Annons

Indien tar dubbelsteg för bättre miljö

NEW DELHI. Indien är ett av världens mest förorenade länder. Och det är snart världens folkrikaste land när det om några år går om Kina. Men det finns anledning att vara hoppfull. När ett land startar från botten får varje åtgärd stor betydelse.

PLASTFLOD. En öppen kloak i stadsdelen Dharavi i Bombay. Den leder rakt ut i Indiska oceanen, även om det sägs att vattnet först filtreras.
PLASTFLOD. En öppen kloak i stadsdelen Dharavi i Bombay. Den leder rakt ut i Indiska oceanen, även om det sägs att vattnet först filtreras.Foto:Tobias Wikström

Indien är ett välkomnande land. Man blir väl omhändertagen och får del av en rik kultur. Men alla som har varit här märker av miljöproblemen. Man måste hålla blicken nedåt för att inte trampa i sopor. Luften är tung att andas, även om vi just nu inte är i den värsta perioden i den årliga giftcykeln. Det är öppna kloaker, riktigt smutsiga floder och en enorm motortrafik.

60 procent av energin kommer från kolkraft. Ved används dessutom i hushållen för matlagning. Indien som land ligger på femteplats när det gäller koncentration av partiklar i luften (PM2,5) men Delhi är värst bland huvudstäder.

Åtgärder vidtas. Engångsplastprodukter, inklusive kassar, ska nu förbjudas på federal nivå – en åtgärd som har stor betydelse i ett land som Indien med mycket bristfällig sophantering.

Långsamma steg för en bättre fordonsflotta tas. Det byggs upp ett system med elektrifierade rikshor, de små motordrivna taxifordonen på tre hjul.

De förorenade floderna ska renas. Projektet var ambitiöst när det annonserades – Ganges skulle vara ren på fem år – och många var skeptiska. Men att landets mest berömda flod är så smutsig är förstås en vanära, och Modi-regeringen får lov att hålla sitt löfte. I Ganges flyter sopor omkring, vattnet är ogenomskinligt och dessutom förorenas det av mänskliga kvarlevor. En ambition i den heliga staden Varanasi är att i större utsträckning bränna avlidna i krematorier i stället för med öppna bål vid flodkanten där kremeringen inte alltid blir fullständig.

Reningsverket i Haridwar, uppströms Ganges, fick besök av det svenska kungaparet i december, och är uppenbarligen något som regimen vill visa upp. Och det borde finnas en potential. Ganges (liksom de tre andra stora floderna Indus, Brahmaputra och Mekong) har sin källa i Himalaya och där är vattnet kristallklart. När den mynnar ut genom Bangladesh är flodvattnet helt förändrat.

Luftföroreningarna dödar. I huvudstaden New Delhi förkortar de den förväntade livslängden med två år. Det är inte främst motortrafiken det handlar om, utan annan förbränning. Mest känd är kanske bränningen av åkrar som brukar äga rum på hösten. Men lika allvarligt är bristen på vanliga spisar vilket gör att mat lagas på bränsle som orsakar stora föroreningar.

På Centre of Excellence for Research on Clean Air på Indian Institute of Technology övervakas luftföroreningarna och olika strategier för att förbättra luftkvaliteten testas. Ett av startup-företagen på universitetet utvecklar metoder för att det ska finnas en marknad för risplantans halm, som betraktas som otjänligt som djurfoder. Det kan göras till en cellulosamassa, som kan bli förpackningar. Då är det inte längre ekonomiskt försvarbart att bränna fälten efter skörd.

Stora delar av forskningen handlar om hur man ska förstå vilka källorna till luftföroreningarna är – vilket inte är självklart. Mobila mätstationer används för att få klarhet i detta. Om man inte känner till källan är det svårt att hitta lösningar.

Luftföroreningarnas problem är inte bara att de dödar människor i storstäder och på slättlandet, utan också att de tar sig längre bort och påskyndar avsmältningen av glaciärerna i Himalaya.

Svenska miljöföretag bör ha en stor marknad i Indien. Och de svenska – mestadels kommunala – kraftvärmeverken borde kunna exportera sin kunskap om hur sopor blir elektricitet.

I vår del av världen har klimatdebatten dominerat så pass mycket att det är lätt att glömma bort de traditionella miljöproblemen i form av livsfarliga föroreningar. Det är däremot inte möjligt att missa i Indien.

Men det är viktigt att se framstegen, pådrivna av en befolkning som har tröttnat på föroreningarna och möjliggjorda av en progressiv forskningsmiljö på Indiens olika framstående universitet. Indien kommer att få en bättre miljö.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?