Med åren har det uppstått en ökad vaksamhet mot kinesisk närvaro i skyddsvärda verksamheter i Sverige. Det svenska beslutet 2020 att utestänga Huawei från svenska 5g-nät väckte uppseende. Då hette det att beslutet fattades i enlighet med ”en av världens tuffaste säkerhetslagstiftningar”.
Men Sverige har inte haft någon heltäckande granskning av investeringar från andra länder. Uppköp av hela eller delar av företag, med andra ord direktinvesteringar, har inte kunnat stoppas även om det gällt en aktör med antagonistiska avsikter.
På torsdagen presenterade regeringen i en lagrådsremiss hur de svenska reglerna ska utformas. Följande sektorer ska granskas i samband med uppköp: Samhällsviktig eller säkerhetskänslig verksamhet, kritiska råvaror eller metaller, storskalig behandling av känsliga person- eller lokaliseringsuppgifter, tillverkning och forskning av krigsmateriel, produkter och forskning inom ”framväxande teknologier”.
Många företag kan känna sig träffade av dessa beskrivningar. Och då ska man veta att samtliga uppköp inom dessa sektorer ska anmälas, även om köparen är svensk eller finns i ett annat EU-land. Detta för att kunna upptäcka bulvanaffärer.
Eftersom var och varannan affär kommer att behöva anmälas är det angeläget att Inspektionen för strategiska produkter, ISP, följer tidsramen. ISP väntas bli den myndighet som ska ansvara för granskningen (regeringen har inte beslutat om detta ännu), och den myndigheten ska inom 25 arbetsdagar ska beslut tas om huruvida en granskning ska inledas eller inte. Skulle det bli en granskning måste den vara klar inom tre månader.
En granskning kan leda till godkännande eller förbud. Det kan också leda till att affären får genomföras men med vissa villkor.
Det är viktigt att Sverige får den här möjligheten att stoppa uppköp. Det är inte rimligt att en främmande makt med onda avsikter kan skaffa sig inflytande över en verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet. Att en förhandsgranskning kommer att göras är viktigt för att få klart för sig om affären är otillbörlig eller inte. Som det nu är har liknande ägarförhållanden ofta uppmärksammats i efterhand, och det har förblivit omtvistat om det egentligen varit fråga om ett säkerhetsproblem.
Särskilt viktig är den möjlighet som myndigheterna får att förhandsgranska på eget initiativ. Man kan tänka sig att det finns fall där de inblandade parterna låter bli att anmäla en affär för granskning. I det läget kanske Säkerhetspolisen och Försvarsmakten underrättelsevägen har fått information om en förestående direktinvestering och därmed kan agera proaktivt.
Detta får inte drabba den absoluta merparten av affärer som inte har denna problematik. Det står stora värden på spel för Sverige.
Svenska företag utvecklas genom att bli internationella, exempelvis genom att bli uppköpta av en internationell koncern. De blir mer produktiva, de ökar på sin FoU, de blir bättre på att exportera. Många helsvenska företag klarar inte att göra detta på egen hand, potentialen i att växa organiskt är för svag. Detta omvandlingstryck bör hållas uppe.
För företag från icke-EU-länder kan det vara mycket värt att komma in i Europa. De har förstått att det viktiga är att få in en fot i den inre marknaden, och där är reglerna så pass harmoniserade att det spelar mindre roll i vilket EU-land de slår sig ned. Därför är det viktigt att upprätthålla attraktiviteten också på marginalen. Om ett land visar sig något krångligare gör man EU-insteget via ett annat land. För att Sverige ska få dessa direktinvesteringar är det väsentligt att framstå som ett smidigt land jämfört med de europeiska konkurrenterna.
För det superinternationaliserade Sverige är det en överlevnadsfråga att investeringsklimatet uppfattas som fortsatt gott. Därför måste regering och myndigheter se till att den nya lagen träffar rätt – och lämnar alla oproblematiska affärer i fred.
Lyssna på det senaste avsnittet av Di:s ledarpodd om de amerikanska bankkrascherna och hur Alecta hamnade i händelsernas centrum.
