1515
Annons

Handelsbanken bör tänka om även i fondfrågan

Vissa av företagens stolta deklarationer är stolta så länge de inte prövas mot verkligheten – som kriget i Ukraina. Ett färskt exempel är Handelsbanken. Ett nej till donationer till stöd för de hårt kämpande ukrainarna blev ett ja på bara några timmar.

TÄNK OM. Handelsbanken bör tänka om och tillåta bankens fonder att investera i försvarsindustrin.
TÄNK OM. Handelsbanken bör tänka om och tillåta bankens fonder att investera i försvarsindustrin.Foto:Henrik Montgomery

Di uppmärksammade på tisdagen att Handelsbanken SHB A +0,22% Dagens utveckling stoppade betalningar till bland annat den insamlingsfond som Ukrainas centralbank har satt upp till stöd för landets militära försvar mot Ryssland och som Sveriges regering har skänkt 500 miljoner kronor till.

Orsaken var att banken inte tillät betalningar till ”militär verksamhet”. Handelsbanken var den enda av storbankerna som hade ett sådant förbud. Kunderna fick alltså vända sig till andra banker för att genomföra donationer till Ukrainas försvar.

Det var naturligtvis en ohållbar inställning.

Utan västs generösa donationer av vapen och pengar hade Putin redan kunnat vara i Kiev. ”Militär verksamhet” gör skillnad.

I en värld präglad av pandemier och krig måste banker och andra företag kunna ompröva beslut som fattats under ”normala” omständigheter för att kunna göra det rätta.

Det är självfallet bra att Handelsbanken snabbt ändrade sig. Efter bara några timmar, sent på tisdagskvällen, meddelade banken att det nu är möjligt att genomföra betalningar till den ukrainska centralbankens försvarsfond.

Men på ett närliggande område har Handelsbanken fortfarande inte tänkt om. Bankens fondbolag säger i praktiken nej till investeringar i försvarsindustrin. Handelsbanken är den enda svenska storbanken som har den inställningen, trots att kriget i Ukraina och den efterföljande svenska försvarsdebatten har visat att alla länder behöver ett robust försvar.

Flera banker har dock varit lyhörda och svängt om. SEB har öppnat några fonder för investeringar i försvarsföretag. Swedbanks fondbolag Robur har efter invasionen av Ukraina köpt fyra miljoner aktier i Saab och är nu försvarskoncernens tredje största ägare. 

Handelsbanken har med beslutet att tillåta betalningar till försvarsfonden i Ukraina visat att bolaget kan ändra sig. Banken bör tänka om även i frågan om fondernas förbud mot investeringar i försvarsindustrin.

 


Moderaterna tog Sverige in i Nato

I riksdagens stillsamma Natodebatt uttryckte sig Ulf Kristersson berömmande om Magdalena Andersson för hennes arbete med Natoprocessen.

NATODEBATT. Magdalena Andersson skriver historia för att hon lyckades ändra sitt partis inställning i Natofrågan. Men det hade inte gått utan Ulf Kristerssons insatser.
NATODEBATT. Magdalena Andersson skriver historia för att hon lyckades ändra sitt partis inställning i Natofrågan. Men det hade inte gått utan Ulf Kristerssons insatser.Foto:Henrik Montgomery

Inte utan orsak. Ställningstagandet blev extra svårt för S på grund av den ideologiska överbyggnad som alliansfriheten har utgjort inom partiet.

Med tiden har Natomotståndet inom S cementerats stenhårt, på ett principiellt plan. Ett medlemskap har betraktats som något som inte behöver bli aktuellt. Därför har det varit gratis för den annars pragmatiska socialdemokratin att låta denna fråga bli dogmatisk. 

I stor utsträckning har den svenska Natoprocessen därmed handlat om att följa socialdemokratins inre konvulsioner. Detta förminskar inte Magdalena Anderssons omsvängning, insatsen blir snarast imponerande.

Men man ska inse att beslutet inte hade varit lika väl förberett, förmodligen inte ens möjligt, utan Moderaternas metodiska arbete för att trycka på i Natofrågan och för att öka kunskapsnivån om säkerhetspolitiska vägval generellt.

Trots att Moderaterna i alliansregeringen låg lågt med att kräva ett Natomedlemskap skedde viktiga förändringar. När Fredrik Reinfeldt läste upp sin första regeringsförklaring hade Göran Perssons ”alliansfriheten har brett folkligt stöd” ändrats till formuleringen att ”Sverige är militärt alliansfritt”. Successivt försvann även sådana konstateranden.

I Försvarsberedningen, där Karin Enström (M) var ordförande samtidigt som Sten Tolgfors (M) var försvarsminister, enades man om solidaritetsförklaringen mot nordiska länder och EU-länder. Där fanns formuleringen ”ge och ta emot stöd, som också kan vara militärt”.

I försvarsbeslutet 2009 fanns inte alliansfriheten med som ett centralt tema, vilket den rödgröna oppositionen protesterade mot.

När Stefan Löfven tillträtt återkom alliansfriheten och formuleringen att den ”alltjämt tjänar vårt land väl” samt att Sverige inte ska söka medlemskap i Nato. Och så fortsatte det in i Magdalena Anderssons regeringstid.

Det fanns ingen intern S-process för att underlätta en ompositionering. Inga uppmjukade formuleringar. Intrycket är snarast att för varje nytt försvarssamarbete med Nato eller USA som presenterades så blev motståndet till ett formellt medlemskap alltmer kategoriskt.

Fotarbetet skedde helt hos oppositionen. I sitt installationstal 2015 som moderatledare krävde Anna Kinberg Batra att ett Natomedlemskap skulle utredas. Så blev det också, men regeringen förbjöd utredaren att förespråka Natomedlemskap. Ändå blev utredningens slutsatser en bas för dagens Natoomsvängning. 

När Ulf Kristersson i mars i år skrev en debattartikel med rubriken ”S har inte längre veto mot svenskt Natomedlemskap” dömdes den ut som ansvarslös av S-debattörer. De upprördes över att M gjorde säkerhetspolitiken till en valfråga. För de flesta andra var det dock uppenbart vad moderatledaren ville åstadkomma.

Med utspelet satte han press på Socialdemokraterna med den underförstådda uppmaningen: Ta steget nu eller så blir det riktigt besvärligt! Strax därefter åkte Magdalena Andersson och Ulf Kristersson gemensamt till en Natoövning i Nordnorge. 

Några kommentatorer sa att stämningen måste ha varit spänd på Norgeresan efter debattartikeln. Men givetvis visste både Andersson och Kristersson att utspelet var en nödvändig igångsättare. 

Räkna med att S försöker dra nytta av beslutet, det lär heta att Socialdemokraterna är ett parti som klarar av att fatta rätt beslut i rätt tid.

Socialdemokraterna lyfter gärna fram hur Ingvar Carlsson (S) hjälpte den borgerliga regeringen med krisuppgörelsen 1992. Att man ryckte in för att rädda svensk ekonomi under en borgerlig regering är en del av ett återkommande S-narrativ.

Moderaterna är mer återhållsamma med att framhäva sina insatser i opposition. Så för att det ska bli sagt: Moderaternas agerande var avgörande för att Socialdemokraterna skulle ändra sig om Nato.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?