1515

Högre utbildning håller inte måttet på distans

LEDARE. I snart två månader har högskolor och universitet på inrådan av regeringen bedrivit distansundervisning. Följsamheten har varit total, motståndet från såväl verksamheterna som svenska studenter obefintligt. 

DAGS ATT ÖPPNA. Lärosäten har ett ansvar mot sina studenter, inte minst de internationella. Det ansvaret brister genom distansundervisning.
DAGS ATT ÖPPNA. Lärosäten har ett ansvar mot sina studenter, inte minst de internationella. Det ansvaret brister genom distansundervisning.Foto:FREDRIK PERSSON

Snarare än att ifrågasätta nedstängningen, planeras för fortsatt distansundervisning i höst på bland annat högskolan i Borås och Lunds universitet.

Att studenter på högre utbildningar inte påverkas lika negativt av distansundervisning som exempelvis elever på grundskolor och gymnasier är okontroversiellt. De är äldre, har en bredare kunskapsbas sedan tidigare och investerar betydande tid och engagemang i en självvald utbildning.

Men därmed inte sagt att distansundervisning håller samma kvalitet som den som bedrivs på plats. Det finns heller inga garantier att nedstängningen inte kommer att påverka vad studenterna i slutänden har lärt sig eller att det inte får effekt för tidpunkten när de färdigställer sin examen.

Flera internationella studenter vittnar nu om att distansundervisningen vid svenska lärosäten brister. Campusområden och de tjänster som finns där är otillgängliga, formatet gör det svårare att ställa frågor till lärarna och hindrar en öppen diskussion.

Att formatet inte lämpar sig lika väl för alla utbildningar torde vara uppenbart. Man kan föreställa sig många moment inom läkarlinjen som är mindre optimala eller rent av omöjliga på distans. Men även studenter inom teknik och design saknar nu infrastruktur som behövs i utbildningen, uppger en internationell student till Ekot (12/5).

Det finns goda skäl för varför de internationella studenter som nu höjer sina röster bör betraktas som känselspröt för kvaliteten i den högre utbildningen, och definitivt bättre sådana än nationella studenter.

Den enkla anledningen är att de till skillnad från svenska studenter betalar för sin utbildning. Internationella studenter utanför EU köper en tjänst i form av utbildning från lärosätena - en tjänst som de i genomsnitt betalar 65.000 kronor för varje termin.

Det ger markant annorlunda incitament att kräva att den utbildning som erhålls håller en god kvalitet, ett krav som inte verkar ställas från nationella studenter i samma utsträckning. Ett upprop har nu startats av internationella studenter som kräver att terminsavgifterna sänks. En representant för lärosätena menar att inga sådana planer finns i dagsläget, och uppger även för Ekot att ”vi gör allt vi kan gör att säkerställa en god kvalitet”.

Problemet är att lärosätenas goda intentioner är relativt betydelselösa. Vad som spelar roll är huruvida de faktiskt kan leverera en god kvalitet på utbildningen, även när den sker på distans.

Connie Dickinson är en amerikansk medborgare som höstterminen 2011 antogs till kandidatprogrammet ”Analytical Finance” vid Mälardalens högskola i Västerås, för vilken hon varje termin betalade 55.000 kronor.

När utbildningen visade sig ha allvarliga brister avbröt hon sina studier och begärde att få studieavgiften återbetald. När hon fick avslag från högskolan stämde hon lärosätet. Fallet prövades i Västmanlands tingsrätt, Svea hovrätt och till slut Högsta domstolen.

Samtliga instanser delade synen att studenten och högskolan ingått ett avtal som den senare brutit genom inadekvat kvalitet på utbildningen. Dickinson fick rätt, och högskolan tvingades att betala tillbaka avgiften.

Lärosäten har alltså ett rättsligt ansvar gentemot betalande studenter. I dag brister undervisningen, och därmed potentiellt även lärosätenas del av avtalet.

Att mäta kvaliteten på universitet och högskolor är svårt. Sverige har försökt och misslyckats flera gånger. Därför blir just marknadsmekanismer än mer viktiga för att signalera vad som är en god respektive dålig utbildning. I det avseendet väger de internationella studenternas agerande, som köpare av en tjänst, tungt.

