1515

Hultqvist bör vara redo för ett fast förhållande

Amfibieregementet i Berga visar den nakna sanningen denna onsdag i slutet av oktober.

NATO. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg var på onsdagen på besök på Berga örlogsbas tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist och hans finska motsvarighet Antti Kaikkonen. Besöket var en del i ländernas nära partnerskap med Nato.
NATO. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg var på onsdagen på besök på Berga örlogsbas tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist och hans finska motsvarighet Antti Kaikkonen. Besöket var en del i ländernas nära partnerskap med Nato.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Ett envist, tätt regn och den vanliga vinden från väst klär in hela skärgården i en dyster och grå höstskrud. 

”Typiskt svenskt väder”, som Nato-chefen Jens Stoltenberg kallade det under en pressträff med de svenska och finska försvarsministrarna.

Delegationen hade tidigare under dagen varit ute till sjöss ombord på underhållsfartyget HMS Karlskrona för att följa Swenex-21, den pågående svensk-finska marinövningen. 

Totalt deltar 2200 personer, 25 större svenska stridsfartyg samt ett antal helikoptrar och stridsflygplan. Kustbevakningen är också med på ett hörn i totalförsvarets anda. Detsamma gäller den finska marinen. 

Syftet med övningen är att tillsammans med andra utveckla förmågan att skydda sjöfarten och att försvara Sveriges kuster.

Formuleringen ”tillsammans med andra” känns igen från Sveriges övergripande försvarsstrategi. Den går ut på att stärka den nationella militära förmågan och fördjupa de internationella försvarssamarbetena, vilket Peter Hultqvist upprepade på sin unika Borlänge-engelska under pressträffen.

I praktiken innebär försvarsstrategin att Sverige vid ett fientligt angrepp ska kunna hålla ut till dess att hjälp utifrån anländer.

Det är dock mer oklart varifrån denna hjälp ska komma, med tanke på att vi inte är med i Nato och därmed saknar traktatstadgade försvarsgarantier. 

Regeringens plan tycks vara att vår ”solidariska säkerhetspolitik” ska smitta av sig på våra samarbetsländer och deras goda vilja. Vi hoppas att de känner solidaritet tillbaka.

Mot den bakgrunden är det inte konstigt att Hultqvist vill sprida riskerna, sprida solidaritetstanken till fler. 

Under hans tid som försvarsminister har det skett en kraftig tillväxt av Sveriges försvarssamarbeten. Listan över dagens multilaterala, trilaterala och bilaterala samarbeten är förbluffande lång, och överlappar på en rad håll. 

Vi har enskilda avtal med de baltiska staterna, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, USA, Polen, Norge, Danmark och Finland, men även ett fördjupat operativt försvarssamarbete med Finland och Norge, och ett nordiskt samarbete inom ramen för Nordefco. 

Vi har också en trilateral avsiktsförklaring om fördjupat samarbete med Finland och USA. Förutom försvarssamarbetet inom EU och det långtgående partnerskapet med Nato är Sverige också en del av E12, ett franskt initiativ för krishanteringsinsatser, FNC för europeisk förmågeutveckling, JEF som leds av Storbritannien och det försvarspolitiska forumet Norra gruppen, som också leds av britterna.

Hade det inte varit lättare att gå med i Nato, kan man undra. Då hade vi ju dessutom haft något att säga till om i försvarsalliansens beslutsprocesser, som i hög grad spelar roll för Europas säkerhet, och därmed indirekt för Sverige.

Jens Stoltenberg håller säkert med. 

Även för en norrman med förståelse för den nordiska geopolitiken lär det finnas gränser för hur länge ett partnerland kan tillåtas plocka russinen ur Nato-kakan utan att vara beredd att betala priset.

Under pressträffen fick han en direkt fråga om huruvida Nato skulle komma till Sveriges undsättning om vi blev utsatta för en attack. 

Iförd mörkblått regnställ konstaterade norrmannen krasst att Natos kollektiva försvarsförpliktelser inte gäller för länder utanför alliansen, oavsett hur nära partnerländer de är.

Självklart kan man hålla med Hultqvist om att det finns fördelar med att stå utanför Nato, och att ingå i mindre konstellationer som Sverige gör. 

Till skillnad från byråkratiska kolosser som EU och Nato är möjligheterna att fatta snabba beslut större, och därmed chansen att få saker gjorda med kort varsel.

Men utanförskapets fördelar överväger knappast nackdelarna. Förutom bristen på försvarsgarantier kräver Sveriges samarbetspussel en hel del handpåläggning, inte minst från jurister som ska reda ut vad som egentligen innefattas av alla samarbeten, eller från landets få men tappra försvarsmaktsanställda som ska fylla dem med innehåll.

Dessutom är det troligt att motparterna i dessa samarbeten ställer motkrav. 

Hade vi exempelvis stannat kvar i den fransk-ledda Task Force Takuba-insatsen i Mali om det inte hade varit just Paris som frågat?

Den rödgröna regeringen säger sig prioritera förutsägbarhet i sin säkerhetspolitik. Men hur förutsägbart är det egentligen att ständigt vara beroende av våra samarbetsländer och deras välvilja?


Innehåll från ImpactfondenAnnons

Här är fonden som ger investerare en möjlighet att finansiera omställningen till hållbarhet

Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden och Marko Rado, assisterande fondförvaltare.
Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden och Marko Rado, assisterande fondförvaltare.

FN:s klimatpanel pekar tydligt på ett brådskande behov av att ställa om till långsiktig hållbarhet och begränsa den globala uppvärmningen. 

Nu lanseras Impactfonden – en högräntefond – som finansierar utvalda företags önskan att bedriva hållbara verksamheter och projekt.

Läs mer om Impactfonden 

Idag arbetar många företag aktivt med hållbarhet, men det räcker inte. Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden, menar att en viktig väg framåt är att öka finansieringen av hållbara projekt och verksamheter – men minska den för fossilindustrin och kravställa den för byggindustrin. 

– Byggindustrin står för cirka 38 procent av globala koldioxidutsläpp. Att via kravställd finansiering hjälpa de bolag som vill förändra detta och agera hållbart är centralt för fonden – även om det bara blir som en droppe i havet, säger han.

Hållbara obligationer ska finansiera projekt och verksamheter med positiv påverkan på miljö och samhälle och i förlängningen även klimatet. 

– Fonden investerar i företag med långsiktiga och ansvarsfulla ägare som vill vara med att driva på en hållbar utveckling, säger Magnus. 

Sker via obligationslån

Fonden följer de FN-stödda PRI-riktlinjerna och beaktar de 17 Globala Hållbarhetsmålen varav en utvald grupp av dessa som hållbara samhällen och energi, jämlikhet och välbefinnande premieras. Alla investeringar följer praxis för ESG. 

– Investeringarna sker via obligationslån till stora och företrädelsevis börsnoterade företag, där kapitalet ska användas i hållbara projekt och verksamheter. Följer företagen inte lånevillkoren ska lånen återbetalas eller innehaven avyttras, säger Marko Rado, assisterande fondförvaltare. 

Marko berättar att fonden handlas på alla fondplattformar och via PAM Capital som är det förvaltande bolaget. Fonden har relativt fria placeringsregler gällande ratingbetyg men inte avseende företagens ambitioner att bidra till hållbarhet! 

– Impactfonden är öppen för alla som söker ett hållbart investeringsalternativ där avsikten är att göra investeringar för framtiden, avslutar han.

Läs mer om PAM Capital   

Historiskt förvaltningsresultat är ingen garanti för framtida avkastning och de pengar som investeras i fonden - efter att investerare tagit del av fondbestämmelserna - kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka investerat kapital.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Impactfonden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?