Annons

Gymnasieelever bör kompenseras

LEDARE. Den 29 maj meddelade regeringen att gymnasieskolorna öppnar igen den 15 juni. Beskedet som kom efter nästan tre månader av distansundervisning var senfärdigt, men bejublades likväl av lärare och elever.

SKOLSTÄNGNING. Nog för att sistaårselever har varit besvikna över inställda studentfiranden, men det är värre med grusade framtidsplaner.
SKOLSTÄNGNING. Nog för att sistaårselever har varit besvikna över inställda studentfiranden, men det är värre med grusade framtidsplaner.Foto:ANDERS WIKLUND / TT

När gymnasieskolorna stängdes i mars lät utbildningsministern meddela att distansundervisningen skulle bli ett ”svårt arbete för gymnasieskolorna och även eleverna”. De har nu tackats av regeringen för sina uppoffringar. Hur skolan har fungerat under pandemin ger skäl till stolthet, menar Anna Ekström.

Ett felaktigt beslut baserat på ofullständig information har blivit rättat. Men det gör inte nedstängningens konsekvenser ogjorda. Kostnaden kommer fortsätta att bäras av vårens elever under lång tid framöver.

Från politiskt håll har det stundtals framstått som om den främsta uppoffringen har varit sistaårselevernas inställda studentfirande. I april meddelades att ”det kommer inte bli stora utspring till jublande folkhav av släktingar och vänner, det kommer inte vara stora baler, studentskivor, studentflak och andra stora fester”.

Nog för att många sistaårselever måste ha varit djupt besvikna över att inte få ett normalt studentfirande, men det är en petitess i sammanhanget. Värre är det med framtidsplaner som har grusats till följd av distansundervisningen.

I SvD (1/6) är det flera elever som vittnar om hur distansundervisningen påverkat deras chanser att komma in på högskola och universitet. En elev berättar om drömmen om KTH som har satts på paus, betygen räcker inte till. För vissa elever har undervisningsformen gjort det svårare att studera och få hjälp när man stött på problem.

Tidigare i våras blev det möjligt för elever att i vissa fall återgå till skolan. Framför allt handlade det om att elever med praktiska examinationer skulle kunna få ett slutbetyg. Korrigeringen var riktig men långt ifrån tillräcklig.

De sistaårselever som under våren fått godkända betyg i examinationer på distans kanske hade nått ett högre resultat om skolorna tillåtits vara öppna. Många är nog de som med glädje hade gett upp studentdagens champagnefrukost i utbyte mot ett bättre slutbetyg och ljusare framtidsmöjligheter.

”Det är ingen idé att springa ut när man vet att nästa steg är Komvux”, sa en av eleverna till SvD. De som behöver höja ett godkänt betyg för att kvala in till drömutbildningen stöter emellertid på hinder även där.

Minst en tredjedel av platserna på högre utbildningar fördelas baserat på betyg. Inom denna urvalsgrupp finns det olika kategorier beroende på om man söker in med kompletterade betyg eller inte.

Fram tills för 10 år sedan räknades kurser som lästs upp på Komvux som vilket betyg som helst. I dag söker den som har kompletterade betyg in till universitet och högskola i en annan kategori (BII) jämfört med de som söker med betyg direkt från gymnasiet (BI). En justering sker också så att den senare gruppen får fler platser, på bekostnad av de med kompletterade betyg.

Den som är behörig till en viss linje men som kompletterat betygen för att kunna konkurrera om platserna, prövas också i den första gruppen (BI). Men den prövningen sker då utifrån de ursprungliga betygen, snarare än det kompletterade, högre meritvärdet.

Urvalsordningen gynnar de elever som går ut gymnasiet med tillräckligt höga betyg för att direkt kvalificera sig till drömutbildningen. I vanliga fall är det högst rimligt. När staten lagt krokben för en hel årskull precis innan den ska söka till högre läroverk ger det dålig eftersmak.

Staten måste kompensera de elever som drabbats. En lösning är att de med examen från våren 2020 ska kunna prövas i samtliga grupper med ett högre, kompletterat meritvärde. Det är ingen risk att fel personer antas. Ett kompletterat betyg är också ett betyg. Ingen snubblar in på läkarlinjen av misstag.

