretagsFörmedling

Svensk FöretagsFörmedling finns lokalt representerade över hela Sverige och är en entreprenörsledd oberoende transaktionsrådgivare inom försäljning och förvärv av företag och kommersiella fastigheter. Över 4 500 framgångsrika transaktioner har genomförts sedan starten 1979 där Svensk FöretagsFörmedling är rådgivare till privatägda företag, börsbolag och investerare på både köpar- och säljarsidan. 

Läs mer om Svensk FöretagsFörmedling här eller kontakta en rådgivare nära dig. 

 

Mer från Svensk FöretagsFörmedling

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Svensk FöretagsFörmedling och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera