1515
Annons

”Han är en av oss”

DUNCAN, OKLAHOMA. Vi skjuter nio-millimeters, tio skott i taget, i en hall längs huvudgatan. Min värd säger att det lugnar nerverna. Tomhylsorna klingar mot betonggolvet. Grannen bredvid har en hel bädd av mässing under sig.

Stämningen är vänlig. Vapen är mycket viktigt här. Vi pratar om de stora demonstrationerna i West Virginia mot hårdare vapenlagar. Folk skjuter i kyrkan nu förtiden så det gäller att vara beredd och alltid beväpnad. Det mest sålda vapnet i den här staden är en Kimber Micro. En ny kostar 690 dollar i butiken bredvid.

Efter 100 skott och en hyggligt samlad träffbild äter vi en dålig hamburgare på restaurangen över gatan. Man ska inte överdriva behovet av grönsaker. TV:n visar en basketmatch. Det är den första dagen i den tredje riksrättsprocessen i USA:s historia men ingenstans på restaurangerna syns en tv som handlar om det. Vid sidan av basket visas väder. Regn kommer in från norr, eller storm som de säger, man måste köra försiktigt.

Min värd, som inte vill att hans namn ska tryckas i internationell press, har arbetat med att projektera skolbyggen i hela sitt yrkesliv och över hela den väldiga jordbruksslätten som är Oklahoma. Det var ett bra jobb, barnen kunde gå på college.

Han röstar republikanskt. Om presidenten anser han inte så mycket mer än att han gör ungefär vad han lovade i valrörelsen. Mr Trump är ingen politiker, säger han, vilket är bra. Han är mer som vi. Ingen av oss hade klarat att föra sig i Washington, eller med utländska statsmän, eller med drottningen av England, och det kan inte han heller, vilket är pinsamt men ändå till hans fördel. Han är ingen elitist. Ingen av oss hade heller kunnat hålla reda på alla regler för telefonsamtal med utlandet som demokraterna tjafsar om nu. Att be Ukraina om en tjänst var kanske fel, men inget man ska avgå för. Har ni förresten ett försvar i Sverige? Hjälper ni Ukraina lika mycket som vi?

Washington ligger långt bort. De flesta här har aldrig varit där.

Vi går ut och tittar mot molnen i norr. Han varnar för isstorm, kan komma plötsligt, bra med stor bil. Vi säger adjö och han kör i väg i en vit Ford Super Duty, svårt nedstänkt av röd gyttja.

Allt i Duncan är slitet, mycket är förfallet. Husen flagnar, murbruk faller ur tegelväggar, betongen i gatan är sprucken, elstolparna hänger åt sidorna. En gul skolbuss svänger ut som ett tappert lysande hopp och försvinner in på nästa tvärgata. Motellet är deprimerande. En ismaskin i korridoren morrar hela natten.

Genom resten av delstaten kantas vägen av övergivna hus med bilkyrkogårdar i trädgårdarna. Hela små samhällen är övergivna. Skrothandlare dröjer sig kvar, samt kyrkor som välkomnar alla på söndag klockan tio och intygar att Jesus älskar dig. 

Globaliseringen och den ekonomiska omvandlingen drar fram som en tornado genom landskapet. Förstörelsen är överväldigande. I vissa distrikt är medellönen nere på 11 000 kronor i månaden. I vägkorsningarna ligger bensinmackar, övergivna motell och överallt lågpriskedjan Dollar General. Här kan man köpa 36 pepsiburkar för 10 dollar, stora påsar pommes för 2.50 och en skjorta för 5. I övrigt finns inga livsmedelsbutiker men traktorhandlare. Spridda flockar av nötdjur betar på enorma betesfält. Vägarbeten drar upp röda streck i landskapet. Oljepumpar bugar stillsamt sina pannor mot marken, reser sig och ner igen. 

Det känns bra att ha en stor bil när regnet och mörkret kommer, samt full tank. På radion sjunger djupa basröster countryns eviga visa om det lottlösa ödet och längtan hem. Radiovärden återkommer var tionde minut till ny forskning som visar att kvinnor föredrar män med skägg.

I Oklahoma City reser sig tre skyskrapor över bygden och drar ner iskalla virvelvindar. Stan har en befolkning på 500 000 och ett sexfiligt motorvägssystem som för fem miljoner. En glimt av urbanitet skymtas i det lokala bryggeriet som bjuder på bra öl och fin entrecote. Männen längs bardisken lägger undan sina mobiltelefoner. Vi tittar på basket.

Sällskapet på kvällspromenaden utgörs av påtända, haltande, hojtande män. Ingen går på gatan kvällstid i Oklahoma City. Fem kvarter från hotellet ligger flottans rekryteringskontor och de övergivna fastigheterna börjar. Butiksdöden är utan nåd, en del måste ha legat öde i decennier. Buick Cars röda tegelhall är en ruin. Volvo meddelar att de flyttat.  Ödebygden fortsätter punktvis ut i villamattorna. Perfekt underhållna hus med amerikansk flagga i entrén och kortklippta gräsmattor ligger granne med hus med gapande tomma fönster.

