1515

Han förankrade svensk monarki i demokratin

När man besöker örlogsfartyg, vilket man bör göra oftare, möts man av ett porträtt på kungen och drottningen. De sitter alltid på ett skott, en innervägg, för att skydda dem mot inkommande kulor. 

BARN AV SIN TID. Monarkin står stadigare i dag jämfört med när kungen började sin gärning som statschef 1973.
BARN AV SIN TID. Monarkin står stadigare i dag jämfört med när kungen började sin gärning som statschef 1973.Foto:Sara Friberg/Kungl.Hovstaterna

På alla militära förband sitter kungaparet uppe, liksom på alla svenska ambassader i världen. När Sverige tecknar avtal med andra länder används termen Konungariket Sverige.

När Sverige ska försvaras och när landet ska representeras utomlands är monarkin en självklarhet. I den inrikespolitiska kulturen behandlas statsskicket däremot ofta som en kvarleva från en tid vi lämnat. Monarkin är något man tills vidare får stå ut med. Socialdemokraterna vill fortfarande avskaffa den. Ett antal tidningar driver samma linje. Men ytterst få menar egentligen allvar.

När kungen i dag fyller 75 år kan det vara på sin plats att ge honom ett större erkännande vad gäller själva statsskicket.

Det var darrigt i början. Carl XVI Gustaf efterträdde sin farfar som kung och statschef 1973. Med Torekovskompromissen och 1974 års regeringsform fick han en ny, avlövad och symbolisk roll som statschef. Man kan säga att det stora republikanska partiet gav lillprinsen en chans, sedan skulle tidsandans krafter nog fasa ut familjen Bernadotte. Men det blev tvärtom.

På sitt ibland lite trevande sätt har han under sina yrkesverksamma decennier räddat monarkin och visat att en symbolisk kung till statschef kan spela en viktig roll i en hypermodern kultur som den svenska.

Ett viktigt skäl till att monarkin står starkare i dag än för ett halvt sekel sedan är att han lyckades med sin familj. Han skaffade en fru som snabbt blev folkkär, samt barn som med tiden fick folk att fullt ut acceptera successionens ordning. Den osäkerhet som fanns kring 1970-talets unge kronprins finns inte kring dagens kronprinsessa. Det finns många viktiga personer i en ung människas liv men man ska inte underskatta pappor. 

Ett annat skäl är att kungen i sin gärning har visat att monarkin kan fungera som en samlande institution. Det finns undantag, men den långa linjen i hans tal är att peka på värden som alla kan hålla med om. Hans miljöintresse och känsla för landets magra skogar och vackra skärgårdar har vunnit sin tid. Vid några väl valda tillfällen har han lyckats samla folket på ett sätt som valda representanter nog inte skulle kunna, det mest uppenbara är talet efter tsunamikatastrofen då regeringen var under hård press på grund av underlåtelser. Han har också visat att kungahuset kan vara en integrerande institution. Påfallande många invandrade svenskar tycks uppskatta monarkin, kanske för att det är lätt att hålla på kungen och drottningen och därmed vara en del av det annars ganska outgrundliga nya landet.

Ett tredje skäl som alltid funnits hos rojalisterna men som nu blivit starkare är att monarkin tillför demokratin ett slags symbolisk men ändå viktig maktdelning. Den romantiska föreställningen om folket som genomsyrade decennierna efter andra världskriget har i dag mognat till en insikt om att väljardemokratin måste ha begränsningar. Majoriteten ska inte bestämma allt. Domstolar, centralbanker och forskning bör stå fria från väljarnas representanter. Att som USA ha en folkvald ÖB var under Donald Trump en mardröm.

Att ha en statschef som står utanför och är oåtkomlig för politikerna upplevs alltmer som en trygghet och en stabilisator i demokratin. Svenskarna börjar anamma den danska inställningen om att vi inte röstar om fanan och inte heller om dronningen. Och inte om nationalsången eller rikets gränser.

Att liberala Expressen i söndags svängde och erkände monarkins legitimitet är ett av många tecken på en förändring i synen på det svenska statsskicket. Monarkin i den svenska demokratin tycks utvecklas på samma sätt som äktenskapet. Det var tidigare ett grovt förtryckarinstrument men i stället för att avskaffa det har man reformerat lagstiftningen och äktenskap har nu konstruktiva funktioner i folks liv.

Det är dags för de seriösa partierna att följa med sin tid och slopa kravet på republik.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?