Illa att staten är sämst på pengakontroll

LEDARE. Banker och finansiella institut måste dagligen arbeta med reglerna mot penningtvätt. De måste ställa frågor till kunderna, undersöka misstänkta transaktioner och rapportera till myndigheterna. De måste visa att de har system som fungerar, och tusentals tjänstemän arbetar direkt eller indirekt med regelefterlevnad (som gäller även andra frågor än penningtvätt).

Polisen leder en nationell samordningsgrupp mot penningtvätt och finansiering av terrorism som nyligen har kommit med sin första samlade riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige (DN rapporterade om det på tisdagen). Där redovisas stora luckor i det svenska arbetet mot penningtvätt, och några av dessa finns hos myndigheterna.

Ett problem är att systemet med e-legitimationer bygger på att ursprungsidentifieringen har skett korrekt. Målvakter och kapade identiteter används i olika slags brottslighet, givetvis också när det gäller penningtvätt.

Tidigare utredningar, bland annat om bidragsfusk, har pekat på att det är alldeles för lätt att på felaktiga grunder få ut körkort. Dessutom delar Skatteverket ut tiosiffriga samordningsnummer, som liknar personnummer, till personer utan att de behöver infinna sig personligen. Detta nummer räcker för att gå in som ledamot i ett bolag.

Men ännu värre är att det går att tvätta pengar genom Kronofogden. Den som vill betala en skuld har rätt att göra det med kontanter och utan att behöva svara på några frågor om var sedlarna kommer ifrån. Allt som behövs är en skuldförbindelse som kan ligga till grund för ett betalningsföreläggande. Denna fordran behöver förstås inte vara verklig.

Kontanthanteringen måste förbjudas. Den som går till banken med kontanter för att betala in till Kronofogden granskas enligt penningtvättsreglerna. Varför skulle inte det ske när man kommer in med en kasse med sedlar till Kronofogdens reception?

Privata aktörer har länge jagats av myndigheterna för att de ska utföra sin del av pengakontrollen. I syfte att undvika penningtvätt och andra svarta transaktioner har kassaregistertvång införts för alla som säljer varor över disk. Branscher som har mycket kontanttransaktioner får finna sig i att med stor misstänksamhet bli kontrollerade av myndigheterna.

Att Kronofogden, av alla, är vidöppet för svarta transaktioner är ett hån mot de företagare som kämpar med att följa ett omfattande regelverk.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?