ANNONS:
Till Di.se

Hellre förbud i staden än skatt på landsbygd

  • FRANSKA UPPLOPP. "De gula västarna" ger uttryck för missnöjet som gror i den växande klyftan mellan stad och land. Satsa på renare luft i städerna så får landsbygden andrum. Foto: Thibault Camus

LEDARE. Förra helgens kravaller i Paris var de mest omfattande sedan märkesåret 1968. Demonstranter barrikaderade Champs-Elysées och vandaliserade Triumfbågen. Polisen svarade med gummikulor och tårgas. 

Nya sammandrabbningar väntas i helgen. Undantagstillstånd ska inte uteslutas. 

Oroligheterna är kopplade till den större, huvudsakligen fredliga proteströrelsen "Gilets jaunes" ("De gula västarna"), som började som ett upprop mot höjda bränsleskatter men numera uttrycker missnöje med politiken i allmänhet och Emmanuel Macron i synnerhet. 

Protesterna lockade ut 135 000 fransmän på gatorna i helgen, stöds av över 70 procent av befolkningen och har skakat den franska regeringen i grunden. 

Skattehöjningarna på bensin och diesel – ett led i Frankrikes gröna omställning – slopades i veckan. Därtill har regeringen lovat höja minimilönen i januari och frysa elpriser till i maj. 

Eftergifterna har stort symbolvärde eftersom omsvängningen är Macrons första och innebär att han sällar sig till den stora skara franska presidenter som försökt driva igenom strukturreformer men misslyckats.

Eftersom han därtill är mycket impopulär – endast en fjärdel av fransmännen anser numera att Macron gör ett bra jobb – skriver samma tidningar som nyligen höjde honom till skyarna nu av honom som en föredetting. 

Det är förhastat, av två skäl. 

För det första har Emmanuel Macron redan drivit igenom en rad viktiga förändringar. Han har luckrat upp Frankrikes stelbenta arbetsmarknad, moderniserat utbildningssystemet och avreglerat järnvägarna. Pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringarna står på tur. 

Det är nödvändigt. Frankrike är i stort behov av strukturreformer som i Sverige hade ansetts självklara. Tvärtemot vad som ofta anförs rör det sig inte om någon nyliberal revolution, utan ganska konventionella förändringar av nordeuropeiskt snitt. Frankrike är inte England eller USA; landet har Europas största offentliga sektor och högsta skattekvot. 

För det andra är fransmännen notoriskt svåra att få grepp om politiskt. Staten förväntas hålla sig undan och vara ständigt närvarande på samma gång. Politikerföraktet är utbrett. Samtidigt förväntas de folkvalda leverera mycket och snabbt. 

Detta är inget nytt. En majoritet av fransmännen stödde majrevolten 1968. Sedan gick de och röstade på Charles de Gaulle i alla fall. 

Vad gäller De gula västarna kämpar såväl extremhögern som extremvänstern för att göra rörelsen till sin. Marine Le Pen kräver nyval. Jean-Luc Mélenchon, ledaren för vänsterpartiet La France Insoumise, kallar protesterna en revolution mot den nyliberala hegemonin, trots att de ursprungligen riktade sig mot skattehöjningar. 

I själva verket är rörelsen partipolitiskt brokig. Fångar den något är det missnöjet som gror i den ständigt växande klyftan mellan stad och land. Paris politiska, ekonomiska och kulturella dominans är ännu större än Stockholms och det franska etablissemanget får det svenska att framstå som jordnära. 

Där som här gynnar strukturella ekonomiska krafter dessutom storstäderna, vilket politiken i växande utsträckning kommer att behöva hantera. Att lätta på den ekonomiska bördan är en bra början. Bränsleskatter slår hårdast mot folk i glesbygd och på mindre orter där bilen i regel är enda alternativet och utsläppen dessutom begränsade.

Lämna dem i fred och satsa på förbud i städerna i stället. Det är där de riktiga utsläppen sker och till skillnad från på landsbygden är incitamenten för att ställa om jämförelsevis starka. Avstånden är kortare, kollektivtrafiken överallt och cykeln ett reellt alternativ. Dessutom är storstadsborna i behov av renare luft – lika mycket som landsbygden är i behov av andrum. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies