Annons

Höjda kapitalskatter ger inga nya pengar

LEDARE. Sammanhållning. Ordet förekommer ofta i den politiska diskussionen. Anders Borg använde det när han var finansminister. Akademiker och debattörer talar gärna om det.

GÅR INTE ATT HÖJA MER. Magdalena Andersson talar gärna om att det är höga kapitalinkomster som har bidragit till en vidgad ekonomisk klyfta. Men att höja kapitalskatten kan leda till att kapital flyttar utomlands.
GÅR INTE ATT HÖJA MER. Magdalena Andersson talar gärna om att det är höga kapitalinkomster som har bidragit till en vidgad ekonomisk klyfta. Men att höja kapitalskatten kan leda till att kapital flyttar utomlands.Foto:Jack Mikrut

Sammanhållning tycks inte vara samma sak som jämlikhet i största allmänhet, utan är en term för den politik som behöver bedrivas för att ett samhälle inte ska slitas isär. Det är en viktig tillgång för ett land att ha just sammanhållning; inget kan föröda ekonomin som inre motsättningar. Hur mycket har Sverige inte vunnit på att vara i stort sett fritt från strejker? Vad är det inte värt att medborgarna har så stor tilltro till samhällsapparaten att de allra flesta betalar sin skatt, sin sopavgift och sin bussbiljett? Hur mycket är inte vunnet med att korruption i Sverige mer handlar om spridda skandaler än om en genomrutten statsförvaltning?

Att framåtsyftande politiker måste arbeta för att bevara detta är givet. De måste identifiera hot mot sammanhållningen innan de blir uppenbara.

I Socialdemokraternas Sverige är sammanhållning synonymt med fördelningspolitik, och fördelningspolitik ska gärna ske inom skattesystemet. Att det är ett ineffektivt sätt att minska klyftor spelar mindre roll, dogmen att skatter ska utjämna inkomster är alltför värdefull för S i den politiska debatten. Det är därför politiker som Magdalena Andersson talar mot bättre vetande när exempelvis kapitalskatter kommer upp i debatten.

Resonemanget är att inkomstskillnaderna ökar, och detta beror dels på att kapitalinkomsterna ökar, dels på aviserade sänkningar av skatterna för de högst betalda löntagarna. Finansministerns reaktion har varit att kapitalskatterna bör höjas, eller i varje fall att vissa kapitalskattesatser – som den som fåmansföretagare betalar (3:12).

Men svenska kapitalskatter är inte låga i internationell jämförelse, tvärtom.

Att skattesatserna är olika för olika kapitalinkomster är inte heller ett argument för att höja dem. Nationalekonomen Lars Calmfors skrev i DN i onsdags att kapitalbeskattningen är ”en sörja”. Men det finns en helt avgörande anledning till att det finns olika skattesatser och undantag i skattesystemet både för löneinkomster och kapitalinkomster – det är att skatterna är höga från början. I ett högskattesamhälle blir det förr eller senare nödvändigt att öppna ventiler för att skattenivåerna inte ska skada alltför mycket.

Det är alltså den högsta skattenivån som är problemet, inte undantagen.

Nyligen skrev Expressen på ledarplats att ”det kan tyckas självklart att Sverige borde försöka få en bättre balans mellan den höga beskattningen på arbete och den låga beskattningen på kapital”, men att det ändå inte tas några politiska initiativ.

Det skulle inte skada om läsarna fick en vink om vad sådana initiativ skulle gå ut på? Höja redan höga kapitalskatter (30 procent!) och riskera att pengar flödar ut ur landet?

I en tidigare ledartext pläderade Expressen för att det ska bli svårare för vissa företagare att använda 3:12-reglerna. Där görs en skillnad mellan å ena sidan ”managementkonsulter, affärsjurister och riskkapitalister” och å andra sidan ”vanliga småföretagare”. Det är svårt att tolka det på annat sätt än man bör reglera vilka yrkesgrupper som får bilda företag.

De här resonemangen visar hur fastlåsta vi är vid ett tänkande där den högsta marginalskatten också är den högsta rättvisan. Varje skattenivå som är lägre än så uppfattas som något osunt.

Men höga kapitalskatter ger inte höga skatteinkomster. Meningen med en god skattepolitik måste vara att öka skattebasen, alltså att fler lyckas med sitt företagande och sina investeringar så att det finns mer att beskatta, men med en lägre skattesats. I slutänden kan det bli mycket mer pengar.

Det bekymmersamma är att regeringen får det att framstå som att det är en enkel affär – höjda kapitalskatter ger minskade klyftor. Att framstående akademiker och liberala krafter säger samma sak gör inte saken bättre.

Politiker har en viktig uppgift (som de inte sköter), att berätta för väljarna om grundläggande ekonomiska samband och därmed öka tilltron till politikens möjligheter och insikten om dess begränsningar. En ökad tro på felaktiga samband minskar däremot inga klyftor utan kan snarare leda till minskad sammanhållning.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?