ANNONS:
Till Di.se

PM Nilsson: Håll Sverige rent

  • SJÖUTSIKT. Storbritanniens ambassadör David Cairns följde med Di:s politiske redaktör för att plocka plast i Karlskrona skärgård. Den brittiska regeringen har kampen mot plast i haven som en central fråga. Foto: Staffan Lindbom

I förra veckan följde Storbritanniens ambassadör i Sverige David Cairns med undertecknad för att plocka plast i Karlskrona skärgård. Kampen mot plast i haven har blivit en global rörelse och frågan är central för den brittiska regeringen. Storbritannien är en havsnation och problem i haven är problem för London.

Den konservativa regeringen räds inte raka förbud. När Theresa May tidigare i vår presenterade regeringens miljöplan aviserade hon totalförbud för försäljning av plastsugrör, tops och mikroplaster som används i schampo, tandkräm och smink.

Industrin är med, den går till och med längre. I slutet på april stiftades UK Plastic Pact av de 40 största brittiska konsumentföretagen, däribland Coca-Cola, Nestlé och Sainsbury´s. Målet är att fasa ut alla engångsartiklar av plast och alla engångsförpackningar av plast. Tillsammans hanterar företagen 80 procent av den brittiska förpackningsmarknaden.

Plast är ett fantastiskt material, lätt, rent, formbart och kan ges en mängd olika egenskaper. För hygienen i sjukvård och i livsmedelsindustri var plastens intåg en välsignelse.

Den mesta plasten som används i Sverige bränns, med mycket effektiv rökrening. Den hanteringen utgör inget problem, tvärtom är den föredömlig. Om svensk avfallshantering inte dominerades av kommunala bolag hade den gått på export för länge sedan.

Problemet är att svenskar i likhet med alla andra människor inte uppfattar plast som miljöfarligt avfall och slänger en del av plasten i naturen. Där ansamlas det i haven. Den nuvarande mängden plast i haven uppskattas av den brittiska regeringen till 150 miljoner ton och den beräknas tredubblas om inget radikalt görs. Skräpet domineras av engångsartiklar. Plasten är en fara för det marina livet och en visuell plåga för alla som vistas vid kusterna, vilket på sätt och vis är en fördel eftersom detta är ett miljöproblem som verkligen syns.

Lösningen på världshavens, och Östersjöns, plastkris måste följa många olika strategier. En är att som Storbritannien förbjuda användningen av produkter som folk uppenbart inte kan sköta och som fyller stränderna. Länder som Frankrike, Kanada, Italien, USA, Chile, Kina, Bangladesh med flera har arbetat med liknande förbud mot enstaka artiklar. Sverige har aviserat förbud mot mikroplaster men hittills valt att inte gå längre.

Företagens reaktion är ofta att föregå förbuden och snabbt hitta ersättningsmaterial. Här har skogsindustrin en nyckelroll. SCA lyckades förädla cellulosafibret till intimprodukter. Om man klarar att ersätta till exempel PET-flaskor och liknande produkter med material som har trä som bas och göra det nedbrytbart vinner man inte bara en bättre havsmiljö utan också ett väsentligt högre värde på skogen.

Sverige ligger långt framme med sina starka skogsbolag och forskning på området. Svenska regeringar bör framöver understödja utvecklingen med förbud mot plastartiklar där det finns ersättningsmaterial och konsumentföretag bör göra som de brittiska och gå före.

En tredje strategi är att aktivt uppfostra folk att inte kasta skräp. Sverige har fina traditioner med den flera decennier långa Håll Sverige Rent-kampanjen och barnverksamhet som Friluftsfrämjandets Mulleskola och scouterna.

Sakta men säkert lyckades man med start på 60-talet att få folk att aldrig kasta papper och alltid plocka upp, men nya generationer och nya svenskar måste övertygas, annars breder skräpet ut sig igen.

Skräp är i likhet med stök i klassrum och kriminalitet en social störning som lätt sprider sig. Om folk ser skräp kastar man ofta mer skräp. Om en strand eller skog eller park är ren söker man i stället upp en papperskorg. Därför ska staten inte skämmas för att vara övertydligt paternalistisk. Det goda beteendet måste fostras fram, det kommer inte av sig själv.

Håll Sverige Rent-stiftelsen finns kvar och gör ett viktigt arbete. Den behöver mer resurser och tydligt uppdrag för att intensifiera den kampanj som behövs för att ingjuta ny och bättre skräpmoral hos alla i Sverige.

Återvinning kan ibland vara en lösning, men plast är svårt att återanvända. Plast har i likhet med metaller en mängd olika egenskaper och är av olika material. De är svåra att sortera och slutprodukten har dåligt rykte i industrin. Här finns mycket mer att göra.

Slutligen måste man i likhet med alla de tusentals personer som städade kusten den 5 maj och ambassadören i Blekinge plocka upp det som redan har hamnat i haven. Vi har en mycket lång städning framför oss och här kan alla göra en insats. Ta med sopsäckar under utflykter. Bli kusträddare. Adoptera en ö eller en strandsträcka och ta ansvar för den. Betala högstadieklasser för att plocka plast för att få pengar till klassresan.

Det är roligt att städa stränder, nästan som att plocka svamp. Och om man är flera går det undan. Eller som ambassadören sa till Blekinge Läns Tidning som bevakade hans insats på ön: "Om alla gör något så kommer vi långt, det tar inte ens lång tid."

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies