Annons

Lotta Engzell-Larsson: Högskolorna har inte klarat uppgiften

LEDARE. Svenska elevers fallande resultat i internationella mätningar blev en väckarklocka för problemen i grundskolan. Regeringen tillsatte en skolkommission och debatten lugnade sig. Men de svaga grundkunskaperna transpirerar in i universiteten och högskolorna. Här kommer nästa kris att uppstå.

Bild:Jessica Gow/TT

Röda lampor har länge blinkat här och var. KTH har i många år påtalat hur resultaten rasar i det prov som alla studenter tar när de börjar. Mälardalens högskola stäms av en utländsk student som inte anser att skolan håller sitt utbildningslöfte. Elever vid lärarutbildningarna skriver desperata debattinlägg i tidningar om den extremt låga kvaliteten på både undervisningen och studenterna.

Samtidigt som studenter anländer sämre rustade har högskolan byggts ut kraftigt, de senaste 25 åren har antalet studenter dubblerats till 400 000. Det ökar risken att fler kommer mindre studieförberedda. 

I dessa tider av explosiv högteknologisk utveckling har fler högutbildade blivit ett politiskt mål, det ses som nödvändigt för både nationens och den enskildas framtida försörjning. Politiker från höger till vänster talar om Sverige som en "kunskapsnation".

S vill framför allt ha en bred rekrytering. Alla ska gå gymnasiet och vara beredda att gå vidare till högre studier. Senast i måndags sade Stefan Löfven att yrkesprogrammen måste ge högskolebehörighet. Högern och näringslivet vill ha spetskompetens, och anser ofta att vägen dit går via friare högskolor.

1993 införde den borgerliga regeringen med utbildningsminister Per Unckel (M) i spetsen en reform som gjorde lärosätena, som är myndigheter under regeringen, mer självständiga. De fick bland annat skapa sin organisation friare och bestämma kursutbudet. Samtidigt infördes systemet som ger högre ersättning ju fler studenter som examineras.

Ersättningsmodellen har fått hård kritik, och det fanns tveksamheter redan när den infördes. Men Per Unckel hade en stor tilltro till akademiens företrädare, och svarade kritikerna; "Skulle Stig Strömholm (Uppsala universitets dåvarande rektor) släppa igenom fler studenter? Det är en orimlig tanke!"

Tyvärr tyder mycket på att Unckel hade fel. Stig Strömholm tummade nog inte på kraven, men en del andra saknar hans integritet. Så vad har 25 år av frihet egentligen gett?

Utöver att fler studenter examineras på oklara meriter har friheten att välja vilka kurser som ska ges skapat en kortsiktigt kommersiell slagsida. Högskolorna anpassar sitt utbud efter studenternas önskemål snarare än behoven i näringslivet och samhället.

Vidare har den ekonomiska friheten sammanfallit med att antalet undervisningstimmar fallit. Svenska högskolor och universitet har det lägsta snittantalet timmar med lärare av 26 europeiska länder, 11 timmar per vecka (Eurostudent). Jämförbara länder som Danmark, Frankrike, Finland, Tyskland och Schweiz har från 16 till 22 timmar. Utmärkande för amerikanska toppuniversitet är också hög andel lärarledd undervisning. Inget kan ersätta en bra lärare, särskilt inte när många är studieovana.

Givetvis har både budget och politiska mål spelat roll för utvecklingen. Men inget talar för att utbildningarna blivit bättre eller mer relevanta när akademikerna fått mer självstyre. Problemet med både politiker och akademiker är att de ofta styrs av sina egna kortsiktiga intressen snarare än helheten och framtiden.

Senare i år ska regeringens utredare presentera ett förslag till ett nytt styr- och resurssystem. Svenskt Näringsliv har tagit initiativ till en skuggutredning, där den första delen presenterades förra veckan. Den pekar bland annat på hur politiken använder lärosätena för andra mål. När Högskolan i Dalarna ville flytta verksamhet från Borlänge till Falun tvingade regeringen den att stanna, av regionalpolitiska skäl. 

Men varje gång andra hänsyn går före den högre utbildningen fjärmar sig politiken från målet att Sverige ska vara en kunskapsnation.

Det har tagit 20 år att vända skolan. Det kommer ta lika lång tid för den högre utbildningen, så vi har ingen tid att förlora.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?