1515
Annons

Inte läge för tullar mot USA

LEDARE. När EU:s handelsministrar möttes på måndagen gratulerade de Joe Biden till valsegern. Det nya amerikanska ledarskapet väntas ge en välbehövlig nytändning i den transatlantiska relationen, efter fyra år av handelstvister och tullkrig.

HANDELSKONFLIKT. EU:s strafftullar mot USA är del av en utdragen handelskonflikt om flygplanskonkurrenterna Airbus och Boeing.
HANDELSKONFLIKT. EU:s strafftullar mot USA är del av en utdragen handelskonflikt om flygplanskonkurrenterna Airbus och Boeing.Foto:Johan Nilsson/TT

Till Di (10/11) säger handelsminister Anna Hallberg att EU-mötet ”andades förhoppningar om att vi nu ska kunna ta nästa steg för att trappa ned de konflikter som har varit”. Om det blir så är det goda nyheter för alla medlemsländer. Inte minst för Sveriges mycket exportberoende ekonomi.

Men steget därifrån till att införa strafftullar var försvinnande litet. Redan på samma möte beslutade EU att införa tullar på amerikanska varor till ett värde av 4 miljarder dollar. Flygplan beläggs med en tull på 15 procent. Ett antal andra produkter beläggs med en tull på 25 procent. Det gäller allt från träningsmaskiner, nötter, traktorer och apelsinjuice.

Tekniskt sett har EU rätt att införa strafftullar mot USA, enligt WTO. Det är fortsättningen på en utdragen handelskonflikt om flygplanskonkurrenterna Airbus och Boeing. Både EU och USA anklagar varandra för att understödja den egna verksamheten genom statsstöd. För ett år sedan fick USA grönt ljus av WTO att införa tullar på europeiska varor till ett värde av 7,5 miljarder dollar. Det drabbar förutom Airbus också spanska oliver, skotsk whisky och franska viner.

Varor som beläggs med tull är inte sällan politiskt känsliga för att skapa tryck på motparten. EU:s tull på melass drabbar framför allt export från delstaten Georgia. Där står platserna till senaten fortfarande och väger mellan demokraterna och republikanerna. EU-kommissionen sa på måndagen att man kommer att dra tillbaka tullarna när USA gör detsamma.

Problemet är att USA fortfarande har en president som saknar rim och reson. Trump har med stolthet refererat till sig själv som ”en tullman” och har lovat att ge igen ”mycket hårdare” om EU inför strafftullar, oaktat om EU har rätt till det eller inte.

Handelskrig har sällan någon vinnare. I slutänden vältras kostnaderna över på konsumenterna. Vad som är än värre är att EU:s strafftullar riskerar stå i vägen för en nystart i relationen när Bidenadministrationen tillträder. Det är två månader kvar. EU borde inte riskera en fortsatt handelskonflikt.


Svenskarnas resande måste tas på allvar

Sedan pandemirestriktionerna togs bort i februari har svenskarnas intresse för att resa utomlands ökat rejält. 

Efter nästan två år av pandemi, ”hemester” och distansjobb är det inte konstigt. Folk längtar efter att se världen igen.

KÖER. Både på Arlanda och i passbokningssystemet har det varit långa köer den senaste tiden. Det är ett tecken på att politikerna inte tar frågan om svenskarnas resande på allvar.
KÖER. Både på Arlanda och i passbokningssystemet har det varit långa köer den senaste tiden. Det är ett tecken på att politikerna inte tar frågan om svenskarnas resande på allvar.Foto:Johan Nilsson/TT

Dessvärre verkar inte myndigheterna ha beredskap för att hantera reseuppsvinget, att döma av de timslånga köerna till säkerhetskontrollen på Arlanda och svårigheten att förnya pass. 

Det statliga flygplatsbolaget Swedavia hänvisar till svårigheter att rekrytera kvalificerad personal. Och polisen dras fortfarande med rekordlånga väntetider i passbokningsysstemet, och numera även med nedsatt tillverkningskapacitet efter att en av passmaskinerna gått sönder.  

Ur ett större perspektiv är det kanske ingen katastrof att svenska barnfamiljer tvingas ställa in sin planerade charterresa till solen, mot bakgrund av allt annat elände som pågår i världen, inte minst i Ukraina. 

Men för den enskilde kan en inställd semester betyda just katastrof och krossade drömmar. I förlängningen finns också risk för att förtroendet för staten urholkas.

Den stora frågan är hur vi hamnade här. Det borde inte handla om brist på kunnande. Myndigheterna visade sig ju nyligen vara kapabla att med kort varsel planera och genomföra massvaccinering av befolkningen – en enorm logistikutmaning som gått relativt smidigt. 

När det gäller passkaoset är det tydligt att det snarare handlar om prioriteringar. Polisen har inte haft koll på hur många pass som blivit ogiltiga under pandemin, och därmed inte tagit höjd för den anstormning som nu skett. 

Man såg det inte komma. 

Även Swedavia tycks ha överraskats av det stora resesuget. Bolaget gör visserligen löpande prognoser över flygandet, som Avarn Security, som sköter säkerheten på flygplatserna, använder som grund för sin personalplanering. 

Men när verkligheten nu överträffat prognoserna är det svårt att snabbt tillföra nya säkerhetskontrollanter, eftersom kandidater måste genomgå tre olika säkerhetsprövningar för att kunna anställas: av länsstyrelsen, transportstyrelsen och säkerhetspolisen – myndigheter som i sin tur har långa ledtider. 

Här skymtas ett mönster, ett ohållbart sådant. 

Det här är en samhällsfunktion som bara ska fungera: Svenskarna måste kunna lämna landet om och när de så önskar. Resebranschen, som är en viktig del av svenskt näringsliv, är dessutom helt beroende av det. 

Politikerna måste börja ta den här frågan på större allvar.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?