Att lärosäten nu får bekräftat att undervisningen inte håller måttet är ett av de starkaste skälen för varför de borde öppna upp. Om inte annat vore det klädsamt att överväga sänkt studieavgift. Om man inte kan leverera en tjänst ska man inte ta betalt för den.


Innehåll från NorronAnnons

Norron: Bra med regler för gröna investeringar

Norron ser EU:s regler för gröna investeringar som en möjlighet mer än ett hinder. Nu pågår arbetet för att taxonomianpassa hållbarhetsfonderna.

EU:s nya gemensamma klassificeringssystem för vad som ska räknas som miljömässigt hållbara investeringar och finansiella produkter har beskrivits som en byråkratisk koloss. Fondförvaltaren Norron, som redan nu tillämpar taxonomin för bolagsselektering, välkomnar dock regelverket som skapar tydlighet för både sparare och fondförvaltare.

– Vi tror att EU:s kriterier och tröskelvärden blir ett särskilt bra verktyg för att göra bedömningar av bolag som fungerar som möjliggörare för grön omställning med sina produkter och tjänster, så kallade enablers. Vår strategi framåt är att uppnå en ökad diversifiering i portföljerna med den typen av innehav, säger Johan Svantesson, förvaltare på Norron.

Johan Svantesson, förvaltare på Norron.
Johan Svantesson, förvaltare på Norron.

Stöttar bolagen i grön omställning

Han är en av två ansvariga för Norron Sustainable Equity, en aktivt förvaltad hållbarhetsfond som tar avstamp i FN:s globala mål och EU:s taxonomi vid analys och urvalsprocess. 

S– Vi identifierar vinnarna i transformeringen till en mer hållbar framtid – som kombinerar ekonomisk lönsamhet med hållbarhetsfokus och samtidigt har en rimlig värdering. Vi tror att aktiv förvaltning är en nyckel för att undvika den senaste tidens crowdingeffekt kring de gröna bolagen, där för mycket pengar jagar för få tillgångar, säger Johan Svantesson och fortsätter: 

– Genom aktiv förvaltning kan vi också föra positiva dialoger med våra innehav så att de växlar upp sin omställning. Ett exempel är laxodlaren Atlantic Sapphire, där vårt nära samarbete genom en regelbunden dialog och workshops bidrog till att företaget signerade FN:s Global Compact och publicerade sin första hållbarhetsrapport. 

Transparens och frekvent rapportering 

Norron, som förvaltar sju fonder, rapporterar vilka innehav i hållbarhetsfonderna som signerat FN:s Global Compact (tio principer som syftar till att värna för mänskliga rättigheter och undvika miljörisker) samt vilka av de 17 globala målen som innehaven fokuserar på. Redan nu, flera månader innan regelverket träder i kraft, har man börjat förbereda för rapportering enligt taxonomin. 

Framåt tror Peter Werleus, som förvaltar hållbarhetsfonden Norron Sustainable Premium, att en reaktion på marknaden är att vänta, när investerare inte kan gömma sig bakom ”green washing” med EU:s nya krav på transparens. 

– Detta kommer att leda till en förflyttning där kapitalet inte enbart flödar till de gröna bolagen där många investerare hittills lagt sitt fokus, utan också till bolag som tar fram teknologi som möjliggör omställning samt bolag som befinner sig i förberedelsefas för transformation, konstaterar han.

Läs mer om Norrons hållbarhetsarbete och ta del av nya hållbarhetsrapporten här.

Peter Werleus, förvaltare av hållbarhetsfonden Norron Sustainable Premium.
Peter Werleus, förvaltare av hållbarhetsfonden Norron Sustainable Premium.

Om Norron:

Norron AB förvaltar fonderna Norron Sustainable Preserve, Norron Sustainable Premium, Norron Target, Norron Select, Norron Active och Norron Sustainability Equity. Norrons förvaltare har i över två decennier presterat konkurrenskraftiga resultat och erhållit en rad utmärkelser på de nordiska kapitalmarknaderna.

 

Mer från Norron

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norron och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?