Annons

Inga företag har råd att räkna bort Afrika

LEDARE. I torsdags rapporterade Bloomberg om Ghanas nya övertecknade rekordlånga obligationslån, 41 år. Har intresset med Coronaviruset att göra, frågade reportern. Finansministerns svar handlade om råvarupriser men reflektionen är befogad. Coronaviruset påminner om hur beroende världen blivit av Kina.

MÖJLIGHETER. Intresset för Ghanas statsobligationer har varit mycket stort. På bilden Ghanas finansminister Ken Ofori-Atta på Världsekonomiskt forum i Davos.
MÖJLIGHETER. Intresset för Ghanas statsobligationer har varit mycket stort. På bilden Ghanas finansminister Ken Ofori-Atta på Världsekonomiskt forum i Davos.Foto:Sikarin Fon Thanachaiary

När Sars härjade 2003 stod Kina för 4 procent av världens BNP. Nu står Kina för en tredjedel av världens tillväxt. I praktiken är landets betydelse för världsekonomin ännu större, eftersom så många samarbetar i globala värdekedjor. Det finns anledning att sprida sina risker, inte bara till framgångsrika Ghana utan fler afrikanska länder.  

Intresset för Afrika är inte nymornat. Ericssons förre vd Kurt Hellström framhöll redan 1998 att Afrika var det nya Kina (se färska boken ”Svenska företag i Afrika”, Uddhammar och Stein). Då var fattigdomen fortfarande nästan obeskrivlig men utvecklingen hade börjat. När skulder skrivits av kunde många afrikanska länder ta rygg på den snabba uppgången i Asien och världen genom att sälja råvaror. Malaria och aids trycktes tillbaka, politiken stabiliserades och städerna började växa. Kina investerade tungt i infrastruktur och blev på tio år kontinentens enskilt största investerare. 2007 lanserades M-Pesa, betalningar och lån via sms, i Kenya och Tanzania. Afrikanska länder tog grodhopp över traditionella utvecklingssteg. Billiga solpaneler och batterier ger fler sådana möjligheter.

Viktigaste skälet till intresset är demografiskt. Medan befolkningsökningen i övriga världen bromsar in fortsätter den i Afrika. Söder om Sahara är medianåldern runt 21 år vilket innebär att befolkningen kommer att förbli ung länge, med många kvinnor i barnafödande ålder. Redan 2050 väntas Afrikas befolkning ha fördubblats från 1 till 2 miljarder medan den står och stampar i alla övriga delar av världen utom Syd- och Centralasien. 

Det är alltså i Afrika som det kommer att finnas flest ungdomar och därmed framtida efterfrågan. Ungdomsarbetslösheten är hög och en liten ström av modiga försöker ta sig till Europa för att hitta jobb. Men de flesta migrerar inom Afrika, till städerna. Medelklassen växer, även om det är omdiskuterat hur snabbt.

Det är svårt att föreställa sig att Afrika kan få samma fina utveckling som Kina och Sydostasien haft. Själva olikheterna länderna emellan tycks stå i vägen, jämfört med Kinas centralmakt och flerårsplaner. 

Afrika har 55 länder och kontinenten är vidsträckt, 20 procent av jordens landmassa. Störst mätt i BNP är Nigeria och Sydafrika men per capita är det små länder, Seychellerna och Ekvatorialguinea till exempel, som toppar. Folkrikast är Nigeria och Etiopien. 

Infrastrukturen är fortfarande usel och korruptionen ingrodd. I fjol härjade den näst värsta orkanen hittills i södra hemisfären, Idai, som krävde 1300 människors liv.

Att många av länderna fortfarande är kraftigt beroende av råvaruexport har bromsat tillväxten på senare år. Men i Ghana, Etiopien, Rwanda, Elfenbenskusten, Senegal och Djibouti har den legat kvar på mellan 6 och 8 procent. 

Industrin är underutvecklad, en följd av att politikerna när länderna erövrade sin självständighet satte upp höga tullmurar. Men nu sjösätts, med EU som förebild, ett nytt stort afrikanskt frihandelsavtal, det mest månghövdade sedan WTO bildades. Frihandeln väntas sätta fart på utbytet och industrialiseringen, även om det finns många strukturella hinder kvar att övervinna. Att i dag bara 15 procent av ländernas export går till afrikanska grannar visar potentialen.

Till sist är det kanske just denna besvärliga brokighet som är den väldiga kontinentens stora möjlighet. Allt kan bara bli bättre och samtidigt väldigt kreativt.

Fattigt och hopplöst sa man om Kina på tidigt 2000-tal. Utvecklingen blev den motsatta, och den var inte politikernas förtjänst utan en följd av det entreprenörskap de till sist tvingades släppa lös.

Mätt i länder, styrelseskick och kulturer är Afrikas mångfald oöverträffad. För ekonomin och riskspridningen i världen kan det visa sig vara fördel. Men utvecklingen kräver långsiktighet. När Ghana om 41 år ska lösa sitt nya lån skriver vi 2061. Vid det laget kommer världen att se väldigt annorlunda ut. Kanske är det Afrikas värld. Inga långsiktiga svenska företag eller företagare har råd att räkna bort detta framtidsscenario.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?