Elever måste ges möjlighet till den framtid som de hade fått om nedstängningen aldrig ägt rum. Att ge dem utökade möjligheter in på universitetet är ingen gräddfil, det är ett skadestånd.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Visiba CareAnnons

Digitala vårdmöten är här för att stanna

Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 
Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 

Behovet och användandet av digitala lösningar inom vården har ökat drastiskt under coronapandemin. Dessa lösningar kommer fortsätta att nyttjas även efter krisen, menar Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care, och pekar på mer patienttid för vårdgivaren som en av många fördelar. 

Efter coronavirusets utbrott har vården tagit stor plats i debatter och på nyhetssidor. Vårdpersonal är hårt belastad och vård som inte är kopplad till pandemin har skjutits upp. 

- Det kommer inte bli en tydlig avslutning på covid-19 i Sverige inom förutsebar tid, utan vi kommer förmodligen behöva leva med pandemin länge. Samtidigt finns det ett stort behov att börja beta av den vård som blivit uppskjuten. Då är digitala lösningar ett viktigt stöd för att kunna hantera en längre period av en pandemi och samtidigt få den övriga verksamheten att fungera, säger Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care.

Dramatisk ökning av digitala vårdmöten under coronakrisen

Visiba Care grundades 2014 och har sedan dess gett vården möjlighet att möta patienter digitalt, antingen via videosamtal eller chatt beroende på ärende. Behovet av digitala vårdmöten har skjutit i höjden under rådande kris – sedan 11 mars har volymen av digitala möten per dag ökat med 660 procent. 

- Vi har haft en del att göra, milt uttryck. Många av våra befintliga kunder har varit oerhört flexibla i sina arbetssätt och flera av dem ställde om på dagen, säger Peter Tyreholt. 

EXTERN LÄNK: Så funkar Visiba Cares lösning  

Lätt för vårdorganisationer att anpassa sitt vårdutbud med plattformen

Bolaget riktar sig främst till stora vårdorganisationer – som regioner, kommuner eller större privata vårdgivare – till vilka de levererar en skalbar digital plattform under organisationens eget varumärke där de kan öppna en eller flera digitala mottagningar och anpassa sina erbjudanden. Detta har många också gjort under våren. Peter Tyreholt berättar:

- Ett exempel är vårdcentralerna Bra Liv, som är Jönköpings primärvård. De har flera gånger konfigurerat sina vårderbjudanden för att anpassa sig efter händelseutvecklingen av viruset, till exempel att patienter med luftvägssymtom först tas emot digitalt och nu senast för att hantera det utökade uppdraget runt provtagning.

EXTERN LÄNK: Läs hur Visiba Care med hjälp av AI-teknik guidar patienter till rätt plats i vårdkedjan

Peter Tyreholt tror inte att svensk sjukvård kommer att återgå till det normala när väl pandemin har lagt sig. Undersökningar visar exempelvis att både patienter och vårdutövare ställer sig positiva till digitala möten efter att ha provat dem.

- Det har också pratats länge om att flytta point of care, alltså var du behandlas, så nära hemmet som möjligt. Detta kommer nu att öka kraftigt eftersom det blivit tydligare än kanske någonsin att centrala samlingsplatser är sårbara när något är smittosamt, säger han och avslutar:

- Digitalisering erbjuder helt nya sätt att organisera vården och den möjliggör att man kan automatisera många processer, vilket frigör livsviktig tid som vårdgivarna kan lägga på sina patienter istället. 

Fakta Visiba Care
Visiba Care lanserades 2014 och är idag Nordens ledande plattform för digitala vårdbesök. Plattformen används av över hälften av Sveriges regioner, på över 1 500 mottagningar och inom en stor bredd av vårdverksamheter, både inom hemsjukvård, primärvård och specialistvård. Visiba Care har stor erfarenhet av att hjälpa vårdgivare att komma igång och framgångsrikt införa digitala vårdmöten.
Läs mer på www.visibacare.com 

Mer från Visiba Care

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visiba Care och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?