1515
Annons

Intresse för börsen förädlar människan

Känner du någon som ständigt pratar om nyheterna, vad som händer i världen, om politik, idéer och företag? Då är det troligen en aktiesparare, skriver Torun Nilsson.

FÖRÄDLINGSVÄRDE. Att äga aktier är en utbildning i det som många inte fick klart för sig i skolan, nämligen att företagande är motorn i samarbetet i världen och utvecklingen och att det krävs avkastning för att vilja ta risk, skriver Torun Nilsson.
FÖRÄDLINGSVÄRDE. Att äga aktier är en utbildning i det som många inte fick klart för sig i skolan, nämligen att företagande är motorn i samarbetet i världen och utvecklingen och att det krävs avkastning för att vilja ta risk, skriver Torun Nilsson.Foto:Henrik Montgomery/TT

Stockholmsbörsen hade en svängig vecka. Nya nedgångar kan komma. Inflationen måste tämjas och ränteförväntningarna stiger därför brant. För aktiekurserna är det centralt. Hela idén är ju att spekulera i hur mycket pengar ett bolag kommer att tjäna de kommande åren, i framtiden.

Vilken räntesats som den strömmen diskonteras till är avgörande för priset, ren matematik, och om räntesatsen ändras snabbt får det stort genomslag. En procentenhet högre ränta leder till 15 procent lägre börs, lyder en tumregel, med avtagande effekt vartefter räntan höjs eftersom höjningen relativt sett blir mindre, procent på procent.

Dystert alltså. Men misströsta inte. Ränteökningen kommer till sist att bromsa in och då kommer det att visa sig att världen inte ser ut som den gjorde för 30 år sedan, då när räntan började falla. Allt är förändrat, inte minst vi människor. Foglighet och uppgivenhet har ersatts av nyfikenhet, öppenhet och nya kunskaper. På grund av börsen, och till fördel för börsen och därmed företagen och ekonomin.

Känner du någon som ständigt pratar om nyheterna, vad som händer i världen, om politik, idéer och företag? Om entreprenörer, näringslivshjältar och finansskurkar? Som funderar över Thules nya satsning på barnbilstolar, Elon Musks pausade Twitteraffär och sociala mediers roll i den amerikanska politiken? Vad USA:s ändringar av aborträtten betyder för ekonomin? Eller huruvida den politiska eliten i Kina kommer att tvinga bort Xi Jinping till följd av hans misslyckade covidhantering? Och vad det i så fall innebär för Kinas framtid, leverantörskedjorna och de svenska storföretagen?

Då är det med största sannolikhet en aktiesparare, evigt nyfiken och framåtlutad, småsparare eller fondförvaltare, kvittar vilket. En typisk läsare av Dagens Industri med andra ord.

Aktiespararande är inget nytt. Det har funnits sedan aktiebolaget skapades och det blev möjligt att dela risk, kapitalismens första underverk. Att investera i företagens framtid. 

Men länge förblev aktiesparare ett litet utvalt släkte, eftersom det var så få som hade pengar över. En liten grupp likasinnade män i kretsen runt börshuset på Stortorget i Stockholm följde säkert utvecklingen med lika stort intresse som dagens aktiesparare. Men de hade oändligt mycket mindre och trögare information och deras roll begränsades kraftigt av ägarskatter och lagar, inte minst i Sverige. Med vänstervågen stämplades de som giriga och det var först med 1980-talets omvälvande avreglering som fler svenskar fick upp ögonen för börsen och fonder.

Kraschen i början av 1990-talet blev ett bryskt uppvaknande men så släpptes både svenska aktier och kronkursen fria och utländska pengar vällde in över Sverige. Grunden var lagd för en kapitalistisk revolution. Sedan började räntan sänkas brant, och revolutionen blev omstörtande.

I dag är aktiesparande brett, förankrat och för den med pengar att spara närmast en självklarhet.

Det som kanske började som ett dotcom-intresse och misslyckade satsningar på Ericsson eller Telia i slutet av 1990-talet har mognat och till sist övergått i avancerad jakt på teknikgenombrott, effektiviseringar och nya affärsidéer. Visst har börsen kraschat ett antal gånger, både 2001 och 2008, men varje gång har den repat sig oväntat snabbt.

På kuppen har en stor grupp utbildats i det som många inte fick klart för sig i skolan, nämligen att företagande är motorn i samarbetet i världen och utvecklingen, att det krävs avkastning för att vilja ta risk och att börsen över tid alltid går upp så länge människor arbetar och skapar värde.

Med pandemibubblan blev det till sist inte bara etablerade vuxna som handlade i aktier, utan även ungdomar med framtiden för sig, inspirerade av den vildsinte Musk och makalösa tekniska möjligheter.

Nu står många aktie- och fondsparare på öronen, men kunskapen och insikterna om aktiesparande bär de med sig. När ränteuppgången väl stannar av och börsen bottnar kommer de flesta repa nytt mod. Det bådar gott både för börsen och samhällsutvecklingen och går stick i stäv med kritiken av ökade klyftor.

Den som sparar i aktier vet att det tar tid att tjäna pengar, och att det sällan går att göra klipp, bara att ihärdigt och nyfiket böka i nyheterna och testa idéer. Ibland går det upp, ibland ned men trägnast och långsiktigast vinner.

Det är en förädlande insikt. 


Skandal om C stöder vänsterns pensionsidé

Två förslag till pensionshöjningar ligger på riksdagens bord. Regeringens (S, V, MP) och oppositionens (M, SD, KD, L). Inget av dem är billigt, 9,4 miljarder kronor (regeringen) respektive 14,4 miljarder (oppositionen).

SÄG NEJ. Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, har ännu inte gett besked om partiet tänker motsätta sig regeringens pensionsförslag eller inte. Det borde vara enkelt att säga nej med tanke på den omsorg om pensionssystemet som Martin Ådahl hyser.
SÄG NEJ. Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, har ännu inte gett besked om partiet tänker motsätta sig regeringens pensionsförslag eller inte. Det borde vara enkelt att säga nej med tanke på den omsorg om pensionssystemet som Martin Ådahl hyser.

Regeringens förslag innebär en helt ny komponent i pensionssystemet – ”garantitillägg”. Man har nödtorftigt försökt dölja att det är just ett nytt inslag genom att säga att det är en del av det befintliga bostadstillägget, fast det inte är det.

Oppositionens pensionsförslag respekterar pensionssystemet mer, och lägger betoningen på skattesänkningar och på att en ”gas” ska användas i pensionssystemet, på motsvarande sätt som det redan finns en broms. Även i oppositionens förslag finns en höjning av garantipensionen, men här försämras inte kopplingen mellan arbete och pension lika mycket.

Regeringen vill införa nya permanenta lagregler för sitt pensionsförslag, och dessa ska beslutas redan i samband med vårbudgeten i mitten av juni. I oppositionens förslag finns inga lagförslag, det som riksdagen beslutar om är endast ett tillkännagivande.

Vänsterförslaget är en uppenbar valmuta som ska betalas ut i augusti. Oppositionens förslag innebär en plan att det ska införas i oktober (vissa delar) och efter årsskiftet (skattesänkningsdelen).

Regeringsförslaget har mötts av mycket negativa remissvar. Pensionsmyndigheten har formulerat skarp kritik, som politiskt tillsatta ledamöter i myndighetens styrelse strök bort från remissvaret. Regeringen har inte ändrat något väsentligt efter remisskritiken. Oppositionens förslag har inte lika många problem, och det ska dessutom gå på remiss innan lagstiftningen ändras.

Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl är kritisk mot regeringens pensionsförslag. Ändå kan han inte ge besked om att hans parti tänker rösta emot det. Svaret är viktigt eftersom C-rösterna är tungan på vågen. I en artikel i måndagens Di säger han i stället att det viktiga är att Pensionsgruppen blir kvar som beredningsorgan i dessa frågor.

Omsorg om pensionssystemet är givetvis en legitim prioritering. Men om Pensionsgruppen och systemets principer är det viktigaste för Centerpartiet borde det vara enkelt att utesluta ett ja till regeringens pensionsförslag.

Att Martin Ådahl inte kan säga rakt ut att partiet tänker motsätta sig regeringsförslaget avslöjar att han även har andra prioriteringar.

I november lade Centerpartiet ned sina röster i budgetvoteringen, vilket ledde till att högeroppositionens budget vann. För vänstersidan i svensk politik är det förstås viktigt att det inte händer igen. Regeringen har bakat in pensionsförslaget i vårpropositionen, för att det ska ses som ett enda paket och för att Centerpartiets pris för att gå emot det ska höjas.

Centerpartiet har förhandlat med regeringen under våren om krisstöd till bönderna och ett sådant finns också med i vårbudgeten. Det är alltså med regeringen som Centerpartiet förhandlat om bondestöd, inte med Moderaterna och de andra partierna till höger.

Man har alltså valt sida. Detta är rimligen förklaringen till att partiet ännu inte har gett besked huruvida man tänker rösta ja eller nej till vänstersidans pensionsförslag.

Centerpartiets agerande är avgörande. Oppositionens motförslag kommer att vinna i Finansutskottet, eftersom M, SD, KD och L har majoritet bland ledamöterna där. Det blir i kammaren som det avgörs. Om Centerpartiet lägger ned sina röster vinner oppositionens budget och pensionsförslag. Om Centerpartiet däremot stöder regeringens budget och pensionsförslag går dessa igenom med en rösts marginal.

Centerpartiet verkar försöka vinna tid genom sina principiella resonemang men man tar inte konsekvenserna av dessa principer. C vill värna pensionssystemet men kan ändå inte säga att man tänker motsätta sig det förslag som allra mest strider mot det nuvarande systemet.

I det spel om makten som C är del av framstår partiets resonemang om pensionssystemets principer mest som hyckleri.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?