ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Här är er (m)iljöpolitik

  • Foto: Janerik Henriksson/TT

Det går bra för Moderaterna. Efter en lång vandring i låglänta dalar stiger partiet nu en bit över 20 procent i opinionsmätningarna. Ökningen är ett kvitto på att de viktiga polerna i svensk politik aldrig ska ge bort viktiga frågor och oppositionsrollen till någon annan.

 

Partiets arbetsstämma tidigare i oktober ger bra stöd för att stiga ytterligare.

Men i ett avseende är partiet fortfarande illa rustat för att återta regeringsansvar. Som denna sida tidigare påpekat är hållbarhet ett hygienkrav i varje större och mindre företag och bör vara det för varje regering.

M:s historiska ointresse beror till en del på att miljö anses vara vänster och till en del på att miljöpolitik ofta är detsamma som mer skatt. Den första föreställningen är felaktig, den andra går att ändra. Att förvalta för kommande generationer är snarare ett konservativt drag, och miljöpolitik behöver inte förminskas till mer intäkter till staten.

Den utveckling som i dag sker inom särskilt energi och transport lämpar sig mer för marknadstänk och sänkt skatt.

Elskatten är till exempel en skatt som helt bör tas bort för att främja sol och vind. Här är varför:

Priset på el från solenergianläggningar har fallit med 11 procent per år sedan 1970. Fallet accelererar och förvånar experterna. För två år sedan spådde Deutsche Bank att osubventionerad solel kommer att vara det mest konkurrenskraftiga energislaget inom loppet av fem år. Sommaren 2016 hände just detta på den amerikanska marknaden. Sommaren 2017 hände det på den indiska. På den saudiska marknaden har alla årets solels-kontrakt hittills hamnat under 3 cent/kWh, samma sak har hänt i Chile.

Det är en massaker för alla andra energikällor. Den som vet något om marginaleffekter vet vilken skillnad även små andelar kan åstadkomma på en marknad. Resultatet är strypta investeringar till kol, gas och kärnkraft och stor utbyggnad av sol (samt vind).

Samtidigt har priset för lagring av el, det vill säga priset på batterier, sjunkit ännu snabbare, just nu med minus 20 procent per år. Det förändrar kalkylen för eldistribution. Delstaten Colorado i USA räknar med att det totala priset för solel plus lagring snart sjunker under 7 cent/kWh, vilket är billigare än traditionellt distribuerad el. Det är då hushåll och företag börjar fundera på att klippa sladden.

Öar i Stilla havet har börjat stänga ned sina dieseldrivna elverk för att helt gå på sol och batteripark, liksom stora företag som Ikea, Amazon och Apple. Gotland funderar på detsamma.

För att sol- och vindkraft ska fungera maximalt måste marknaden och distributionen vara maximalt flexibel. Om solen skiner i Bayern måste den konsumeras omedelbart på så många ställen som möjligt där solen inte skiner, eller lagras i batterier. Annars kommer elsystemet att kollapsa, vilket till exempel hände på Öland i somras.

Problemet med den nuvarande beskattningen av el, först en särskild punktskatt, i Sverige 32,5 öre/kWh, och sedan moms på den, är att den hindrar handel. Den fungerar som ett slags roamingavgift och uppmuntrar till hushållning och självhushåll, vilket är relevant när energikällan är ändlig. Med sol och vind är det annorlunda, det är mer en användning av en teknik än av energi och beskattningen bör främja flexibilitet, det vill säga handel, och konsumtion. Om jag laddar batterier betalar jag skatt (som är mycket högre än priset på el), men jag får inte tillbaka den om jag skickar ut den på elnätet, vilket ökar incitamenten för att göra systemet slutet.

Om elsystemet ska gå på förnyelsebart bör därför elskatten tas bort, liksom elnätsmonopol. Grannar bör tillåtas att dra kablar mellan varandra för att främja flexibilitet.

Utvecklingen av elbilar följer batteriernas disruptiva resa. Priserna sjunker radikalt. Inom loppet av några år kommer alla nya fordon att gå på el, av rent ekonomiska skäl. Elmotorn är fem gånger mer effektiv än en diesel och kräver en bråkdel i underhållskostnad. Elbilarna kommer att kunna rulla mycket längre, över 40.000 mil innan de slits. Det blir 10 gånger billigare med transport.

Samtidigt sjunker priset på självkörande teknik. En laserradar som nyss kostade 10.000 dollar går nu att köpa för 50 dollar. Sammantaget har vi allt att vinna på att en elbil rullar så mycket som möjligt. Ingen normal bilägare kommer att kunna köra slut på sin bil, det är bättre att den används av så många som möjligt, vilket för övrigt kommer frigöra enorma ytor i städerna när p-platserna försvinner. En privatägd bil i dag står stilla 96 procent av tiden. Los Angeles p-platser upptar lika mycket yta som tre San Francisco.

För att främja en sådan utveckling bör staten inte hålla på med subventioner, men ta bort skatten på konsumtion av elbil. Resonemanget liknar elmarknaden. Elbilen är mer en teknik än en konsumtion av ändligt bränsle och ska användas så mycket som möjligt.

Så vad sägs? Sänk skatten med M och främja grön teknik och hållbar utveckling eller höj skatten med vänsterpartierna och lås fast oss i gamla ransoneringsmodeller?

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies