Annons

Inte ens Tyskland är självklar i EU

LEDARE. Den 9 maj firades 70 år av sammanhållning i Europa. Det är något tragikomiskt, eftersom våren 2020 sannolikt kommer att arkiveras som en av de mest prövande tiderna i EU:s historia.

LEGITIMITET. En dom från den tyska författningsdomstolen innebär ytterligare problem för EU, utöver de man redan står inför.
LEGITIMITET. En dom från den tyska författningsdomstolen innebär ytterligare problem för EU, utöver de man redan står inför.Foto:Sebastian Gollnow, Sebastian Gollnow

Det är lätt att återkomma till den bristande solidariteten och haveriet på den inre marknaden, med skyddsmateriel som fastnade vid förseglade gränsövergångar i början av virusutbrottet. Men det är bara en del av en större problematik.

När EU-kommissionen presenterade sin vårprognos i början av maj konstaterade Paolo Gentiloni, som ansvarar för ekonomiska frågor, att ”EU har gått in i den djupaste ekonomiska recessionen i sin historia”.

För hela EU beräknas raset i BNP bli 7,4 procent och arbetslösheten rusa till 9 procent. För euroområdet är siffrorna ännu mörkare. Under det innevarande halvåret befinner sig området i en recession som inte skådats sedan andra världskriget.

Med dessa nattsvarta utsikter är det föga förvånande att frågan om finansiering och kreditrisker blivit djupt infekterad bland medlemsstaterna under våren. I bland annat Italien steg räntor på statspapper drastiskt, i takt med en tilltagande skepsis mot det europeiska samarbetet.

Den 18 mars gick ECB ut och meddelade att de påbörjar ett nytt stödköpsprogram (PEPP) på 750 miljarder euro för att stödja euroområdet under virusutbrottet. Värdepappersköpen bedömdes minska ränteskillnaderna mellan framför allt Tyskland och Medelhavsländerna.

Efter att ECB:s nya program inleddes har en ny oro börjat gro från Karlsruhe. Där, söder om ECB:s huvudkontor i Frankfurt, har den tyska författningsdomstolen sitt säte.

Det som de tyska domarna i de röda rockarna har prövat är huruvida ett tidigare stödprogram från ECB, PSPP från 2015, är förenligt med tysk konstitution. I ett förhandsavgörande 2018 fastslog EU-domstolen i Luxemburg, den högsta juridiska instansen i unionen, att ECB agerat i enlighet med EU-rätten.

Men beslutet från Luxemburg ogiltigförklarades den 5 maj av den tyska författningsdomstolen. I stället gav de tyska domarna ECB tre månader att rättfärdiga tillgångsköpens proportionalitet. Om de misslyckas, tvingas tyska Bundesbank att lämna stödprogrammet.

Domen fick räntorna på italienska statspapper att stiga och ECB att tvingas öka stödköpen inom det nuvarande stödprogrammet, även om PEPP inte omfattas av den tyska domen. Men det är inte inte enbart ECB:s stödköp som hotas. Allvarligare är det med legitimiteten hos de europeiska institutionerna.

Kritiken från EU lät sig inte väntas på. ”Det sista ordet i EU-rätten uttalas alltid i Luxemburg, ingen annanstans”, menar kommissionsordföranden Ursula von der Leyen. Från EU-domstolen gjordes ett kraftfullt försök att motivera sitt eget tolkningsföreträde. Om domstolarna i medlemsstaterna har olika uppfattningar kan det ”undergräva både enhetligheten i unionens rättsordning och rättssäkerheten”, meddelade den.

Reaktionerna förvånar i Tyskland. Men vad de tyska domarna inte verkar ha insett är att domen har försatt EU i ett svåröverkomligt dilemma.

Om ECB agerar efter domen, genom att rättfärdiga sina stödköp, öppnas en Pandoras ask av nationella tolkningar av EU:s befogenheter. De allt mer auktoritära Polen och Ungern har redan gett uttryck för att beslutet från den tyska författningsdomstolen påverkar deras egna dispyter med EU-domstolen.

