1515

Gymnasieelever bör kompenseras

LEDARE. Den 29 maj meddelade regeringen att gymnasieskolorna öppnar igen den 15 juni. Beskedet som kom efter nästan tre månader av distansundervisning var senfärdigt, men bejublades likväl av lärare och elever.

SKOLSTÄNGNING. Nog för att sistaårselever har varit besvikna över inställda studentfiranden, men det är värre med grusade framtidsplaner.
SKOLSTÄNGNING. Nog för att sistaårselever har varit besvikna över inställda studentfiranden, men det är värre med grusade framtidsplaner.Foto:ANDERS WIKLUND / TT

När gymnasieskolorna stängdes i mars lät utbildningsministern meddela att distansundervisningen skulle bli ett ”svårt arbete för gymnasieskolorna och även eleverna”. De har nu tackats av regeringen för sina uppoffringar. Hur skolan har fungerat under pandemin ger skäl till stolthet, menar Anna Ekström.

Ett felaktigt beslut baserat på ofullständig information har blivit rättat. Men det gör inte nedstängningens konsekvenser ogjorda. Kostnaden kommer fortsätta att bäras av vårens elever under lång tid framöver.

Från politiskt håll har det stundtals framstått som om den främsta uppoffringen har varit sistaårselevernas inställda studentfirande. I april meddelades att ”det kommer inte bli stora utspring till jublande folkhav av släktingar och vänner, det kommer inte vara stora baler, studentskivor, studentflak och andra stora fester”.

Nog för att många sistaårselever måste ha varit djupt besvikna över att inte få ett normalt studentfirande, men det är en petitess i sammanhanget. Värre är det med framtidsplaner som har grusats till följd av distansundervisningen.

I SvD (1/6) är det flera elever som vittnar om hur distansundervisningen påverkat deras chanser att komma in på högskola och universitet. En elev berättar om drömmen om KTH som har satts på paus, betygen räcker inte till. För vissa elever har undervisningsformen gjort det svårare att studera och få hjälp när man stött på problem.

Tidigare i våras blev det möjligt för elever att i vissa fall återgå till skolan. Framför allt handlade det om att elever med praktiska examinationer skulle kunna få ett slutbetyg. Korrigeringen var riktig men långt ifrån tillräcklig.

De sistaårselever som under våren fått godkända betyg i examinationer på distans kanske hade nått ett högre resultat om skolorna tillåtits vara öppna. Många är nog de som med glädje hade gett upp studentdagens champagnefrukost i utbyte mot ett bättre slutbetyg och ljusare framtidsmöjligheter.

”Det är ingen idé att springa ut när man vet att nästa steg är Komvux”, sa en av eleverna till SvD. De som behöver höja ett godkänt betyg för att kvala in till drömutbildningen stöter emellertid på hinder även där.

Minst en tredjedel av platserna på högre utbildningar fördelas baserat på betyg. Inom denna urvalsgrupp finns det olika kategorier beroende på om man söker in med kompletterade betyg eller inte.

Fram tills för 10 år sedan räknades kurser som lästs upp på Komvux som vilket betyg som helst. I dag söker den som har kompletterade betyg in till universitet och högskola i en annan kategori (BII) jämfört med de som söker med betyg direkt från gymnasiet (BI). En justering sker också så att den senare gruppen får fler platser, på bekostnad av de med kompletterade betyg.

Den som är behörig till en viss linje men som kompletterat betygen för att kunna konkurrera om platserna, prövas också i den första gruppen (BI). Men den prövningen sker då utifrån de ursprungliga betygen, snarare än det kompletterade, högre meritvärdet.

Urvalsordningen gynnar de elever som går ut gymnasiet med tillräckligt höga betyg för att direkt kvalificera sig till drömutbildningen. I vanliga fall är det högst rimligt. När staten lagt krokben för en hel årskull precis innan den ska söka till högre läroverk ger det dålig eftersmak.

Staten måste kompensera de elever som drabbats. En lösning är att de med examen från våren 2020 ska kunna prövas i samtliga grupper med ett högre, kompletterat meritvärde. Det är ingen risk att fel personer antas. Ett kompletterat betyg är också ett betyg. Ingen snubblar in på läkarlinjen av misstag.

