Annons

I höst fick Sverige sitt Jimmie-moment

Den vanligaste förklaringsmodellen till att SD håller på att gå om S och bli största parti i höstens opinionsundersökningar är att debattens fokus på kriminalitet gynnar dem.

SNART STÖRST? Väljarna håller på att möblera om det politiska landskapet. De politiska riskerna med Januariöverenskommelsen har slagit in, en efter en.
SNART STÖRST? Väljarna håller på att möblera om det politiska landskapet. De politiska riskerna med Januariöverenskommelsen har slagit in, en efter en.Foto:Jack Mikrut

Enligt denna teori skulle S och M vinna på att i stället prata om sänkt skatt och fler händer i vården.

Tänk den tanken fullt ut. Tänk om höstens våldsdåd hade tabubelagts av de stora partierna, om Moderaternas Johan Forssell och Socialdemokraternas Morgan Johansson inte hade morrat om fler resurser och större befogenheter till polisen och om SD hade varit ensamt om att fördöma skjutningar, föreslå anonyma vittnen och fler övervakningskameror. Det vill säga om kriminalitetskrisen hade behandlats ungefär som migrationskrisen.

SD hade troligen inte varit mindre.

En annan lika aningslös som vanlig förklaring är att minskad politisk isolering av SD gör att fler väljare sympatiserar med partiet. Enligt denna tanke skulle man fortsätta de senaste tio årens isoleringsstrategi, trots att Reinfeldts MP-pakt efter valet 2010, Decemberöverenskommelsen efter valet 2014 och Januariöverenskommelsen efter valet 2018 och alla andra isoleringsstrategier i samtal, kommittéer och lunchmatsalar helt har misslyckats med att minska SD:s tillväxt.

Det kan ju vara så att väljarna tänker själva och inte är en skock får som föses runt av debatten. Och det kan ju vara så att SD i många väljares ögon ligger rätt i olika frågor. Stora delar av allmänheten har egna och negativa erfarenheter av de senaste tio årens migrationspolitik och vill ha en förändring. I traditionella stridsfrågor som rör välfärd och arbetsmarknad är SD ett mittenparti. Det är bara regeringsunderlägget Dagens Nyheter och en och annan stjärnögd centerpartist som uppfattar SD som ett hot mot välfärdsstaten. S däremot känner igen en dödligt farlig konkurrent som satsar på kommuner och sjukvård, låter bli att riva ner anställningsskyddet, håller uppe taket i a-kassan och hellre sänker skatten för vanligt folk än för höginkomsttagare. Det var där M låg när partiet nådde 30 procent och var jämnstora med S.

Och det kan ju också vara så att Januariöverenskommelsens grundsyfte, att stänga ute SD, effektivt har adlat Jimmie Åkesson till oppositionsledare. Det är en formidabel plattform att ha statsministern emot sig. Oppositionsledarrollen är stark i Sverige. Den tar syret i partiledardebatterna, inbjuder till kvällens nyhetssändningar och skapar en laddning som ökar intresset. Palme satte grundtonen under hela 1970-talet, trots borgerligt regeringsinnehav. Bildt satte tonen under hela 1980-talet, trots socialdemokratiskt regeringsinnehav. 2010-talet har varit Åkessons decennium.

På kommunal nivå finns två kända exempel där det etablerade partiet har behållit initiativet, självklart i Skåne. Staffanstorp och Landskrona är mycket olika. Staffanstorp är en stillsam villamatta från 1970-talet med gröna-vågare och barnfamiljer som inte har råd med villa i Malmö och Lund. Landskrona vilar vid sundet på fornstora dar av blytung industri, flankerad av Barsebäcksverket, allt nedlagt i en strukturkris som staden aldrig har hämtat sig från och som förvärrats av stor flyktinginvandring.

I Staffanstorp fick Moderaterna 42 procent i senaste valet och kommunalrådet Christian Sonesson tvekade inte ett ögonblick att sitta kvar med hjälp av SD som fick 11 procent. I Landskrona fick Liberalerna 34 procent och SD 19. Torkild Strandberg (L) fortsatte regera med SD-stöd och fortsätter att sätta upp kameror, hyra in väktare med polisiära befogenheter och förbjuda tiggeri. 

Om Sonesson och Strandberg hade gjort som på riksplanet och först gett bort makten till S och efter nästa mandatperiod gått ihop med S för att utestänga SD hade de dels gjort sig irrelevanta, dels gett SD rollen som motpol till S. Nu gjorde de lyckligtvis tvärtom och deras strategi har lyckats.

Centerpartiet är kanske förlorat men när resten av de borgerliga partierna är glasklara med att de tar makten även med SD:s stöd blir de maktpolitiskt relevanta. Fram tills dess bjuds väljarna på en gissningslek och finlir i riksdagen som ingen begriper. De partier som vill något annat än nuvarande S-MP-regering bör gå i tydlig och gemensam opposition. Där är makten.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?