Hur kan C och L tillåta hetsen mot friskolor?

LEDARE. Socialdemokraterna har satt i gång en ny kampanj mot friskolor, vilket märks tydligt på sociala medier, exempelvis på Magdalena Anderssons Facebooksida. 

LIVETS LOTT. Magdalena Andersson och Anna Ekström, två socialdemokratiska makthavare som tycks vilja begränsa valfriheten i skolvalet.
LIVETS LOTT. Magdalena Andersson och Anna Ekström, två socialdemokratiska makthavare som tycks vilja begränsa valfriheten i skolvalet.Foto:Claudio Bresciani

Det som är förevändningen är den statliga utredning som kom i våras och som leddes av Björn Åstrand. Uppdraget fick han före valet 2018. Det är därmed en rest från det gamla politiska landskapet, i likhet med den jämlikhetsutredning av Per Molander som presenterades i somras. 

Utredningens förslag är att skolvalet ska vara obligatoriskt och gemensamt organiserat, och att lottning ska kunna avgöra i sista hand. Utredningen föreslår också att friskolor ska få lägre skolpeng än de kommunala. 

Utgångspunkten och uppdraget för utredningen var ”likvärdighet”, ett centralt skolpolitiskt begrepp. Alla ska ha lika möjligheter i det svenska utbildningssystemet. Utredningens perspektiv är att det är eleverna (och deras bakgrund) som är problemet, något som borde diskuteras mer, eftersom förslagen präglas av idén att det är eleverna som ska flytta på sig för att åstadkomma likvärdighet. 

Den här utredningen borde inte vara någon stor sak. Det händer då och då att en utredning landar i en annan politisk miljö än den startade ifrån. I de lägena brukar regeringen artigt ta emot utredningens resultat och sedan blir det inget av förslagen eftersom de saknar stöd i det nya politiska landskapet. 

Men i det här fallet fick utredningen det finaste mottagandet, med utredaren och utbildningsminister Anna Ekström på gemensam presskonferens. Och Anna Ekström kommenterade utredningen på detta anmärkningsvärda sätt, citerat av DN: ”Föräldrar har ett intresse av att deras barn går i den bästa skolan. Men också för att de växer upp i ett samhälle som håller ihop.” Med andra ord ska föräldrar som får sitt skolval bortlottat ändå vara nöjda med att deras barn får uppgiften att jämna ut skolresultaten i en sämre skola. 

Skolpolitiken är en del av januariavtalet. Där finns tydliga skrivningar om valfrihet och om vikten av mångfald av aktörer inom välfärden samt goda villkor för enskilt drivna verksamheter. Det finns också ett ställningstagande mot vinstbegränsningar. Beträffande likvärdig skola ska det införas centralt rättade nationella prov, professionsprogram för lärare och rektorer samt fler karriärtjänster i utanförskapsområden. Och i övrigt finns utförliga formuleringar om reformerad lärarutbildning, betygssystem, stärkt särskola och stöd för nyanlända. Mitt i en av januaripunkterna står det att ”inkluderingstanken har gått för långt”, att de som behöver stöd ska få det i en mindre undervisningsgrupp.

Ingenstans står det att elever ska spela rollen av integrationsverktyg. 

Socialdemokraterna har i decennier kampanjat mot valfrihet men samtidigt inte återställt en enda valfrihetsreform som nått ut till folket. När S återtog makten 1994 och till att börja med styrde i en majoritet med Vänsterpartiet avstod S från att backa tillbaka den nya friskolereformen. Även andra avregleringar fick vara kvar. I vårdsammanhang har S vid några tillfällen aktualiserat en ”stopplag” som ska hindra privata vårdgivare från att ta emot försäkringsbetalda patienter – en lag som ser kraftfull ut men som inte förändrade särskilt mycket. Hård vänsterretorik, alltså, för att tillfredsställa delar av rörelsen och stor försiktighet med att röra valfrihetsreformer eftersom man vet att de uppskattas av medborgarna.

Förra mandatperioden ville S ha en vinstbegränsning för välfärdsföretag. Den byggde på Ilmar Reepalus förslag, svårt kritiserat i debatten och utdömt av Lagrådet. Propositionen avslogs i riksdagen i juni 2018 eftersom en bred majoritet av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna röstade nej. Regeringen lade fram förslaget fast det var uppenbart att det skulle falla. Uppenbarligen ansåg sig S behöva detta i valrörelsen, men partiet gjorde sitt sämsta valresultat genom tiderna.

Ett förslag om lottning kommer att falla i riksdagen. Det strider mot januariavtalet och mot majoritetens vilja. Men varför ska C och L slå sig till ro med det? Varför protesterar de inte mot Socialdemokraternas kampanj?


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från NexansAnnons

Nexans - en lokal kabelleverantör med globala 5G-lösningar

Behovet av stabila kommunikationslösningar ökar kontinuerligt, inte minst under den rådande pandemin. När nu 5G börjar ta mer plats på marknaden ställs allt större krav på en pålitlig, underliggande infrastruktur som är anpassad för att klara de ändrade förutsättningarna. 

– Eftersom vi är en komplett leverantör av infrastrukturlösningar inom både telekom och energiförsörjning kan vi tillgodose alla behov av kabelsystem till 5G. Vi ser det som en intressant och spännande utmaning, säger Peter Elisson, Technical Manager, Telecom Systems vid Nexans. 

Globala Nexans har varit en ledande aktör inom kabellösningar i över 120 år. Idag är företaget noterat på Parisbörsen och har nära 26 000 anställda. I Grimsås, söder om Borås, där Nexans har sin tillverkning finns även lokala produktchefer, teknikexperter, eget logistikcentrum samt testning i eget laboratorium.

– I Grimsås producerar vi allt från installationskablar och kraftkablar till telekopparkablar, optiska fiberkablar och lösningar till fordonsindustrin, såväl som olika komponenter, på ett sätt som passar våra nordiska förhållanden. Att ha allt samlat på samma ställe gynnar produktutvecklingen. Vi är alltså lokala på marknaden, men har styrkan i att vara en internationell koncern – en global expert, nära, fortsätter Peter.

Enkel hantering och högsta driftsäkerhet

För Nexans är steget mot 5G en naturlig utveckling, men Jean-Jacques Sage, Product Marketing & Innovation Director, Telecom Systems, berättar att övergången inte är lika självklar inom alla branscher. Utrullningen av 5G är fortfarande i ett tidigt stadie i Europa, vilket också stämmer i Sverige. Det vi vet är kraven på stabilitet och pålitlighet i nätverket kommer att vara väldigt viktigt, vilket är tydligt i den standard som finns framtagen för 5G. 

– Detta är ett nätverk med enormt många applikationer, såväl för konsumenter som inom industrin och för nya innovationer. Utan ett driftsäkert nätverk ökar risken för störningar och avbrott. Därför arbetar vi dels med att göra våra kabelsystem robusta nog att klara det nordiska klimatet, och dels med att utforma våra produkter på ett så enkelt och användarvänligt sätt som möjligt; det ska vara lätt att göra rätt även första gången. Därutöver utvecklar vi IoT-lösningar som hjälper operatörerna att bättre hantera den fysiska infrastrukturen, genom att övervaka och förvalta nätverket.

Tre marknadssegment

Ännu är det dock mycket som måste hamna på plats innan 5G kan rullas ut på allvar. Upplägget kan delas upp i tre huvudsakliga marknadssegment, var och ett med sin egen dynamik. 

– Makrocell-segmentet inkluderar framförallt mobilnätverket och kräver traditionella antenner med stora täckningsområden. Mikrocell omfattar istället mindre millimetervågantenner som installeras och nyttjas inom exempelvis en stad. Det tredje segmentet är ”inomhustäckning” – det är svårt att penetrera nyare hus med nätverkssignaler och därför kommer det att krävas nya innovationer inom området. Allt tyder på att det är Makrocell-segmentet som kommer att expandera först, fortsätter Jean-Jacques. 

Kontinuerlig utveckling och innovation

5G är i förlängningen en samling av lösningar inom datacenter, energi, fiber, koppar och IP. Oerhört få företag har kompetensen att hantera alla dessa aspekter, men Nexans har redan utvecklat produkter som passar de system som dessa nya applikationer bygger på. 

– Som en av Sveriges största kabeltillverkare har vi en lokal bredd likt få andra i branschen, men vi vill alltid utvecklas och bli bättre, inte minst gällande vårt arbete inom 5G. Nästan dagligen hittar vi nya tillämpningar och innovationer som vi testar både internt och i samverkan med våra distributörer och slutkunder. Sedan modifierar och skräddarsyr vi lösningarna baserat på erfarenheter och feedback, för att till sist kunna inkludera dem i vårt erbjudande, säger Oliver Orre Imgård, KAM Sales, Telecom Systems.

Hållbarhet – snarare mindset än enstaka mål

Nexans inställning till sitt hållbarhetsarbete är att det ska vara mer än bara ett affärsmål: Det ska fungera som ett mindset för alla som arbetar med och inom företaget. Med tanke på Nexans framstående marknadsposition har man höga krav på sitt eget hållbarhetsarbete och värnar stort om sina fyra hållbarhetsområden: Products, Partners, People och Planet.

– Några exempel är att vi optimerar våra transporter, kontinuerligt utvecklar leverantörskedjan och att vi tillverkar våra produkter med en livslängd som ofta överlever både byggnader och tjänster. Vi har också en egen återvinningsanläggning och strävar kontinuerligt mot att hitta än mer hållbara lösningar när vi utvecklar både produkter och processer. Det är en väldigt spännande utveckling, avslutar Peter. 

Kontakta Nexans här

Mer från Nexans

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nexans och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?