ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Höjda miljöskatter räddar inte miljön

  • Foto: Bertil Ericson / TT
  • SKATTEHÖJARE. På måndagen presenterade de miljöpartistiska statsråden Isabella Lövin och Per Bolund delar av vårbudgeten. 1,8 miljarder kronor till statliga myndigheter och subventioner ska delfinansieras med höjda miljöskatter. Foto: Stina Stjernkvist/TT

LEDARE. I vårbudgeten på onsdag kommer flera miljöskatter att höjas. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin och finansmarknadsminister Per Bolund meddelade på måndagen hur miljöbudgeten ska utökas med 1,8 miljarder kronor, och finansieras bland annat med höjda skatter.

Återkommande gånger under presskonferensen kritiserade de M/KD-budgeten som beslutades i riksdagen i december. Ett antal gånger påpekade de att Sverigedemokraterna hade röstat för denna budget, men inte en enda gång nämnde de att det var agerandet från regeringens stödpartier C och L som gjorde att M/KD-budgeten gick igenom.

Åtskilliga gånger kallade de M/KD-budgeten för ”miljöslakten”. Som om det är anslag till statliga myndigheter, solcellsstöd eller statligt subventionerade nattåg till kontinenten som kommer att vända klimatkrisen. Ingen har tillgång till så höga hästar som miljöpartister.

Det finns många skäl att ompröva den miljöskattepolitik som har varit förhärskande i några decennier. I varje fall bör man fundera extra noga innan man höjer miljöskatter eller inför helt nya.

* Många miljöskatter slår extra hårt mot landsbygden, och det är lätt att stämma in i kritiken att miljöpolitiken har ett stortstadsperspektiv. Proteströrelsen ”De gula västarna” i Frankrike påminner om de spänningar som finns även i många andra länder. Människor upplever att höga bränslepriser är en landsbygdsfientlig beskattning.
Det är talande att regeringen i sin vårbudget inte tycks föreslå någon höjning av de skatter som bilister betalar. Det är numera alldeles för känsligt.
Politiker bör alltid ha förståelse för att skatter måste vara legitima, inte bara vara försvarbara. Om beslutsfattarna inte har känsla för detta läggs grunden för ett politiskt tunnelseende där inga invändningar tillmäts någon betydelse. Fastighetsskatten är det främsta exemplet på detta; hade större förändringar gjorts i tid hade den kanske kunnat behållas i någon form. Nu avskaffades den tvärt och den kommer nog aldrig att kunna införas. (I själva verket döptes den om och fick ett nivåtak.)

* Miljöskatter är per definition beteendestyrande. Hela tanken är att ändra på människors och företags prioriteringar. Om en miljöskatt är framgångsrik kommer alltså dess skattebas att minska. Detta gör att dessa är olämpliga för att täcka permanenta utgifter. När man räknar med miljöskatter som finansiering måste skattenivåerna höjas när samhället blir mer miljövänligt. Hur länge kommer det att dröja innan politikerna börjar beskatta elbilar ungefär som bensinbilar beskattas i dag?
Dogmen om ”grön skatteväxling” måste bort, av två skäl. Dels kan man inte kvitta en svag skattebas (miljö) mot en stabil (arbete). Dels är erfarenheten att politikerna helst bara inför den ena delen (höjda miljöskatter) men glömmer att åtgärda den andra delen (sänkta skatter på arbete).

* Miljöskatter snedvrider ofta konkurrensen. En jämförbar flygbiljett är nu billigare från Kastrup än från Sturup på grund av att flygskatten bara gäller Sverige. Samma sak gäller kemikalieskatten, som gör svenska elektronikprodukter dyrare, med följden att det blir mer förmånligt att handla på nätet från ett annat EU-land. Och nu höjs kemikalieskatten i vårbudgeten.

* Förbud är en effektivare miljöstyrande åtgärd än skatter. Beträffande miljöskatter som riktar sig till konsumenter är detta uppenbart – antalet körda kilometer per bil har inte minskat nämnvärt. Däremot ökar antalet bilar. Ekonomiska styrmedel är inte vägen framåt för att åstadkomma en miljövänligare bilpark. Ett stort antal storstäder i världen har aviserat totalförbud mot fossildrivna bilar, en del av dem redan 2030.
När ett förbud närmar sig reagerar marknaden blixtsnabbt. Ett bekämpningsmedel stoppas, och då måste miljövänligare produkter tas fram. Miljöskatter driver däremot inte fram teknisk utveckling, och det är inte något bonus-malus-system som har drivit fram efterfrågan på elbilar. Det är marknadstrycket som gör jobbet, och företagens bedömning att i framtiden kommer det att vara förbjudet att köra fossilbilar på många håll.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer