ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Huawei avslöjar den kinesiska modellen

  • I BLÅSVÄDER. Kinas telekomjätte Huawei har fått motvind. USA med flera misstänker att Kina använder mobilsystemen för att spionera. Foto: Andy Wong

I snart tio år har telekomjätten Huawei framstått som ett av de främsta bevisen för att Kina kan ta sig hela vägen till västerländsk standard, välstånd och globalt inflytande. Trots att det kinesiska bolaget tog sina första försiktiga steg på den internationella marknaden så sent som 1997 har det ryckt åt sig världsledarskapet inom mobilsystem från 143-åriga Ericsson. 

Nu satsar det på att behålla ledarskapet även i nästa systemgeneration, den femte. Det är inte vilken teknik som helst, utan grunden för visionerna om ett nytt supereffektivt samhälle där maskiner sköter ruljansen av allt, från självkörande bilar till supersnåla energisystem. 

Det har krävts omfattande internationellt samarbete för att utveckla systemen. 33 av Huaweis 92 huvudleverantörer är amerikanska medan USA-företaget Qualcomm, som gör halvledare för telekommunikation, får många av sina leveranser från Asien. 

Globalt och avancerat så det förslår, alltså. Huaweis framgång har fått allt fler att tro att det finns ett alternativ när det gäller att driva stora, högteknologiska företag, ett som kanske till och med är bättre än det demokratiska. Att centralstyrning leder till ordning och reda, bättre arbetsmoral och långsiktighet. Det västerländska näringslivets självförtroende har sviktat. 

Därför tycker nog många att de senaste månadernas många bakslag för Huawei känns som en skön revansch. Handelskriget, portandet av Huawei på alltfler marknader och arresteringen av bolagets finansdirektör, grundaren Ren Zhengfeis dotter, illustrerar tydligt att det inte alls är lättare att driva globalt kunskapsföretagande i en diktatur, tvärtom. Att äganderätt, transparens, öppenhet och förtroende, allt det som västerländska företag numera predikar, faktiskt spelar roll.

Ren Zhengfei bedyrar att Huawei inte spionerar eller går andra ärenden åt den kinesiska militären. Men Kinas slutenhet och auktoritära styre gör det svårt att tro honom. Äganderätten är inte säkrad, rättsystemet godtyckligt och kulturen präglad av landets totalitära historia. Jack Ma, entreprenören bakom internetjätten Alibaba, sade sig nyligen vara beredd att överlämna bolaget i statens händer när helst så krävdes. 

Säkert är det själva storleken på det kinesiska undret som fått så många att överse med de kinesiska storföretagens komplicerade politiska förutsättningar. Företagsledare och politiker har bländats och frestats, först av pengarna som gått att spara på billiga underleveranser, därefter av den exploderande köpkraften hos 1,4 miljarder konsumenter. 

När sedan Kina lagt in en ännu högre växel för att bli fullvärdig konkurrent till de stora globala kunskapsföretagen har respekten vuxit ytterligare. Regeringens långsiktighet, den enorma floden av nybakade ingenjörer ­­– framgången har verkat given. 

Huaweis ägare räknar nog med att den kinesiska regeringen kommer överens med amerikanerna och att hans dotter Meng Wanzhou går fri från anklagelserna om sanktionsbrott i Iran. Både Kinas president Xi Jinping och Donald Trump har anledning att ge efter. Huawei är en av Kinas största och viktigaste globala spjutspetssatsningar. Amerikanerna har intresse av att de globala leverantörskedjorna löper utan friktion. 

Men oavsett hur det går har förtroendet för Kinas tekniksatsning fått sig en allvarlig törn. Nya inblickar i företagskulturen i samband med de senaste turerna bidrar. Ren Zhengfei sägs styra med järnhand och systematiskt kritisera underordnade inför andra. Han har tvingat höga chefer att bedriva offentlig självkritik, en metod från Kinas totalitära förflutna. Ledarstilen sägs vara typisk för honom och många andra i hans generation, märkt av militär disciplin. Utländsk personal stannar ofta på Huawei mindre än ett år. 

På Ericsson och andra teknikföretag i demokratiska länder kan ingenjörer och ledning åter sträcka lite på ryggen och glädjas åt att ett fritt och öppet samtalsklimat lönar sig. Den auktoritäre kan snabbt kopiera andras landvinningar men får svårare när det handlar om att hitta nya vägar.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies