1515

Himmelsfärden är det nya tillväxtområdet

LEDARE. Jeff Bezos och Elon Musk tävlar om vem som blir först med att flyga turister i rymden. Men rymden är inte en lekplats för miljardärer utan en marknad för investeringar.

Foto:Pablo Martinez Monsivais
Foto:Brad Doherty

På Jeff Bezos raketföretag Blue Origins hemsida står det ”Jorden, i all sin skönhet, är bara början”. Teslagrundaren Elon Musk med sitt bolag SpaceX säger att han vill kolonisera och dö på planeten Mars. En del av attraktionen till mars ligger för Musk i att ingen regering på jorden har något att säga till om där.

Världens två rikaste personer har erövrat varsin bit av jorden, samtidigt utforskar de möjligheterna i rymden. Och här är de arga konkurrenter. Elon Musk attackerar och retar oupphörligt Jeff Bezos på twitter. Han kallar Bezos gammal, långsam, copycat, och påpekar gärna att hans eget SpaceX skickade upp raketer långt innan Blue Origin gjorde det.

Men de är inga galna dekadenta miljardärer som desperat kastar pengar på en ouppnåelig dröm. Rymden har förstås en stark existentiell och romantisk lockelse. Men de är båda entreprenörer som siktar på den outnyttjade affärspotentialen i rymden. 

Det började med visionen att låta människor turista i rymden, Bezos vill till månen och Musk till Mars. De är inte ensamma om drömmen, Richard Branson är den som först började tala om rymdturism med sitt Virgin Galactic. Ännu har ingen kommit iväg, men SpaceX uppger att den första färden med passagerare avgår i höst. Blue Origin siktar på en testfärd den 20 juli, där en plats auktioneras ut.

Idén om rymdturism genererar mest publicitet, men den teknik man utvecklar för ändamålet kan även användas i försvarssammanhang. Både Blue Origin och SpaceX är leverantörer till den amerikanska rymd- och försvarsindustrin. De satsar också stort på den växande marknaden för kommersiellt bredband via satelliter. Jeff Bezos satelliter ligger i Amazons dotterbolag Kuiper Project, som ännu inte lanserats. Men Musks/SpaceX satellitsystem Starlink lanserades i slutet av förra året. 

Enligt EIB, den europeiska investeringsbanken, har investeringarna i rymden fördubblats de senaste tio åren. Och investmentbanken Morgan Stanley bedömer i rapporten ”Investing in The Final Frontier” (24/7 2020) att rymdindustrin står inför en fortsatt god tillväxt, från nuvarande 350-400 miljarder dollar 2019 till 1000 miljarder dollar 2040. Firman bedömer att det är bredband via satelliter som driver minst hälften av den tillväxten.

I dag används bredband via satellit främst på otillgängliga platser där det är svårt att bygga infrastruktur på marken. I ett land som USA rör det sig om runt 6 procent av befolkningen som saknar bra uppkoppling, men i fattigare delar av världen där infrastrukturen är sämre är potentialen mycket stor.

Samtidigt väntas efterfrågan öka så starkt inom bland annat uppkopplade apparater, artificiell intelligens, virtuell verklighet, video, transportsystem, självkörande fordon och energisystem att satelliterna behövs för att öka kapaciteten.

Här finns redan etablerade aktörer, som One Web (ägs av brittiska staten och indiska Bharti Global), Hughes Net (ägt av amerikanska Nasdaqnoterade Echostar) och Viasat (amerikanskt noterat på Nasdaq). De kommer försvara sina investeringar.

Även bland traditionella telekombolag märks en oro över ambitionen hos unga satellitbolag med målsättningen att koppla upp hela världen. SpaceX vill också vidga sina jaktmarker, och har nyligen ansökt hos Federal Communications Commission om att få utvidga Starlinks internetservice till att även omfatta flygplan, fartyg och fordon. Ett sådant tillstånd skulle på sikt kunna innebära att Tesla genom att använda Starlinks satellituppkoppling blir oberoende av telekombolag. Även Apple vill med egna satelliter sköta uppkopplingen själv.

Just satelliterna visar hur investeringarna i rymden håller på att skifta från stater till privata företag. Det finns strax under 3000 aktiva satelliter i omloppsbanor för närvarande. Hälften är kommersiella, och de flesta är kommunikationssatelliter. Men antalet, och även andelen, kommersiella satelliter beräknas öka snabbt framöver. Bara Starlink planerar 12000 satelliter i sitt system. 

Privata företag arbetar också allt närmare statliga rymdintressen. Exempelvis flög SpaceX i maj förra året NASA-personal till den internationella rymdstationen (ISS), vilket var första gången ett kommersiellt företag fått göra det med egen farkost.

Så, hur är den aktuella ställningen i rymdkapplöpningen mellan världens två rikaste personer? Bilden är att Bezos Blue Origin ligger efter. Enligt Reuters (27/4) har Blue Origin den senaste tiden förlorat flera upphandlingar med det amerikanska försvaret, där förutom SpaceX även en allians mellan Boeing och Lockheed Martin varit vinnare.

Blue Origin förlorade nyligen också det ekonomiskt och prestigemässigt viktiga kontraktet med NASA om att flyga deras astronauter till månen 2024. Kontraktet är värt 2,9 miljarder dollar och SpaceX kommer att använda farkosten Starship, som de utvecklat för passagerarresor till Mars. Bezos är förbannad och har överklagat beslutet. 

När det gäller den finansiella biten är det ont om data. SpaceX var vid senaste finansieringsrundan värt runt 74 miljarder dollar. Det finns en hyfsad samsyn bland offentliga källor om att omsättningen 2018 var 2 miljarder dollar. Planen är att knoppa av Starlink, som anses ha goda förutsättningar att bli lönsamt.

Det finns inga tillförlitliga siffror för Blue Origin, och inga av dem som florerar är i närheten av SpaceX. Här måste man dock ta hänsyn till att satellitverksamheten ligger i Amazon. Det verkar ändå som om Musk, som (utöver vd-jobbet i Tesla) är vd i sitt rymdbolag, lagt mycket mer tid på rymdverksamheten än Bezos gjort. Bezos ska nu råda bot på det efter att ha klivit av som vd för Amazon.

Det är slående att det är två rookies som nu jobbar nära NASA, och en av dem ska snart som första privata bolag flyga deras astronauter till månen. Kraften i detta uttrycks väl i den nyutkomna boken ”Liftoff” (Eric Berger) om Musks rymdäventyr. Där säger en person: ”I långa loppet vinner talang över erfarenhet, och en entreprenöriell kultur över arv.” Envishet slår det mesta, kan man lägga till.


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Ta del av Salesforce live  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps. 

Ta del av Salesforce live här

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?