1515

Hon får inte kväva den blågula kapitalismen

Den här hösten testas finansminister Magdalena Anderssons ekonomiska insikter och politiska handlag på allvar. 

Foto:Amanda Lindgren

Startskottet gick med torsdagens presentation av den ekonomiska prognos som budgeten kommer att bygga på. 100 miljarder är vikta för nya jobb, välfärd och klimatomställning, en väldig summa som måste få fart på återhämtningen. Men om hon ska lyckas gjuta nytt mod i näringslivet krävs mer än pengar. 

Pandemin innebar att räntepolitiken till sist inte tycks räcka till när det gäller att klara kriser. De senaste veckorna har näringslivet signalerat att det inte heller fungerar med bara ekonomiska stöd. Återstår politiska åtgärder som gynnar inte bara välfärden utan även det privata näringslivet. Annars kan vi stå inför ett historiskt skifte när det gäller riskvillighet och tillväxt. 

I snart 30 år har världens näringsliv drivit ständigt slimmare balansräkningar, högre avkastning och kursvård. Pengar som förr låg och skvalpade på banken, i dåligt prissatta tillgångar eller långsamma betalningar har satsats i spännande projekt och på arbetsvilliga människor. Det ökade risktagandet har lyft hundratals miljoner ur fattigdom, lett till makalöst samarbetande och teknisk utveckling. Sverige, med lång tradition inom export och stort intresse för digital teknik, har kunnat rida högre än de flesta på vågen. 

Varje gång det globala risktagandet gått för långt har centralbankerna ryckt ut till stöd. Räntan har sänkts och stödköp gjorts. ”Whatever it takes”, som förre ECB-chefen Mario Draghi sade. Penningpolitiken har framstått som en kostnadsfri försäkring. 

Tills nu. När pandemin slog till räckte det inte längre med penningpolitik, trots större stimulanser än någonsin. Politikerna tvingades betala ut akuta krisstöd.

Nu står det klart att de flesta företag inte längre vill ha pengarna. Reglerna har varit krångliga och ägare och chefer oroar sig för att de stora stödåtgärderna kommer att leda till skattehöjningar och centralstyrning. De vill se politiska reformer som gynnar näringslivet, till exempel skattestopp och nya regler på arbetsmarknaden.

Men det hörs också helt nya tongångar, om starkare balansräkningar och finansiell uthållighet, det vill säga lägre riskvillighet. Jan Moström, vd för LKAB, konstaterade i Di (26/8) att starka egna finanser är en hållbarhetsfråga. Eftersom metallpriserna svängt extremt kraftigt under 2000-talet innebär det, enligt honom, att gruvbolaget ständigt måste stå redo att tappa halva omsättningen. Andra branscher är mindre känsliga. Men uttalandet stärker intrycket att näringslivet håller på att bli försiktigare. 

Hur bekymmersamt läget är går ännu inte att avgöra. Det globala konjunkturläget är fortsatt osäkert. På kort sikt beror det mesta på smittspridningen, på längre på den politiska utvecklingen i Kina och USA. 

Att döma av aktiemarknaden är allt frid och fröjd. På derivatmarknader anas dock mörkare stämningar. I USA söker somliga skydd mot både inflation och deflation. Det vill säga att de inte kan avgöra om de stora stöden kommer att sätta fart på priser och inflation och därmed räntor, eller om pandemin kommer att trycka ned priser lång tid framöver och leda till deflation och sämre tider.

Starkare balansräkningar behöver inte vara till nackdel, inte om pengarna satsas på långsiktigt intressanta projekt. Men om det handlar om växande rädsla är det inget gott tecken. Ju större eget kapital desto högre vinst krävs för nå samma lönsamhet. 

Magdalena Andersson har ett svårt politiskt läge. Inom partiet har pandemin lett till ökat fokus på klyftor och drömmar om gammaldags vänsterpolitik. Igår stod det klart att Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin avgår. Hon sägs ha varit ovanligt samarbetsvillig. Regeringspartierna är redan oeniga i flera viktiga frågor. Samarbetspartierna vill profilera sig. Liberalerna har krävt omfattande skattesänkningar på jobb och företagande. 

Att balansera alla dessa politiska viljor och samtidigt återge näringslivet hoppet är verkligen en historisk utmaning.

 


Innehåll från EurocardAnnons

Därför är papperskvitton en säkerhetsrisk

Mads Moesgaard, Nordic business manager på Eurocard.
Mads Moesgaard, Nordic business manager på Eurocard.

Papperskvitton som förstörs, försvinner eller har för dålig kvalité är ett vanligt problem hos många företag. Hos vissa företag saknas upp till vart femte papperskvitto i utläggsrapporterna, visar en ny studie.

Läs hela studien här 

Eurocard har genomfört en studie som kartlägger kvittohanteringen i 235 nordiska organisationer. Den konstaterar att många företag upplever att deras hantering av papperskvitton ökar risken för bedrägeri och skapar problem för dem att efterleva lagar och regler.

– Anställda tappar bort kvitton, skickar in fel kvitton, eller så är papperskvittona så illa tilltygade att det är omöjligt för finansavdelningen att koppla dem till det aktuella köpet, säger Mads Moesgaard, Nordic business manager på Eurocard.

Risk för bedrägeri

En del företag uppger att uppemot vart femte kvitto saknas i de utläggsrapporter som medarbetarna skickar in för godkännande. Och bland de företag som huvudsakligen använder sig av papperskvitton tycker endast cirka en fjärdedel att de har tillräckligt bra processer för att förhindra bedrägeri.

– Kvittohantering är till stor del en förtroendefråga mellan arbetsgivaren och den anställde, där kvittot är beviset på att utlägget har skett. Samtidigt är många finansavdelningar hårt belastade, med ett stort antal kvitton att hantera. Om det då finns fel i flera utläggsrapporter så ökar förstås risken för misstag, samtidigt som handläggningstiden per kvitto blir längre, säger Mads Moesgaard.

Digitalisering är lösningen

Studien framhåller också att dessa problem är betydligt ovanligare hos företag som har digitaliserat sin kvittohantering. Och det behövs inga stora för insatser för att få en positiv effekt.

– En app med en inbyggd ”receipt capture function” där den enskilde korthållaren enkelt kan ”fånga upp” kvittot i mobilen och fotografera det, reducerar risken att kvitton försvinner. Om kvittot dessutom kan matchas med rätt transaktion i appen, blir det mycket enklare att följa upp köpet.

Företag som går ännu längre i sin digitalisering och använder direkta digitala kvitton kan i stort sett eliminera alla fel relaterade till kvittohantering.

– Med direkta digitala kvitton – som innebär att ett digitalt kvitto skickas direkt från handlaren till kundens mobiltelefon, där det matchas med rätt transaktion och sedan vidare till företagets utläggshanteringssystem – är det i stort sett omöjligt att kvitton försvinner eller förstörs innan de ska godkännas, säger Mads Moesgaard.

Hos Eurocard är direkta digitala kvitton en del av lösningen Smarta kvitton.

Minska risken för misstag. Läs mer om Eurocards lösning Smarta kvitton 

 

 

Mer från Eurocard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Eurocard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?