Elever måste ges möjlighet till den framtid som de hade fått om nedstängningen aldrig ägt rum. Att ge dem utökade möjligheter in på universitetet är ingen gräddfil, det är ett skadestånd.


Innehåll från FonditaAnnons

Succéfonden som hittar hållbara vinnare

Genom att investera i bolag vars produkter och tjänster minskar globala koldioxidutsläpp och bidrar till den gröna omställningen har fonden Fondita Sustainable Europe skördat stora framgångar. Under de senaste tre åren har den stigit med över 65 procent. Men enligt förvaltaren Marcus Björkstén har man bara skrapat på ytan på en trend som kommer hålla i sig under många år.

– Regeringar, myndigheter och bolag håller på att strama åt sina mål för att bli koldioxidneutrala och 'miljösmarta'. Den trenden kommer accelerera ytterligare under de kommande fem åren och innebära stora investeringar, säger Marcus och fortsätter:

– Bolag som är väl förberedda inför denna kraftiga våg av investeringar kommer sannolikt att åtnjuta en marknad med strukturell tillväxt.

Det är just denna tillväxt som Fondita Sustainable Europe försöker ta tillvara på. Genom att investera i bolag som har produkter eller tjänster som är en del av lösningen på klimat- och miljörelaterade hot, ska fonden långsiktigt avkasta bättre än marknaden. 

Koncentrerad portfölj av ”klimatkämpar”

Fonden förvaltas aktivt enligt Fonditas förvaltningsfilosofi som bland annat går ut på att identifiera bolag med unik marknadsposition, stark ledning och lönsamma och hållbara affärsmodeller. Varje innehav ska ha ett meningsfullt bidrag till avkastningen, varför portföljen är koncentrerad till ett trettiotal europeiska bolag, med tonvikt på Norden. 

Bland fondens toppositioner märks de danska vindkraftsbolagen Vestas Wind och Orstedt samt den norska solenergiproducenten Scatec. Men även mindre kända bolag som ligger tidigt i sin produktutveckling finns i portföljen. 

Till dessa hör det norska miljöteknikbolaget Aker Carbon Capture, det holländska vattenreningsbolaget Ekopak och den brittiska batteritillverkaren Ilika. 

– Vi har en mindre andel av portföljen i bolag som utvecklar innovativa lösningar för att bekämpa klimathotet, men som har en bit kvar att vandra vad gäller produktutveckling. Ilika är ett typexempel. Bolaget utvecklar så kallade 'fast-fast' batterier som är mindre än traditionella bilbatterier, laddas snabbare och är mindre brandfarliga. En sådan produkt skulle naturligtvis vara revolutionerande för elbilsmarknaden, säger Marcus. 

Hållbarhet i fokus

Med tanke på fondens inriktning är det naturligt att hållbarhet blir en central del när förvaltarna utvärderar bolag. Och enligt Björkstén är Fondita Sustainable Europe en av få fonder som placeras i den mest hållbara kategorin enligt EU:s nya taxonomi.  

– Vi tar hållbarhet på största allvar, inte minst då vi är övertygade om att bolag med stark hållbarhetsprofil också tenderar att överprestera på andra områden och därmed bli bra investeringar på längre sikt. 

– I fallet Fondita Sustainable Europe är miljö och samhällsansvar integrerat i affärsmodellerna hos de bolag vi investerar i. Därför placeras fonden också i den mest ambitiösa kategorin enligt EU:s taxonomi. Det är faktiskt väldigt få fonder som klarat av det trots att hållbarhet har varit på tapeten länge, avslutar förvaltaren.  

Läs mer här

Om Fondita Sustainable Europe

Fondita Sustainable Europe är en aktivt förvaltad fond som investerar i bolag vars produkter och tjänster möjliggör en minskning av globala koldioxidutsläpp och som bidrar till att naturresurser använd på ett mer effektivt sätt. Fonden har belönats med såväl det nordiska miljöcertifikatet Svanen som det österrikiska miljöcertifikatet Ecolable. Dessutom har den fått högsta betyg – fem stjärnor – av Morningstar. 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fondita och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?