1515

Hellre förbud än utsläppshandel

EU-kommissionen väntas nästa vecka föreslå att även vägtransportsektorn ska ingå i systemet för handel med utsläppsrätter. 

Det vore bättre om EU inför förbud mot att använda fossila bränslen, låter marknadskrafterna göra jobbet och fokuserar på att tillhandahålla infrastrukturen som krävs.

ELDRIFT. EU-kommissionen väntas nästa vecka lägga fram ett förslag om att inkludera vägtransporter i handeln med utsläppsrätter. Volvo Cars vd Håkan Samuelsson är en av aktörerna som förespråkat förbud snarare än subventioner och skatter för att bana väg för elektrifieringen.
ELDRIFT. EU-kommissionen väntas nästa vecka lägga fram ett förslag om att inkludera vägtransporter i handeln med utsläppsrätter. Volvo Cars vd Håkan Samuelsson är en av aktörerna som förespråkat förbud snarare än subventioner och skatter för att bana väg för elektrifieringen.Foto:ADAM IHSE / TT

För att leva upp till sina åtaganden i Kyotoavtalet införde EU världens första system för handel med utsläppsrätter 2005 (EU ETS). 

Det inkluderade utsläpp från tunga industrier, el- och värmeproduktionsanläggningar. Sedan dess har även utsläpp från kommersiella flygningar tillkommit.

Utsläppshandeln är fortfarande ett centralt grönt verktyg för EU. Efter en trög och kritiserad start har den successiva minskningen av certifikat skapat skarpa incitament för utsläppare att bli mer gröna. 

Priset på koldioxid nådde nyligen rekordhöga 58 euro per ton, att jämföra med runt 20 euro innan pandemin. Systemet har inspirerat länder runtom i världen, senast Kina.

Därför är det inte konstigt att EU-kommissionen nu satsar på att utöka systemet när de ska konkretisera sin nya klimatlag. 

Den 14 juli lägger man fram sitt massiva ”Fit for 55”-paket, 13 gröna lagstiftningsförslag som ska bidra till att EU minskar sina utsläpp med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

Läckta utkast skvallrar om att Bryssel kommer att addera utsläpp från europeisk sjöfart till det befintliga utsläppssystemet. Man kommer dessutom att skapa ett nytt, parallellt system för utsläpp från vägtransporter respektive från uppvärmning av bostäder med start 2026.

Det vore en stor sak. Troligen innebär det att fordonstillverkare kommer att få betala för varje ny fossildriven personbil man sätter på marknaden. Samma sak med tillverkare och leverantörer av fossila drivmedel och hushållsbränsle. 

Mindre utvecklade EU-länder och hushåll ska kompenseras med hjälp av de intäkter systemet genererar.

Tyskland införde ett liknande nationellt system vid årsskiftet, som verkar ha utgjort modell för EU-kommissionen. 

Initialt sätter tyskarna ett fast pris på utsläppen från bostäder och transportsektorn: 25 euro per ton koldioxid 2021, 30 euro 2022, och så vidare. 2026 ska själva utsläppshandeln inledas

EU-kommissionens intentioner är lovvärda. Transportsektorn står fortfarande för cirka 30 procent av unionens fossila utsläpp. 

Men frågan är om utsläppshandel kommer att göra någon större skillnad för enskilda fordonstillverkare annat än att skapa en allt större administrativ börda. 

Mercedes, Volvo Cars och Volkswagen lär redan göra allt som står i deras makt för att ställa om sin produktion till eldrift så snabbt det bara går för att inte tappa fler marknadsandelar till Tesla och kinesiska motsvarigheter. 

Bolagen vet såklart att el är framtiden. Finansmarknaderna har varit tydliga på den punkten. Konsumenterna blir också allt tydligare i sina val.

Politikerna skulle dock kunna bli ännu tydligare. Snarare än att hålla på med justerade gränsvärden, utsläppshandel och reduktionsplikt skulle de med fördel kunna sätta ned foten: införa förbud mot att använda fossila bränslen från ett visst årtal och låta berörda aktörer anpassa sig därefter. Låta marknadskrafterna göra jobbet.

Så har man gjort i Norge. 2025 blir det förbjudet att sälja nya personbilar med förbränningsmotorer. Men redan i mars i år bestod nybilsförsäljningen till 90,4 procent av elbilar och laddhybrider.

Ett sådant svenskt förbud skulle tyvärr strida mot EU:s regelverk. Men ”Utfasningsutredningen” föreslog nyligen ett  svenskt riksdagsmål om att nyförsäljningen av fossildrivna personbilar ska upphöra 2030, samt att våra politiker bör lobba inom EU för en europeisk deadline.

Det sistnämnda verkar dessbättre inte behövas. Enligt uppgifter till Financial Times siktar EU-kommissionen på 2035 som deadline. 

Även om en tidigare tidpunkt möjligen vore önskvärd skulle beskedet i sig vara mycket välkommet.

”Fit for 55”-förslagen ska debatteras och förhandlas innan de kan bli verklighet, både i Europaparlamentet och medlemsländernas huvudstäder. 

I dessa samtal bör Sverige verka för att Bryssel minskar sin klåfingrighet och fokuserar på det väsentliga: att sätta upp tydliga utfasningsriktlinjer för olika transportslag, och se till att infrastrukturen finns på plats för att elektrifieringen kan ske. 

I klartext: inför förbud, bygg ut nätet för laddinfrastruktur och se till den gröna elen räcker.

Det vore en insats både för klimatet och för den europeiska fordonsindustrins konkurrenskraft.


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Ta del av Salesforce live  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps. 

Ta del av Salesforce live här

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?