ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

I sak träffar Bloomberg rätt

  • KANDIDAT. Han brukade vara republikan, är ingen vidare debattör och håller rätt tråkiga tal. Men i sak träffar Michael Bloomberg för det mesta rätt. Foto: John Locher, John Locher, John Locher

LEDARE. Det finns en tumregel i amerikansk politik som undgår många: man avbryter inte en valkampanj för att det går dåligt, utan för att pengarna tar slut. Så länge man är likvid fortsätter man.

Michael Bloomberg, grundare av medieimperiet, New York-borgmästare 2002-2014 och demokratisk presidentkandidat sedan i söndags, är god för 50 miljarder dollar och beredd att lägga flera av dem på sin kampanj. Han har redan spenderat 34 miljoner dollar på en enda reklamfilm, mer än de andra 19 kandidaterna tillsammans. 

Det är en rätt snygg historia som fokuserar på grundstenarna i Bloombergs kampanj: klimatförändringarna (han vill hejda dem), vapenlagar (han vill skärpa dem), ekonomiska klyftor (han vill minska dem genom skattehöjningar för höginkomsttagare) och sjukvården (han vill reformera den men behålla privata försäkringar). Han placerar sig därmed i det demokratiska partiets mittfåra, intill Joe Biden, som tycker ungefär likadant men har mindre pengar. 

I sak träffar Bloomberg för det mesta rätt. Att lämna Parisavtalet var galenskap, liksom det eviga vapenvåldet. USA:s ekonomiska klyftor är ohållbara och omoraliska, oavsett ideologiskt perspektiv. Att socialisera sjukvården är och förblir politiskt självmord. 40 procent av demokratiska väljare beskriver sig som moderata eller konservativa, färre än 10 procent som socialister. Partiet vinner val i mitten, som Barack Obama nyligen påpekade. 

Det finns också flera saker som talar emot honom. Han är sent ute och kommer att stå över de viktiga primärvalen i Iowa och New Hampshire, som brukar sätta tonen för dem som kommer efter. Han brukade vara republikan, är ingen vidare debattör och håller rätt tråkiga tal. Och hans förmögenhet ligger honom rimligen till last i primärvalen, där motståndarna kommer att utmåla både honom och hans kampanj som symtom på en dysfunktionell ekonomi där resurser koncentreras till ett fåtal. 

Ställs han mot Trump är den stora frågan om han kan tilltala arbetsklassväljare i Michigan, Wisconsin och Pennsylvania, där amerikanska val numera avgörs. Etablissemangsfigurer som John Kerry och Mitt Romney gjorde det inte. Sägs det i alla fall. Fakta är att Romney vann fler röster i Wisconsin än Donald Trump. Trump slog Hillary Clinton ändå. Läxan? Räkna inte ut någon. Till och med miljardärer från Manhattan som tycker om att byta parti kan överraska.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer