1515
Annons

Högre utbildning håller inte måttet på distans

LEDARE. I snart två månader har högskolor och universitet på inrådan av regeringen bedrivit distansundervisning. Följsamheten har varit total, motståndet från såväl verksamheterna som svenska studenter obefintligt. 

DAGS ATT ÖPPNA. Lärosäten har ett ansvar mot sina studenter, inte minst de internationella. Det ansvaret brister genom distansundervisning.
DAGS ATT ÖPPNA. Lärosäten har ett ansvar mot sina studenter, inte minst de internationella. Det ansvaret brister genom distansundervisning.Foto:FREDRIK PERSSON

Snarare än att ifrågasätta nedstängningen, planeras för fortsatt distansundervisning i höst på bland annat högskolan i Borås och Lunds universitet.

Att studenter på högre utbildningar inte påverkas lika negativt av distansundervisning som exempelvis elever på grundskolor och gymnasier är okontroversiellt. De är äldre, har en bredare kunskapsbas sedan tidigare och investerar betydande tid och engagemang i en självvald utbildning.

Men därmed inte sagt att distansundervisning håller samma kvalitet som den som bedrivs på plats. Det finns heller inga garantier att nedstängningen inte kommer att påverka vad studenterna i slutänden har lärt sig eller att det inte får effekt för tidpunkten när de färdigställer sin examen.

Flera internationella studenter vittnar nu om att distansundervisningen vid svenska lärosäten brister. Campusområden och de tjänster som finns där är otillgängliga, formatet gör det svårare att ställa frågor till lärarna och hindrar en öppen diskussion.

Att formatet inte lämpar sig lika väl för alla utbildningar torde vara uppenbart. Man kan föreställa sig många moment inom läkarlinjen som är mindre optimala eller rent av omöjliga på distans. Men även studenter inom teknik och design saknar nu infrastruktur som behövs i utbildningen, uppger en internationell student till Ekot (12/5).

Det finns goda skäl för varför de internationella studenter som nu höjer sina röster bör betraktas som känselspröt för kvaliteten i den högre utbildningen, och definitivt bättre sådana än nationella studenter.

Den enkla anledningen är att de till skillnad från svenska studenter betalar för sin utbildning. Internationella studenter utanför EU köper en tjänst i form av utbildning från lärosätena - en tjänst som de i genomsnitt betalar 65.000 kronor för varje termin.

Det ger markant annorlunda incitament att kräva att den utbildning som erhålls håller en god kvalitet, ett krav som inte verkar ställas från nationella studenter i samma utsträckning. Ett upprop har nu startats av internationella studenter som kräver att terminsavgifterna sänks. En representant för lärosätena menar att inga sådana planer finns i dagsläget, och uppger även för Ekot att ”vi gör allt vi kan gör att säkerställa en god kvalitet”.

Problemet är att lärosätenas goda intentioner är relativt betydelselösa. Vad som spelar roll är huruvida de faktiskt kan leverera en god kvalitet på utbildningen, även när den sker på distans.

Connie Dickinson är en amerikansk medborgare som höstterminen 2011 antogs till kandidatprogrammet ”Analytical Finance” vid Mälardalens högskola i Västerås, för vilken hon varje termin betalade 55.000 kronor.

När utbildningen visade sig ha allvarliga brister avbröt hon sina studier och begärde att få studieavgiften återbetald. När hon fick avslag från högskolan stämde hon lärosätet. Fallet prövades i Västmanlands tingsrätt, Svea hovrätt och till slut Högsta domstolen.

Samtliga instanser delade synen att studenten och högskolan ingått ett avtal som den senare brutit genom inadekvat kvalitet på utbildningen. Dickinson fick rätt, och högskolan tvingades att betala tillbaka avgiften.

Lärosäten har alltså ett rättsligt ansvar gentemot betalande studenter. I dag brister undervisningen, och därmed potentiellt även lärosätenas del av avtalet.

Att mäta kvaliteten på universitet och högskolor är svårt. Sverige har försökt och misslyckats flera gånger. Därför blir just marknadsmekanismer än mer viktiga för att signalera vad som är en god respektive dålig utbildning. I det avseendet väger de internationella studenternas agerande, som köpare av en tjänst, tungt.

Att lärosäten nu får bekräftat att undervisningen inte håller måttet är ett av de starkaste skälen för varför de borde öppna upp. Om inte annat vore det klädsamt att överväga sänkt studieavgift. Om man inte kan leverera en tjänst ska man inte ta betalt för den.


Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?