Att förbise den tyska domen innebär också problem. Om Tyskland inte fortsätter i ECB:s stödprogram är det svårt att se hur programmet skulle kunna fortsätta och vad det skulle innebära för den gemensamma valutan. Angela Merkel har sagt att målet nu är att ”säkerställa att euron fortsätter att finnas”. Att det ens behöver uttalas är illavarslande. För att inte nämna vad det innebär för tysk EU-opinion om unionen trampar över en dom från den institution som tyskarna har högst förtroende för.

Den tyska domens politiska, juridiska och ekonomiska implikationer staplas på den monumentala osäkerhet som unionen redan står inför. Det är viktigare än på länge att Sverige står upp för ett öppet, starkt och enat EU. För med sådana här vänner behöver den inga fiender.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ScriveAnnons

Svenska tillväxtbolaget slår hål på myter om e-signering

Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.
Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.

Trenden är tydlig – att signera avtal med ett klick lockar både stora och små företag.

Samtidigt finns det fortfarande många myter och missuppfattningar kring e-signering.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här 

När Scrive drog igång sin verksamhet 2010 hade digitaliseringen inte fått sitt ordentliga genombrott i Sverige. För det svenskägda bolaget krävdes det enträget arbete för att övertyga kunderna om att e-signaturen faktiskt hade kommit för att stanna.

– Marknaden började mogna på allvar 2016 och i dag är det inte längre en frågeställning om en elektronisk underskrift är juridiskt bindande eller inte, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Samtidigt tvekar vissa kunder fortfarande kring säkerhetsaspekten. Farhågan är att e-signeringsverktyget som gör det möjligt att signera avtal och många andra typer av dokument med hjälp av några tangentklick helt enkelt inte är tillförlitligt.

– Men det är bättre och säkrare att använda Scrive och e-signering än att underteckna avtal och kontrakt på ett fysiskt utskrivet papper. Det har alltid varit juridiskt möjligt att signera dokument elektroniskt men det är först nu marknaden vågar, säger Viktor Wrede.

Lämpar sig väl även för småföretag

En vanlig missuppfattning är att e-signeringstjänster enbart passar bolag med stora volymer av avtal och dokument. På sin kundlista har visserligen Scrive flertalet globala bolag med verksamheter i många länder.

– Men vi finns till för alla, stora som små. Tjänsten gör att även småföretagarnas arbetstillvaro underlättas, att de sparar tid och att de därmed kan göra fler affärer. Behoven finns i alla sorters bolag. Varje år ska exempelvis något styrelseprotokoll, en årsredovisning och ett stämmoprotokoll undertecknas, säger Viktor Wrede.

En annan myt, konstaterar han, är att elektroniskt underskrivna dokument i högre grad riskerar att hamna i fel händer. I verkligheten är det snarare tvärtom.

– Genom vår lösning kan företagen digitalisera alla kontrakt och sedan lagra dem virtuellt. På så sätt kan både chefer och anställda komma åt alla sina kontrakt från butikerna och kontoren med en enkel knapptryckning men åtkomst för utomstående är förstås skyddad, säger Viktor Wrede.

Minskad risk att slarva bort dokument

Följdeffekten blir snabbare kundservice, bättre skydd mot bedrägerier och ett betydligt bättre system för säker förvaring av kontrakt.

– Och risken för att du som företagare ska tappa bort dokument är obefintlig. Du får helt enkelt bättre koll. Du slipper att gå runt i arkivrum och leta reda på rätt avtal, dokument och offerter. Den här typen av minskad administrationstid gör att företagen kan effektivisera sina verksamheter – och därmed göra fler affärer.

Dessutom, påpekar Viktor Wrede, kan ett ökat fokus på elektroniska underskriften ge bättre lönsamhet.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter.

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när det egentligen finns pengar att spara i förlorade affärer för att administrationstiden slukar tid.

– Nettoeffekten av att gå över till e-signering är i princip alltid positiv för våra kunder, säger Viktor Wrede.

Här kan du testa Scrive gratis 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?