”Jag vill utöka möjligheterna att ta de kriminellas tillgångar i olika avseenden; deras kontanter, klockor, smycken, hus, bilar, ta allt som de tillgodogjort sig genom brott”, sa justitie- och inrikesminister Morgan Johansson när han i onsdags tog emot Förverkandeutredningens betänkande.
Moderaterna vill gå längre och har lagt ett förslag av innebörden att omvänd bevisbörda ska gälla för gängkriminella: det är upp till den enskilde att styrka att han eller hon har kommit över tillgångarna på laglig väg. Om personen inte kan det kan sakerna förverkas.
Klockor i lyxsegmentet betingar ett ansenligt värde. Som exempel kostar Rolex billigaste version av kronografen Daytona - i stål, inte ädelmetall - 156.900 kronor efter den nyligen genomförda prishöjningen. Men hos återförsäljarna finns nästan inga klockor. Väntetiden på en Daytona är flera år. Det har fått priserna på andrahandsmarknaden att skena. I vissa fall ligger begagnatpriserna 100 procent över listpriserna i butik. En Rolex, av rätt modell, har alltså varit en riktigt bra placering de senaste åren.
Rolex, med systermärket Tudor, är giganten i den schweiziska klockindustrin med en marknadsandel på cirka 25 procent. Till skillnad från marknadstvåan Omega är Rolex inte en del av ett börsnoterat företag så uppgifter om produktion och omsättning bygger på uppskattningar, men det stiftelseägda bolaget tillverkar troligtvis uppemot en miljon klockor per år.
Även om den schweiziska klockindustrin har drabbats av covid, exempelvis genom dyrare transporter och insatsvaror, är den värd åtskilliga miljarder. Det samlade exportvärdet var omkring 160 miljarder kronor 2020, enligt Morgan Stanley. Försäljningsvärdet var nästan dubbelt så stort.
Det som driver efterfrågan på lyxklockor är en generell välståndsökning, inte minst i Kina, och ett ökat sug efter lyxiga varumärken bland framför allt yngre personer. Konsultbolaget Bain räknar i en färsk analys att yngre konsumenter kommer att stå för 70 procent av den totala marknaden för lyxprodukter 2025.
Exklusiva schweiziska klockor av märken som Rolex, Patek Philippe och Audemars Piguet har inte bara blivit alltmer populära bland välbärgade kunder världen över - de är statussymboler även i kriminella kretsar. Klockor har där även en annan funktion. De fungerar som ett slags valuta som används som betalning och pant vid narkotikaaffärer. De är lätta att bära och föra ut ur landet, vilket är praktiskt när narkotikaaffärer ska göras upp utomlands. Polisen uppskattar att klockor till ett värde av 16 miljoner kronor cirkulerar bland kriminella aktörer, enbart i den grupp som figurerade i det så kallade Encrochat-materialet.
Att klockor är populära i kriminella kretsar har också att göra med att det blivit svårt eller i stort sett omöjligt att råna banker, värdetransporter och exklusiva butiker. Klockor däremot är lättare att tillskansa sig, vilket personrånen med klockor som byte visar. I Stockholm skedde 147 klockrån under 2021, enligt Polisens utredningstjänst. Det är en minskning jämfört med de två föregående åren. Orsaken till det är covid. När färre rört sig ute på stan har mängden klockrån minskat.
Det är välkommet att regeringen och moderaterna nu tar frågan om förverkande av kriminellas tillgångar på större allvar. Att lägga beslag på pengarna - även den valuta som klockor och värdesaker utgör - är effektivt. Det tar bort medel som är nödvändiga för att bland annat hålla narkotikahandeln i gång.
Förslagen är ännu en viktig pusselbit i kampen mot den grova brottsligheten. Förverkandeutredningens reformer föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Under tiden gör den som gillar schweiziska lyxur bäst i att följa polisens råd: Tänk på vilken miljö du bär din klocka i och - inte minst viktigt - lägg inte ut bilder på klockan och dig själv i sociala medier.
Mer från ledarredaktionen? Lyssna på Di:s Ledarpodd här.
