1515
Annons

Höjda kapitalskatter stoppar investeringar

H2GS, det stora stålprojektet i Boden, överraskade nog många. Det handlade inte bara om ett banbrytande initiativ för hållbar basindustri, inte heller bara om arbetstillfällen i Norrbotten utan också om att privat kapital hade kunnat samlas ihop i sådan omfattning att projektet kan sätta i gång.

NORRA SVARTBYN. Här, utanför Boden, ska det bli ett nytt stålverk. Ett antal privata investerare står bakom H2GS, en anläggning som ska producera fossilfritt stål. Det hade aldrig gått med det skattesystem som Sverige hade för några decennier sedan.
NORRA SVARTBYN. Här, utanför Boden, ska det bli ett nytt stålverk. Ett antal privata investerare står bakom H2GS, en anläggning som ska producera fossilfritt stål. Det hade aldrig gått med det skattesystem som Sverige hade för några decennier sedan.Foto:Mats Engfors

Kontrasten kunde inte vara tydligare till det andra historiska projektet i trakten, Hybrit. Det är startat av Vattenfall, LKAB och SSAB, alltså två helstatliga bolag och ett bolag där finska staten är kapitalmässigt största ägare. Hybrit och H2GS blir därmed sporrande motspelare i en tävlan om bästa industriinnovationer för fossilfritt stål.

Stål och Norrbotten ger statliga associationer. Den som har åldern inne minns Stålverk 80, ett politiskt beslutat projekt som stoppades genom ett annat politiskt beslut. Det var 50 år sedan.

Är det någon som tror att ett liknande privatfinansierat projekt som H2GS hade kunnat initieras då, på 1970-talet?

Då var Sverige plågat av ett bisarrt skattesystem som effektivt tryckte ned entreprenörskap. Ägande flyttades över till stiftelser eller hamnade utomlands. Och ägarna själva flyttade utomlands.

Förmögenhetsskatt, arvsskatt och skyhöga marginalskatter var en mix som omöjliggjorde vettigt företagande. Det tog några decennier att rätta till detta och ytterligare flera år innan kapitalet började strömma tillbaka. Och ny kapitalbildning kunde påbörjas.

Utan detta mödosamma reformarbete hade det inte funnits förutsättningar för det privata kapital som möjliggör en ny industrietablering.

Detta ska vi komma ihåg när dagens politiker framställer aktieutdelningar som något som berikar kapitalister, som pengar som försvinner bort någonstans och aldrig mer syns till. I själva verket är avkastning på insatt kapital samma sak som näringslivets blodomlopp. Det går till institutionella ägare som återinvesterar pengarna. Det går också till privata ägare som vågar ta risk och sätter in pengarna i entreprenörsprojekt av olika storlek.

Vi ska också komma ihåg 1970-talet när politiker som Magdalena Andersson talar om höjda kapitalskatter som ett sätt att skapa rättvisa i samhället. Inte för att det är någon större risk att ett så pass drakoniskt skattesystem skulle återkomma, men det är illa nog med riktningen ditåt. Och det är oroande med det statiskt kamerala tänkandet, där man sprider uppfattningen att om man höjer en skatt så kommer mer pengar in. Det blir troligen tvärtom.

I Svenska Dagbladet sa Magdalena Andersson nyligen att hon inte vill återinföra den gamla fastighetsskatten, inte heller förmögenhetsskatt. Men hon vill höja entreprenörsskatten, den som kallas 3:12. Det berör de allra flesta entreprenörsdrivna företag, som inte är börsnoterade. Den som arbetar i sitt eget företag betraktas i första hand som löntagare och ska betala hög inkomstskatt på sitt risktagande. I vissa inkomstintervall kan man dock ta ut utdelning till lägre skatt, och det är den som Magdalena Andersson vill höja.

Andra debattörer har förespråkat en höjning av skattesatsen för alla kapitalinkomster. Det kanske inte låter så farligt med någon enstaka procentenhet, men vi ska vara klara över att svensk kapitalbeskattning ligger högt i internationell jämförelse, det gäller både skatt på utdelningar och på kapitalvinster. Dubbelbeskattningen av utdelningar finns kvar. Detta samtidigt som flera länder har en nollskattesats på utdelningar och kapitalvinster i vissa situationer.

Just nu tycks samarbetet med C och L förhindra skattehöjningar, och januariavtalets skattereform tycks inte bli av, vilket är bra eftersom den innebär tydliga vänsterrisker. Magdalena Andersson vet också vilken skada förmögenhetsskatten orsakade, och hon var själv med och slopade arvsskatten. Men hon kan ändå inte låta bli att tala om höjda kapitalskatter. Och inför valet 2014 använde hon det minnesvärda uttrycket ”lågt hängande frukter i skattehöjarträdet”, en varning om att ingen ska ta något för givet.

Men Sverige behöver sina entreprenörer, Sverige behöver sina kapitalister. Om man ser till att förutsättningarna är goda kan det faktiskt bli ett stålverk.


Innehåll från Quant Service SwedenAnnons

Minskad totalkostnad och ökad livslängd med rätt underhållsstrategi i Greenfieldprojekt

Över hälften av den totala kostnaden för en anläggnings hela livstid fastställs redan innan den tagits i bruk. Därför bör varje aspekt vara noggrant genomtänkt redan i ett tidigt skede. Då säkerställer man att allt kan genomföras så smidigt som möjligt när det är dags att starta produktionen och minskar risken för oväntade situationer och oförutsedda kostnader.

En kritisk framgångsfaktor vid nyetablering av en anläggning är involvering av underhållsresurser i ett tidigt skede. När en ny anläggning och dess utrustning designas och köps baserat på RAMS-aspekter, det vill säga driftsäkerhet, tillgänglighet, underhållsmässighet och säkerhet, säkerställer du en hållbar och långsiktig produktion, vilket har en avgörande inverkan på investeringsavkastningen (ROI) och anläggningens prestanda.

En ny anläggning måste drivas ansvarsfullt och underhållas på rätt sätt för att den ska fungera som planerat. Vanligtvis överstiger kostnaderna för drift, underhåll och avveckling investeringskostnaderna med råge – det är inte ovanligt att dessa är två till tjugo gånger högre än de initiala anskaffningskostnaderna. 

Uppstartsfasen är vanligtvis komplex och det finns en stark press att hålla tidsplanen för att så snart som möjligt börja få avkastning på investeringen. Därför behöver varje företag vars ambition är en hållbar produktion en tydlig underhållsstrategi samt rätt metoder, kunskap och digitala verktyg integrerade i sina processer.

Mikko Haanpää, Business Development Manager för Quant Finland, har varit involverad i att utveckla underhållsverksamheten och -strategin på en av våra kunders nya anläggningar i Harjavalta, Finland.

– Genom att involvera underhållsexpertis redan i ett tidigt skede av ett nyetableringsprojekt säkerställer du en smidig upptrappning av produktionen och når hållbara produktionsnivåer snabbare. Dessutom kommer det att märkbart minska totalkostnaden under anläggningens hela livslängd, säger han.

Några av fördelarna genom Quants Greenfield Maintenance Concept:

• Tar hänsyn till hållbarhet redan från start med fokus på anläggningens hela livslängd, med hjälp av digitala analyser och simuleringar för att kunna ge underlag och alternativ för kostnadsoptimering.

• Fokuserar på RAMS-aspekter (driftsäkerhet, tillgänglighet, underhållsmässighet och säkerhet) samt livscykelkostnad redan i designfasen och dessa faktorer fortsätter att vara viktiga drivkrafter genom hela projektet. 

• Quant är en oberoende partner som stöttar kunder i kontakten med OEM och Systemleverantörer för att säkerställa att de långsiktiga målen för anläggningen uppnås.

• En väl utarbetad underhållsstrategi i kombination med implementeringen av underhållsprocesser förlänger inte bara utrustningens utan hela anläggningens livslängd.

Läs mer om Quant här

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Quant Service Sweden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?