Annons

Hur lönsamt får det bli att förmedla jobb?

LEDARE. På fredag redovisar Arbetsförmedlingen hur omställningen till en marknad  med privata aktörer ska gå till. Utformningen av regler kommer avgöra företagens intresse för att vara med.

Foto:Stina Stjernkvist/TT

Arbetsförmedlingen (AF) har i många år stått i centrum för politiska strider. Centerpartiet har velat lägga ned AF sedan 2012. I Januariavtalet kom så regeringen, C och L överens om att AF ska reformeras till att huvudsakligen sköta myndighetsutövning. Utkontrakteringen av arbetsmarknadsutbildningar fortsätter, och privata aktörer ska framöver sköta förmedlingen av arbeten i enlighet med LOV, lagen om valfrihet. 

Samtidigt genomgår AF radikala nedskärningar, antalet kontor ska halveras. På onsdagen drog arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i bromsen, och uppgav att nya pengar ska tillföras så att omställningen till ett renodlat myndighetsuppdrag (2021) kan ske under ordnade former. 

AF har, med driftkostnader på 8-9 miljarder kronor per år (exklusive åtgärder och a-kassa), varit ett dyrt sätt att bedriva arbetsmarknadspolitik. Därför är det bra att man gör förändringar. Frågan är vilken roll de privata aktörerna kan spela. De som är inne på arbetsmarknaden skaffar och byter jobb med hjälp av kontakter, rekommendationer eller jobbsajter på nätet. De som är utanför behöver ofta utbildning innan de är anställningsbara. Utmaningen är att få fram kvalitativa, relevanta utbildningar.

På fredag ska AF, på uppdrag av regeringen, redovisa hur omställningen ska gå till, och därmed ge en vink om hur villkoren kommer se ut för företagen. De ska föreslå hur krav på och kontroll av leverantörer kan utformas i det nya systemet, hur ersättningsmodellerna ska utformas och hur samarbetet mellan olika aktörer ska byggas upp.

Men för att företag ska kunna fatta beslut om huruvida de vill vara med krävs förståelse för hur en fungerande marknad skapas. Det gäller exempelvis ersättningen. Hittills har C uppgett att ersättning ska utgå när den arbetslösa varit ”varaktigt i jobb en längre tid”, men hur ska företagen klara sig innan de får betalt? Långa betaltider pekar mot att ett fåtal, redan etablerade aktörer, som personaluthyrningsföretag, kommer dominera. Risken är då att konkurrensen blir närmast obefintlig, framför allt i mindre kommuner. Eftersom regeringen även föreslår att kommuner ska kunna vara arbetsförmedlare är det viktigt att villkoren blir likvärdiga. Det kommer avgöra hur många företag som är intresserade, och om det blir någon marknad.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?