Annons

Höjd skatt på kapital ger ingen effekt

Svenska entreprenörer levererar. När Financial Times (Ft) 30/4 presenterade sin lista över Europas 1000 snabbast växande företag fanns 16 svenska bolag med. 

Ft mäter bolagens intäktstillväxt mellan 2013 och 2016, men alla bolag är inte unga, många har verkat i 10-30 år, det äldsta sedan 1977.

Tyskland, med Europas största befolkning, 83 miljoner invånare, har flest bolag på topplistan, drygt 200. Därefter kommer Storbritannien och Frankrike. De tre länderna dominerar också bland de 20 snabbast växande. Räknat i relation till antal invånare har Sverige färre tillväxtföretag än Tyskland och Storbritannien, men fler än Nederländerna.

Sverige ligger också bättre till, både i absoluta och relativa tal, än både Norge, som har sju bolag på listan, och Finland som har fyra. Danmark finns inte med.

Techbolagen utgör den största gruppen, men bredden är stor. Många erbjuder ganska enkla tjänster/produkter, vilket är samma mönster som man ser bland Di:s gasellföretag. Men de har hittat sin nisch. Etta på listan är brittiska Deliveroo, som på cykel, moped eller i bil, levererar mat från 10 000 restauranger. 

Av de svenska bolagen hamnar digitala bokförlaget Storytel högst, på plats 110. Lite längre ned hittar vi Spotify, tillsammans med försäkringsbolag, spel, annons- och energibolag, och mot slutet av listan har vi Skärgårdstunnan, som säljer badtunnor. 

London har länge lockat tillväxtföretag, på grund av den goda tillgången på riskkapital. Efter brexit är läget ett annat. Ett av Europas snabbast växande tech-bolag, Optal, flyttar nu sin hemvist till Irland. Berlin, som redan är ett starkt kluster, och även Paris, stärker sina positioner.

Av ovanstående kan man dra följande slutsatser. 1. Det kostar att stå utanför EU. 2. Det går inte att politiskt förutspå vilka sektorer som ska bli framgångsrika. Marknaden styr. 3. En viktig förutsättning för kluster är riskkapital.

Men i Sverige ligger fokus på att inkomstklyftorna måste minska. Senast på onsdagen (2/5) skrev professor Lars Calmfors om detta i DN. Han och även LO har därför krävt en höjning av kapitalskatten. Men om den höjs rejält kommer entreprenörer fundera på om det verkligen är här de ska bo och bygga sin verksamhet. Skatteplaneringen kommer öka. Kvar sitter vanliga sparare och får betala mer på avkastningen i sina fonder. Detta hämmar tillväxten. Inget gott eller rättvist kommer av en höjd kapitalskatt.

Dessutom är tesen om att klyftorna ligger bakom SD:s framgångar inte belagd. Troligare är att orsaken är den tidigare flyktingpolitiken och laglösheten i många förorter. På det biter inga kapitalskatter. Stora klyftor är oekonomiska för samhället, men dit har Sverige långt.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Visiba CareAnnons

Digitala vårdmöten är här för att stanna

Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 
Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 

Behovet och användandet av digitala lösningar inom vården har ökat drastiskt under coronapandemin. Dessa lösningar kommer fortsätta att nyttjas även efter krisen, menar Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care, och pekar på mer patienttid för vårdgivaren som en av många fördelar. 

Efter coronavirusets utbrott har vården tagit stor plats i debatter och på nyhetssidor. Vårdpersonal är hårt belastad och vård som inte är kopplad till pandemin har skjutits upp. 

- Det kommer inte bli en tydlig avslutning på covid-19 i Sverige inom förutsebar tid, utan vi kommer förmodligen behöva leva med pandemin länge. Samtidigt finns det ett stort behov att börja beta av den vård som blivit uppskjuten. Då är digitala lösningar ett viktigt stöd för att kunna hantera en längre period av en pandemi och samtidigt få den övriga verksamheten att fungera, säger Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care.

Dramatisk ökning av digitala vårdmöten under coronakrisen

Visiba Care grundades 2014 och har sedan dess gett vården möjlighet att möta patienter digitalt, antingen via videosamtal eller chatt beroende på ärende. Behovet av digitala vårdmöten har skjutit i höjden under rådande kris – sedan 11 mars har volymen av digitala möten per dag ökat med 660 procent. 

- Vi har haft en del att göra, milt uttryck. Många av våra befintliga kunder har varit oerhört flexibla i sina arbetssätt och flera av dem ställde om på dagen, säger Peter Tyreholt. 

EXTERN LÄNK: Så funkar Visiba Cares lösning  

Lätt för vårdorganisationer att anpassa sitt vårdutbud med plattformen

Bolaget riktar sig främst till stora vårdorganisationer – som regioner, kommuner eller större privata vårdgivare – till vilka de levererar en skalbar digital plattform under organisationens eget varumärke där de kan öppna en eller flera digitala mottagningar och anpassa sina erbjudanden. Detta har många också gjort under våren. Peter Tyreholt berättar:

- Ett exempel är vårdcentralerna Bra Liv, som är Jönköpings primärvård. De har flera gånger konfigurerat sina vårderbjudanden för att anpassa sig efter händelseutvecklingen av viruset, till exempel att patienter med luftvägssymtom först tas emot digitalt och nu senast för att hantera det utökade uppdraget runt provtagning.

EXTERN LÄNK: Läs hur Visiba Care med hjälp av AI-teknik guidar patienter till rätt plats i vårdkedjan

Peter Tyreholt tror inte att svensk sjukvård kommer att återgå till det normala när väl pandemin har lagt sig. Undersökningar visar exempelvis att både patienter och vårdutövare ställer sig positiva till digitala möten efter att ha provat dem.

- Det har också pratats länge om att flytta point of care, alltså var du behandlas, så nära hemmet som möjligt. Detta kommer nu att öka kraftigt eftersom det blivit tydligare än kanske någonsin att centrala samlingsplatser är sårbara när något är smittosamt, säger han och avslutar:

- Digitalisering erbjuder helt nya sätt att organisera vården och den möjliggör att man kan automatisera många processer, vilket frigör livsviktig tid som vårdgivarna kan lägga på sina patienter istället. 

Fakta Visiba Care
Visiba Care lanserades 2014 och är idag Nordens ledande plattform för digitala vårdbesök. Plattformen används av över hälften av Sveriges regioner, på över 1 500 mottagningar och inom en stor bredd av vårdverksamheter, både inom hemsjukvård, primärvård och specialistvård. Visiba Care har stor erfarenhet av att hjälpa vårdgivare att komma igång och framgångsrikt införa digitala vårdmöten.
Läs mer på www.visibacare.com 

Mer från Visiba Care

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visiba Care och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?