1515
Annons

Inför en Lex Barbara

När Pisa-mätningarna började blinka rött om svensk skola i början av 00-talet var det en sak som direkt stack ut. Svenska elever hade sjunkande resultat men låg i absolut botten vad gäller ordning. De kom för sent, störde på lektionerna eller uteblev helt och hållet i en omfattning som var främmande i andra länder.

FÖREDÖME. Engelska skolans grundare Barbara Bergström har vunnit stor gramgång med en skola som har arbetsro som bärande idé.
FÖREDÖME. Engelska skolans grundare Barbara Bergström har vunnit stor gramgång med en skola som har arbetsro som bärande idé.Foto:Oskar Omne

I jämförelse med de ras som senare skulle komma i alla ämnen utom läsförståelse väckte ordningsproblemen inte så stor uppmärksamhet. Dåvarande skolborgarrådet i Stockholm Jan Björklund morrade om kepsar på lektionstid, men i övrigt tycktes inställningen vara att barn är barn och spring i benen hade även Emil i Lönneberga och han blev ju kommunalråd.

Den ädle vilden var urstark som norm. Även när mobilen låg i vart barns ficka och pockade med en global underhållningsindustri tyckte skolvärlden att det var i sin ordning.

Och tanken att problemen eventuellt hängde ihop, att den dåliga ordningen i svensk skola var grundorsaken till de dåliga ämneskunskaperna, särskilt för svaga elever, var nästan helt frånvarande. Utom i en skola.

I boken "Tough Love", skriver Barbara Bergström om Internationella Engelska Skolans första 25 år. Hon var tyskfödd, hade flyttat med en ensamstående mor till USA, hamnat åter i Europa och Sverige på grund av äktenskap och arbetat länge som lärare i vanlig svensk kommunal skola i Stockholm. De sista åren ledde hon en enhet för barn som hade engelska som modersmål. När kommunen la ner den startade hon och en kollega eget. Efterfrågan var stor, dels bland engelskspråkiga föräldrar i det alltmer internationellt präglade Stockholm, dels hos svenska föräldrar som ville att deras barn skulle bli flytande på engelska.

Men det fanns ett annat viktigt ärende än språk. Vid sidan av att lära eleverna att "command english", vilket är något annat än att prata engelska, bröt Internationella Engelska Skolan från början och mycket medvetet mot den rådande oordningen i svensk skolkultur. 

Bakgrunden var delvis personlig. Barbara Bergströms ena barn hade lidit svårt av mobbning i svensk skola som då fortfarande svävade på målet om det var förövaren eller offret som var problemet. Vuxenvärlden var undanglidande. Hon lovade sig själv att bygga en skola där nolltolerans mot mobbning var absolut och där vuxenauktoriteten var omedelbar.

Men lika viktig var hennes övertygelse och erfarenhet av att lugn, tydliga regler och respekt för varandra och skolan gynnar undervisningen. Barn måste i likhet med vuxna som utför intellektuella arbeten få möjlighet att ostört koncentrera sig på uppgiften. Störningar är förödande. Elever som kommer försent avbryter hela klassrummets arbete. Några småpratande elever och närvaro av mobiltelefoner försämrar hjärnans förmåga att lära sig. Lust att lära är toppen men majoriteten barn måste lära sig att arbeta med inlärning, det kommer inte av sig själv. Man måste kämpa.

Inlärningen främjas också av att skolan är en annan miljö än hem och fritid. Skolan som institution ska ha höga förväntningar på varje elev och varje lärare och visa det i stort och smått.

Därför byggde hon omedelbart en mycket tydlig företagskultur. Före skolstart undertecknade varje elev ett kontrakt om att komma i tid, inte röka, inte använda tuggummi eller godis på skoltid, inte kasta snöboll på skolgården, med mera. Klädseln ska vara proper för att visa respekt för uppgiften. Manliga lärare ska ha kostym och slips. Rektor ska stå i entrén på morgonen och hälsa på alla elever. Skolavslutningar ska vara högtidliga med tal av rektor.

Detta är hemligheten bakom Engelska Skolans goda resultat. Om man rensar bort alla andra faktorer visar det sig mirakulöst nog att arbetsro spelar roll.

I dag är en del av denna kultur mindre tabubelagd men då var den kontroversiell. Engelska Skolan var ett företag som arbetade i motvind, inte vad gäller elever, föräldrar och lärare, men myndigheterna och skoletablissemanget var mycket skeptiska. Och när Barbara Bergström gav betygsliknande omdömen redan i årskurs sex ville Skolverket dra in tillståndet. Så fick man absolut inte göra. Och än i dag vill regeringen i praktiken lägga ner hennes skapelse, trots 23 000 elever och 179 000 i kö och ett oomtvistat framgångsrecept.

Det är faktiskt skandalöst.

Istället bör Sverige göra precis tvärtom och ta intryck av Barbara Bergströms framgång och integrera den i skolans styrdokument. Den svenska skollagen från 2010 och läroplan domineras i sina portalparagrafer av värdeord som mänskliga rättigheter, alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet och demokratiska värderingar. Så kodifieras skolans kultur och på detta levererar skolväsendet med den äran. Men paragraferna behöver kompletteras av några lika uppfodrande ord om vikten av flit, ordning och personligt ansvar. Det kan tyckas symboliskt, men symboler betyder mycket för kultur, och offentliga verksamheter är målstyrda.

Så här skulle en Lex Barbara kunna lyda: Paragraf 4, Skollagen: "Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden och lära sig vikten av flit och gott uppförande."


Nu levereras nya skatter för ”breda mitten”

Socialdemokraterna laddar för samarbete med både Centerpartiet och Vänsterpartiet och tillsätter två skatteutredningar. Den hårt kritiserade exitskatten från 2017 är aktuell igen. Och så ska 3:12-reglerna lättas upp. Detta enligt beslut på veckans regeringssammanträde.

Nooshi Dadgostar och Annie Lööf får varsin skatteutredning.
Nooshi Dadgostar och Annie Lööf får varsin skatteutredning.Foto:Amir Nabizadeh

Därmed har Socialdemokraterna dukat bordet för erbjudanden till två partier vars mandat behövs för att Magdalena Andersson ska kunna bli statsminister igen. Centerpartiet har i många år krävt mer företagsvänliga skatter, framför allt bättre 3:12-regler. Och exitskatten passar utmärkt i en förhandling med Vänsterpartiet.

3:12-reglerna handlar om hur mycket utdelning företagare får ta ut ur sitt företag och hur mycket av det som måste skattas som lön. Socialdemokrater och vänsterpartister brukar anse att dessa regler är alltför generösa och gör företagare till ett skattefrälse. Många andra anser att reglerna är entreprenörsfientliga eftersom utdelning i många lägen beskattas lika högt som lön. Kritiken är att systemet inte tar hänsyn till att entreprenörskap är ett risktagande och att det är fel att 3:12-reglerna likställer företagande med lönearbete.

Centerpartiet är det parti som tydligast har profilerat sig i 3:12-frågan. Exempelvis var det viktigt för dåvarande näringsministern Annie Lööf att 2013 klargöra att det var hon som hade baxat finansminister Anders Borg till att modifiera sitt förslag om skärpta regler. För Centerpartiet var det också väsentligt att få med ett uppmjukande av 3:12-reglerna i januariavtalet – detta verkställdes dock aldrig.

Exitskatten var ett förslag som kom från Skatteverket för fem år sedan. Den skulle betalas på orealiserade aktieinnehav av den som flyttar utomlands, och den skulle betalas genast. Skatten skulle också slå till vid arv och gåvor till mottagare i utlandet. Den nya skatten ansågs slå mot företag med verksamhet i utlandet och mot ägarfamiljer där vissa medlemmar bor utomlands. Den skulle också hämma internationella nyinvesteringar i Sverige.

Kritiken var massiv, och några månader före valet 2018 meddelade finansminister Magdalena Andersson att förslaget skulle skrotas. Nu ska det alltså ändå utredas.

De två utredningsförslagen, hemmahörande i varsin ände av den politiska skalan, är en försmak av hur regeringssamarbetet kommer att se ut om Magdalena Andersson ska samla en centersocialistisk majoritet.

Centerpartiet kanske ser det som den breda mittens skattepolitik. Men så här ser resultatet ut när det är viktigare att utesluta Sverigedemokraterna än att få igenom företagarvänlig politik.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?