Annons

Hon får inte kväva den blågula kapitalismen

Den här hösten testas finansminister Magdalena Anderssons ekonomiska insikter och politiska handlag på allvar. 

Foto:Amanda Lindgren

Startskottet gick med torsdagens presentation av den ekonomiska prognos som budgeten kommer att bygga på. 100 miljarder är vikta för nya jobb, välfärd och klimatomställning, en väldig summa som måste få fart på återhämtningen. Men om hon ska lyckas gjuta nytt mod i näringslivet krävs mer än pengar. 

Pandemin innebar att räntepolitiken till sist inte tycks räcka till när det gäller att klara kriser. De senaste veckorna har näringslivet signalerat att det inte heller fungerar med bara ekonomiska stöd. Återstår politiska åtgärder som gynnar inte bara välfärden utan även det privata näringslivet. Annars kan vi stå inför ett historiskt skifte när det gäller riskvillighet och tillväxt. 

I snart 30 år har världens näringsliv drivit ständigt slimmare balansräkningar, högre avkastning och kursvård. Pengar som förr låg och skvalpade på banken, i dåligt prissatta tillgångar eller långsamma betalningar har satsats i spännande projekt och på arbetsvilliga människor. Det ökade risktagandet har lyft hundratals miljoner ur fattigdom, lett till makalöst samarbetande och teknisk utveckling. Sverige, med lång tradition inom export och stort intresse för digital teknik, har kunnat rida högre än de flesta på vågen. 

Varje gång det globala risktagandet gått för långt har centralbankerna ryckt ut till stöd. Räntan har sänkts och stödköp gjorts. ”Whatever it takes”, som förre ECB-chefen Mario Draghi sade. Penningpolitiken har framstått som en kostnadsfri försäkring. 

Tills nu. När pandemin slog till räckte det inte längre med penningpolitik, trots större stimulanser än någonsin. Politikerna tvingades betala ut akuta krisstöd.

Nu står det klart att de flesta företag inte längre vill ha pengarna. Reglerna har varit krångliga och ägare och chefer oroar sig för att de stora stödåtgärderna kommer att leda till skattehöjningar och centralstyrning. De vill se politiska reformer som gynnar näringslivet, till exempel skattestopp och nya regler på arbetsmarknaden.

Men det hörs också helt nya tongångar, om starkare balansräkningar och finansiell uthållighet, det vill säga lägre riskvillighet. Jan Moström, vd för LKAB, konstaterade i Di (26/8) att starka egna finanser är en hållbarhetsfråga. Eftersom metallpriserna svängt extremt kraftigt under 2000-talet innebär det, enligt honom, att gruvbolaget ständigt måste stå redo att tappa halva omsättningen. Andra branscher är mindre känsliga. Men uttalandet stärker intrycket att näringslivet håller på att bli försiktigare. 

Hur bekymmersamt läget är går ännu inte att avgöra. Det globala konjunkturläget är fortsatt osäkert. På kort sikt beror det mesta på smittspridningen, på längre på den politiska utvecklingen i Kina och USA. 

Att döma av aktiemarknaden är allt frid och fröjd. På derivatmarknader anas dock mörkare stämningar. I USA söker somliga skydd mot både inflation och deflation. Det vill säga att de inte kan avgöra om de stora stöden kommer att sätta fart på priser och inflation och därmed räntor, eller om pandemin kommer att trycka ned priser lång tid framöver och leda till deflation och sämre tider.

Starkare balansräkningar behöver inte vara till nackdel, inte om pengarna satsas på långsiktigt intressanta projekt. Men om det handlar om växande rädsla är det inget gott tecken. Ju större eget kapital desto högre vinst krävs för nå samma lönsamhet. 

Magdalena Andersson har ett svårt politiskt läge. Inom partiet har pandemin lett till ökat fokus på klyftor och drömmar om gammaldags vänsterpolitik. Igår stod det klart att Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin avgår. Hon sägs ha varit ovanligt samarbetsvillig. Regeringspartierna är redan oeniga i flera viktiga frågor. Samarbetspartierna vill profilera sig. Liberalerna har krävt omfattande skattesänkningar på jobb och företagande. 

Att balansera alla dessa politiska viljor och samtidigt återge näringslivet hoppet är verkligen en historisk utmaning.

 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från BixiaAnnons

Gör ett hållbart elval

En bättre framtid kan bara skapas genom handling. På elbolaget Bixia arbetar man sedan länge aktivt med omställningen mot ett förnybart energisystem. Att arbeta med hållbar utveckling är en naturlig del i Bixias verksamhet och en stark drivkraft i det dagliga jobbet. 

Bixias hela affärsmodell handlar om att tillföra mer förnybar el till systemet, elen säljer de sedan vidare till sina kunder. Idag är Bixia det elbolag i Norden som köper in störst andel förnybar el från små lokala producenter av sol, vind och vattenkraft. Idag levererar elbolaget 100 procent förnybar el till alla privatkunder och har som målsättning att från och med år 2022 leverera 100 procent förnybar el även till företagskunder. Det är tack vare Bixias lokala producenter som detta är möjligt.

Bixias hjältar

— Våra producenter är våra hjältar. Många gånger är det en bonde som har valt att sätta upp ett vindkraftverk eller solpaneler och sedan säljer sin överskottsel genom oss. När kunderna sedan köper närproducerad el ser vi till att producenterna får lite bättre betalt så att de kan investera i ännu mer förnybar produktion. Det innebär att vår affär bidrar till mer förnybar el i systemet, säger Pär Kaller, vd Bixia.

— Det är tyvärr få personer som känner till vilken betydelse valet av el har för vårt klimat. Bara genom att aktivt välja förnybar el kan man som privatperson minska sitt koldioxidutsläpp med lika mycket som det tar att åka bensindriven bil en tur och returresa till Kapstaden. Dessutom är det ett enkelt val, som inte kräver att man ändrar sina vanor eller avstår från något.

Välj förnybar el för ditt företag

Idag förväntas att företag ska minska sin klimatpåverkan samtidigt som det ställs krav på öppen och ärlig dialog med kunden. Därför är Bixia extra stolta över att ha blivit godkända som ett schysst elhandelsbolag. Certifieringen ger kunderna en bekräftelse på att de gjort ett extra bra val och innebär att Bixia som elhandlare uppfyller 17 kundlöften för att kunderna ska känna sig trygga i sitt val av elbolag. För Bixia är det viktigt att valet av förnybar el känns både lätt och rätt.

Läs mer på bixia.se/foretag 

Mer från Bixia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bixia och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?