På den andra riksrättsdagen hälsar presidenten från Davos att börsen kommer att bli fantastisk. I Wall Street Journal vid frukosten skriver en kolumnist att jordbrukskonkurserna ökade med 24 procent under 2019. Arbetslösheten har stigit i jordbrukskommunerna och stått stilla i jobbarkommunerna. All jobbtillväxt har kommit i de stora städerna. Men presidentens stöd är bergfast i de fattiga bygderna. 80 procent i jordbruksdistrikten tycker att han gör ett bra jobb, 70 procent i industristäderna. Stödet för Trump handlar inte om ekonomi, det går djupare.

På ett lunchhak i östra Oklahoma pratar några oljearbetare om vildsvinen. De kom för tio år sedan och är överallt. Väldigt roliga att jaga men förstör åkrarna. Man borde ha fri jakt på dem. Mr Trump? Han är en av oss. Nästa söndag spelar Kansas City Chiefs i Superbowl för första gången på 50 år. De kommer att vinna. Mot San Francisco 49ers. Det är hur stort som helst. Se upp för regnet nere på vägen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Företagen bör utnyttja nya Las för sina syften

Den här lördagen träder de nya Las-reglerna i kraft. Det blir något lättare att säga upp personal, och helt nya möjligheter till omställningsutbildning införs. En viktig nyordning – men för att den ska få rätt betydelse måste företagen använda de nya möjligheter som ges.

GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.
GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.

Förändringen är ett resultat av det avtal som arbetsmarknadens parter enades om för två år sedan. Allt hade påskyndats av hotet att en statlig utredning annars skulle leda till lagstiftning. Genom att sluta ett nytt huvudavtal kunde de behålla initiativet över arbetsmarknadens regelverk. Men för att de skulle komma i mål krävdes en statlig injektion med 6 till 9 miljarder kronor per år för att finansiera omställningsutbildningen.

Lagen om anställningsskydd, Las, förändras så att tre personer får undantas från turordningsreglerna vid uppsägning. Det ska jämföras med situationen innan, där två fick undantas och endast i företag med upp till tio anställda. Dessutom finns en regel att 15 procent av personalstyrkan kan undantas vid större neddragningar. En välkommen förändring är också att när arbetsgivaren gör en uppsägning, och det blir tvist om ogiltighet, så behöver man inte längre betala lön under tiden tvisten pågår. De gamla reglerna innebar att man kvarstod i anställning, vilket medförde lönekostnader i flera år för arbetsgivaren. 

Lättnaderna i Las sågs som en stor vinst för arbetsgivarna, och som ”betalning” till fackliga sidan kom det nya omställningsstudiestödet. Det innebär att anställda med betalning ska utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Där står staten för den stora delen av ersättningen.

Tanken är att omställningen ska kunna ske medan man har sin anställning kvar. En arbetstagare ska kunna ansöka om att få en utbildning godkänd, och får i så fall ersättning från staten med högst 21.000 kronor och därutöver en statlig lånemöjlighet på 12.500 kronor per månad. Jobbar man på ett företag med kollektivavtal blir maxbeloppet uppemot 39.000 kronor, och lånedelen tillkommer.

Det är alltså riktigt bra villkor. Det borde bli rusning bland löntagarna att få del av denna möjlighet. Hur ska man säkerställa att det inte blir ett nytt friår - alltså att anställda får betalt för att inte arbeta? Friåret fanns under en kort tid på 00-talet och avskaffades efter alliansregeringens tillträde. Det dök upp igen i Januariavtalet, nu med täcknamnet ”Utvecklingstid”, men stoppades dessbättre.

Kravet för att få omställningsstudiestöd är att det är en utbildning som stärker ställningen på arbetsmarknaden, och man måste motivera hur man tror att det ska ske, eller skaffa ett yttrande från en omställningsorganisation. Beslutet fattas sedan av Centrala studiestödsnämnden och ett avslag därifrån kan överklagas till en nämnd.

Det verkar upplagt för att vilka utbildningar som helst släpps igenom. Vem kan avgöra att, säg, ett års studier i franska inte skulle stärka ställningen på arbetsmarknaden? Arbetsgivaren har dessutom ingenting att säga till om, utan ska bara bevilja tjänstledighet.

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Företagen får dessutom en chans att använda de nya reglerna i relation till sin personal. Meningen med det nya stödet är att omställning ska kunna ske under pågående anställning, innan det har gått så långt att man har blivit uppsagd. I samtal med anställda kan arbetsgivaren ta upp att de bör kompetensutveckla sig för den framtida arbetsmarknaden och därmed uppmuntra rörligheten på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet kan påskynda personalomsättningen på det enskilda företaget.

Det är bara om kompetensen höjs, och därmed beredskapen för ett omvandlat näringsliv, som skattebetalarna kommer att få samhällsekonomisk valuta för dessa statliga miljarder. Myndigheterna och arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för att detta ger resultat, och inte blir ett nytt friår.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera