Annons

Idag är vi alla amerikaner

En mardröm håller på att ta slut. Efter ett ovanligt jämnt valresultat och en gastkramande rösträkning i främst Pennsylvania deklarerade de stora medieorganisationerna på lördagen att Joe Biden blir USA:s nästa president. Donald Trump har förlorat.

DELAD GLÄDJE. Washington lördag kväll efter beskedet om att Joe Biden vann presidentvalet. USA:s demokrati har övervunnit en av de större prövningarna i modern tid.
DELAD GLÄDJE. Washington lördag kväll efter beskedet om att Joe Biden vann presidentvalet. USA:s demokrati har övervunnit en av de större prövningarna i modern tid.Foto:Jacquelyn Martin

Det är en seger för amerikansk demokrati och för den fria världen.

Donald Trump hann med en del bra saker. Det var inte fel att sänka skatter, stå upp för sitt lands handelsintressen mot Kina, sluta fredsavtal i Mellanöstern och tvinga Europa att ta eget ansvar för sitt försvar. USA:s ekonomi har varit bra, fattigdomen rekordlåg, andelen fattiga afroamerikaner är på historiskt låga nivåer och börsen har stigit till nya rekordnivåer.

Men hans presidentskap låg som en depression över västvärlden. Hans retorik, gränslöshet och attacker på det demokratiska samhällets institutioner omvandlade presidentämbetet till en fiende till den amerikanska demokratins fundament.

Som den fria världens starkaste ledare drog han demokratin i smutsen mitt framför ögonen på despoter som Putin, Xi Jinping och Erdogan. Det är ingen slump att de har tagit större utrymme under Trumps period. USA har dragit sig tillbaka från världen militärt men också psykologiskt. Att världens starkaste land var en av världens starkaste och finaste demokratier gav ett föredöme. Amerikansk politik har inspirerat partier i andra länder under hela efterkrigstiden. I svensk politik har USA varit en frisk källåder. Det tankeutbytet avbröts med Trump. Den demokratiska världen blev mindre, inåtvänd, osäker och rädd för sina egna väljare och för de nya sociala medier som tycktes välta gamla hierarkier.

Men USA höll. Maktdelningen satte gränser. Delstaterna värnade sin integritet, liksom domstolar och de fria medierna. USA som samhällsmodell hotades egentligen aldrig av presidenten, tvärtom visades gång på gång att den amerikanska demokratin fungerade. De svenska röster som under dessa fyra år uttalat den amerikanska demokratins undergång tillhör en flerhundraårig europeisk tradition av att döma ut amerikanernas mer folkliga och dynamiska samhällsmodell. De har alltid haft fel och de fick fel även denna gång.

Nu följer överklaganden till domstol. Det är naturligt när valresultaten är så jämna och sker i varje val. Hillary Clintons kampanj överklagade också. Det speciella nu är den förlorande presidentens karaktär och att han med sitt dramatiska sätt tar fasta på omräkningar. Men man ska inte låta sig förblindas av Trumps eftervalssorg. Vi vet hur han är.

Viktiga positiva tecken finns i hans politiska bas. Några större våldsamheter har inte utbrutit. Ledande republikanska senatorer, ledamöter i representanthuset och republikanska guvernörer har antingen varit tysta eller ganska ljumma inför Trumps inledande kampanj mot valresultatet. Några har öppet protesterat mot honom. Murdoch, som helst går med vinnaren, ser ut att ta sin hand ifrån honom. Fox News har gjort en rimlig valbevakning, ibland klart balanserad. New York Post, som varit en hejaklack i Trumps kampanj, satte rubriken ”It’s Joe time!” över hela söndagens förstasida. Tidningens ledare uppmanade Trump att ge upp ”valet-är-stulet-snacket”.

Man ska inte underskatta dynamiken nu. Det republikanska partiet hade stora och i vissa delstater oväntade framgångar. De gör klokt i att investera i en civiliserad maktväxling. Trump vill därtill vara omtyckt. Han har under hela sitt liv varit en oförsonlig kämpe men framför allt en opportunist. Om han inom de närmaste dagarna signalerar att han är en god förlorare kommer han att vinna stöd och öka möjligheterna att växla in sitt politiska kapital i nya möjligheter.

Joe Biden omges nu av ett jubel över hela USA. Scenerna från amerikanska städer påminner om Berlin 1989. En våg av sympati bär honom och den tycks gå djupare än till hans egen politiska bas. Han höll ett viktigt segertal natten till söndagen som indikerade att han förstår sitt mandat. Att han ska bli en president för alla amerikaner är något alla nyvalda presidenter säger. Men denna gång är ambitionen central och han tycks förstå det.

För att påbörja en läkning av USA efter Trump måste Biden helt avsluta Demokraternas olyckliga klassförakt för Trumpväljare. Han måste regera på en mittenagenda och gå den republikanska opinionen till mötes. Han måste avvisa sina aktivister och klippa med sin vänsterflank. På så sätt är de republikanska framgångarna en hjälp för honom.

Joe Biden är åldrande. Han har aldrig varit särskilt policydriven. Han kommer troligen att kringskäras av en republikanskt kontrollerad senat. Men det är till hans fördel. Den breda amerikanska allmänhet som förde honom till makten efterfrågar ingen vänstersväng.

Vid sidan av att återställa respekten för presidentämbetet är Bidens viktigaste uppgift att återföra USA till det internationella samarbetet. Han kommer att välkomnas varmt av européerna och i Nato-kretsen. Han måste hitta nya balanslägen i kärnvapenfrågan mot Ryssland och Kina. Och han måste ta ledarskap i klimatarbetet, det får absolut inte släppas till Peking.

Frånvaron av Trump ger honom omedelbart stort utrymme. Vi är alla att gratulera.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?