Annons

Ingen Natostandard utan piloter

Ett stort antal stridspiloter har begärt tjänstledigt från Flygvapnet, och få tycks ha för avsikt att komma tillbaka.

Avhoppen utgör ett akut säkerhetshot, men är också en signal om att något inte står rätt till med Försvarsmaktens personalhantering.

SÄKERHETSHOT. Ett stort antal stridspiloter har begärt tjänstledigt från Flygvapnet, och få tycks ha för avsikt att komma tillbaka. Avhoppen utgör ett akut säkerhetshot, men är också en signal om att något inte står rätt till med Försvarsmaktens personalhantering.
SÄKERHETSHOT. Ett stort antal stridspiloter har begärt tjänstledigt från Flygvapnet, och få tycks ha för avsikt att komma tillbaka. Avhoppen utgör ett akut säkerhetshot, men är också en signal om att något inte står rätt till med Försvarsmaktens personalhantering.Foto:Johan Nilsson/TT

Den 10 mars 2022, på dagen två veckor efter Rysslands intåg i Ukraina, kallade statsminister Magdalena Andersson till pressträff. 

Flankerad av sin försvars- respektive finansminister meddelade hon att det svenska försvaret ska rustas upp, att det var dags även för Sverige att sikta på Natostandard när det gäller försvarsanslagets storlek, 2 procent av BNP.

Sedan dess råder en sund politisk samsyn om behovet av ett större försvar. Debatten handlar istället om hur snabbt försvaret kan växa och hur tillväxten ska finansieras, vilket i sammanhanget framstår mer som detaljer.

Frågar man ÖB Micael Bydén kan försvaret växa från dagens 1,3 procent till 2 procent av BNP redan till 2026. Men då räcker det inte att öppna nya regementen och köpa in dyra vapensystem. För att utbyggnaden ska vara hållbar krävs också en rejäl tillväxt på personalsidan. 

I Försvarsmaktens nya långtidsplanering, ”Försvarskraft i allians”, framgår att krigsorganisationen ska växa från 71. 000 nästa år till 85.000 år 2025. 2035 ska 121.000 ingå i den svenska krigsorganisationen, inklusive värnpliktiga.

Att leva upp till den planen kan bli utmanande. Konkurrensen om arbetskraft är tuffare än på länge i Sverige, vilket kan försvåra nyrekryteringen. 

Men framför allt har Försvarsmakten visat brister när det gäller förmågan att behålla och vidareutveckla befintlig personal.

Detta har blivit särskilt tydligt inom Flygvapnet. Under våren 2022 ansökte över 30 stridspiloter om tjänstledighet för studier. Ytterligare 20 piloter, 10 stridspiloter och 10 inom transportflyget, har gjort detsamma nu under hösten. Få tycks ha för avsikt att komma tillbaka.

Det kan inte kallas för annat än en massflykt och bör ses som en skarp varningssignal. 

Utvecklingen indikerar dels att något inte står rätt till på en av Sveriges största och viktigaste myndigheter, vilket knappast är positivt för en arbetsgivare med höga rekryteringsambitioner. 

Dels utgör avhoppen ett akut säkerhetshot i en tid när säkerhetsläget i vårt närområde redan försämrats kraftigt.

Sverige har en högst begränsad mängd stridspiloter, varav många börjar bli till åren. Att förlora två eller fem hade varit kännbart. Nu kan uppemot en tredjedel av den totala styrkan ha gått förlorad inom loppet av ett år. 

Utan stridspiloter ingen fungerande incidentberedskap, vilket vore detsamma som att lämna ytterdörren till Sverige på vid gavel. 

Utan stridspiloter blir det också svårt att fullfölja potentiella uppdrag som ny Natomedlem, exempelvis air policing över Baltikum.

Varför denna massflykt kan man fråga sig, vilket Försvarsmakten verkligen borde göra. En studie genomförd av officerare på Försvarshögskolan har tittat just på detta. Framför allt tycks missnöjet handla om löner och pensionsvillkor. 

Ingångslönen för en stridspilot har fram till nyligen varit densamma sedan 1999, och löneutvecklingen har inte matchat andra myndigheters. 

Enligt riksdagens utredningstjänst tjänar stridspiloter i dag över 20 000 kronor mindre i månaden än piloter anställda på Sjöfartsverket eller Kustbevakningen, vilket är anmärkningsvärt.

Men det som har fått bägaren att rinna över var Arbetsgivarverkets beslut att ändra pensionsvillkoren baserat på ålder. Piloter födda 1987 eller tidigare påverkades inte utan kunde fortsätta se fram emot pension vid 55. 

För de yngre piloterna, födda 1988 eller senare, sattes däremot 67 som ny pensionsålder, oavsett vilka villkor som hade gällt när den enskilde anställdes.

Trots ramaskri från berörda agerade inte Försvarsmakten. I FHS-studien vittnar stridspiloter om besvikelsen, om hur förtroendet för arbetsgivaren skadats, och agerade därefter.

Vissa tycker säkert att piloterna i fråga inte borde klaga när de har ett så spännande jobb. Vem skulle inte vilja flyga Gripen? Men faktum är att det ofta handlar om högpresterande personer som blir stridspiloter – individer som knappast nöjer sig med att ha en snygg titel om de inte känner sig uppskattade eller har möjlighet att utvecklas – oavsett yrkesval. 

De utgör en central del av det stolta svenska flygvapnet och har all rätt att ställa krav.

Att de slutar är också ren kapitalförstöring. Försvarsmakten investerar upp till 150 miljoner kronor i en enskild stridspilot inklusive olika utbildningar och flygtimmar. 

Att ersätta dem är heller inte det enklaste eftersom återväxten varit knapp. 1986, när den första Top Gun-filmen hade premiär, utbildades 40 stridspiloter om året i Sverige. Nuförtiden är den siffran tolv som mest, men det faktiska antalet har varit lägre de senaste åren.

Försvarsmakten måste därför göra allt för att förmå de tjänstlediga att återvända, att vända den negativa trenden innan fler piloter säger upp sig eller utvecklingen smittar av sig på andra yrkesgrupper och försvarsgrenar. 

Parallellt med försvarsupprustningen kommer det stundande Nato-medlemskapet att kräva mer av Försvarsmakten, bland annat att vi skickar cirka 150 seniora officerare till Natos olika staber. 

Då vill det till att vi har en pool av tillräckligt kvalificerade officerare att ta av, vilket kräver god återväxt.

I teorin borde det inte vara så komplicerat. Försvarsmakten är en myndighet med unika möjligheter att erbjuda unga talanger ett spännande och utvecklande jobb – en möjlighet att vara en del av något större som på riktigt har ett högre syfte, till skillnad från många storföretag som med hjälp av dyra konsulter hittar på ”purpose” för bolagets verksamhet. 

Här handlar det om rikets säkerhet. 

Försvarsmaktens ekonomiska förutsättningar ser dessutom betydligt bättre ut än vad de har gjort på många år tack vare samsynen om 2-procentsmålet.

Men två procent i försvarsanslag skapar i sig ingen högre försvarsförmåga. 

För det krävs investeringar i Försvarsmaktens viktigaste resurs: personalen.

 

Lyssna på det senaste avsnittet av Di:s ledarpodd: Kina-special med Kina-kännaren Frédéric Cho, om vad den politiska utvecklingen i Kina betyder för näringslivsklimatet.

Innehåll från HPEAnnons

Hållbarhet genom hela kedjan för en bättre värld

– HPE arbetar ständigt för att reducera verksamhetens totala klimatavtryck; inom ramen för hållbarhetsprogrammet HPE Living Progress arbetar vi med olika initiativ som sträcker sig hela vägen från produktionskedjan, genom utrustningens livslängd, till återvinning.

Citatet är från Jostein Birkeland som arbetar som Sustainability Consulting Technologist på HPE. Jostein växte upp i skidorten Lillehammer 20 mil norr om Oslo och under uppväxten spenderade han mycket tid i naturen. Han blev tidigt medveten om klimatkrisen som mänsklighetens största utmaning och utbildade sig till ingenjör med målet att arbeta med hållbarhet och energifrågor. Efter tre år som lösningsarkitekt på HPE öppnades möjligheten för honom att ta klivet till en roll där han utbildar och representerar HPE som talare på temat hållbarhet, och dessutom arbetar tillsammans med kunder för att optimera energieffektiviteten i deras driftmiljöer.

– Efter mina år som lösningsarkitekt har jag en god förståelse för hur tekniken fungerar och vad som påverkar energiåtgången. Det känns meningsfullt att arbeta med saker som främjar en positiv utveckling för planeten och att göra det på ett företag som HPE, som tar hållbarhet på allvar, och arbetar med frågan på ett konkret sätt.

Hållbarhetsstrategi som värdeskapare 

Alltför många organisationer tar höjd för framtida tillväxt när de gör IT-investeringar, vilket leder till att de överdimensionerar och får därigenom utrustning som står och drar el i onödan. Genom att växla över från fysisk utrustning i egen datahall, till att köpa kapaciteten som tjänst, finns det ofta stora effektiviseringar att hämta hem.

– Schablonen säger att nyttjandegraden i en virtualiserad miljö som kunden driftar på egen hand är cirka 30 procent. När HPE driftar utrustningen är målet en nyttjandegrad på 60 procent eller mer, berättar Jostein.

Med infrastruktur som tjänst är det också enklare att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Till skillnad från konsumentelektronik, där tumregeln är att det är mer klimatsmart att behålla samma enhet under längre tid, kan man minska de totala utsläppen som genereras via datacentret genom att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Uppskattningsvis är det hållbart att byta utrustning med en frekvens på cirka 4–5 år för servrar och 5–7 år för lagring.

– Våra kunder som köper kapacitet som tjänst kan vara trygga med att vi hela tiden strävar mot att producera så rent och effektivt som möjligt. De kan fokusera på den dagliga driften och sina affärsmål, och får hållbarhetstänket på köpet. 

Svart på vitt om datacentrets energiförbrukning

För att bidra till minskade utsläpp behöver också fler göra mer, och för att främja den hållbara omställningen genom hela ekosystemet utmanar HPE sina underleverantörer att tänka på hur tekniken kan göra mindre påverkan på miljön. Ett exempel är AMD som har ändrat design och tillverkningsmetod för sina CPU:er, något som fått positiv effekt på miljön både när det kommer till produktion och användning. Faktum är att de sju mest energieffektiva servrarna från HPE på Energy Stars rankning i dagsläget är med inbyggd AMD-teknologi.

Att låta färre servrar göra jobbet i datacentret är viktigt eftersom det största avtrycket på klimatet från utrustningen sker när den är i bruk. Det är även viktigt att ha kontroll på användningen för att ha möjlighet att göra skillnad. Därför erbjuder HPE en kostnadsfri tjänst som hjälper kunder att identifiera produkter som genererar höga utsläpp utifrån tillverkning, användningsfas och uttjänt livslängd. Med hjälp av mjukvara utvecklad av Massachusetts Institute of Technology (MIT) analyseras de totala utsläppen av hårdvaran och den utrustning som drar mest el lokaliseras och kan ersättas med mer energieffektiva alternativ. 

– Som företag har vi gjort ett aktivt val att visa vägen i den gröna omställningen och när vi hjälper våra kunder minskar vi våra indirekta utsläpp. För oss är det självklart att alla som väljer HPE ska se oss som en del av det egna hållbarhetsarbetet, säger Jostein.

Viktigt att agera redan idag

Det mesta tyder på att vi just nu står på tröskeln till en ny era som kommer att kännetecknas av ett större fokus på hållbarhet, och klimatavtrycket kommer att bli en allt tyngre vägande faktor vid en IT-investering. Budskapet i rapporten som FN:s klimatpanel IPCC släppte i april 2022 är tydligt – handlingsutrymmet för att nå målet på 1,5 graders uppvärmning är nu. De organisationer som inte redan idag har en plan för mätning och minskning kommer inte att kunna svara på de frågor som deras kunder kommer att ställa om ett par år. Så för den som inte redan har börjat är det hög tid att mäta sitt klimatavtryck och aktivt arbeta för att minska sina utsläpp.

– Hållbarhet är vår tids viktigaste fråga och därför behöver vi alla göra det vi kan. Vi på HPE bidrar dels genom att minska vårt eget klimatavtryck, dels genom att hjälpa våra kunder att ställa om till en mer hållbar IT-infrastruktur, oavsett om det handlar om att energioptimera, analysera infrastrukturen eller hjälpa våra kunder att ta steget att konsumera IT som tjänst.

Om HPE Living Progress

HPE Living Progress är HPE:s program för hållbarhet och socialt ansvarstagande som syftar till att använda kraften i företaget till att bidra till en positiv utveckling för planeten och de samhällen där vi verkar.

Läs om vårt arbete för en mer hållbar IT, ladda ner infografen om den senaste rapporten. 

eller ta del av mer information och ladda ner hela rapporten här 

Nyfiken på fakta om AMD:s energieffektiva infrastruktur? Ladda ner infografen! 

 

Mer från HPE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HPE och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera